Chagas sjukdom

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Chagas sjukdom
latin: morbus chaga
Klassifikation och externa resurser
ICD-10B57
ICD-9086
DiseasesDB13415
Medlineplus001372
eMedicinemed/327 
MeSHsvensk engelsk

Chagas sjukdom (IPA/ˈtʃɑːɡəs/), eller amerikansk trypanosomiasis, är en tropisk parasitsjukdom som orsakas av en encellig organism, en protozo, Trypanosoma cruzi.[1] Den sprids huvudsakligen av insektsbett från skinnbaggen.[1] Symptomen förändras under infektionens gång. Under det första stadiet är symptomen vanligtvis obefintliga eller milda och kan omfatta feber, svullna lymfkörtlar, huvudvärk och lokal svullnad vid bettet.[1] Efter 8–12 veckor inträder den kroniska sjukdomsfasen och i 60–70 % av fallen uppträder inga fler symptom.[2][3] Övriga 30 till 40 % av de smittade utvecklar symptom 10 till 30 år efter att de ursprungligen smittats.[3] Symptomen kan då omfatta förstoring av hjärtkamrarna vilket i 20 till 30 % av fallen leder till hjärtsvikt.[1] Förstorad matstrupe eller tjocktarm förekommer även hos 10 % av de smittade.[1]

Orsak och diagnos[redigera | redigera wikitext]

T. cruzi sprids vanligtvis till människor och andra däggdjur via blodsugande skinnbaggar Triatominae.[4] Dessa insekter har en mängd lokala namn, som vinchuca i Argentina, Bolivia, Chile och Paraguay, barbeiro (barberaren) i Brasilien, pito i Colombia, chinche i Centralamerika och chipo i Venezuela. Sjukdomen kan även spridas via blodtransfusion, organtransplantation, intag av livsmedel som smittats med parasiterna samt från mor till foster.[1] Diagnos av tidig sjukdom sker genom upptäckt av parasiten i blodet via mikroskopering.[3]Kronisk sjukdom diagnostiseras genom undersökning som påvisar av antikroppar mot T. cruzi i blodet.[3]

Förebyggande och behandling[redigera | redigera wikitext]

Förebyggande åtgärder omfattar mestadels utrotning av skinnbaggar samt att undvika bett.[1] Andra förebyggande åtgärder är kontroll av blod som används till transfusioner.[1] Inget vaccin har ännu utvecklats år 2013.[1] Tidig infektion är behandlingsbar med benznidazol eller nifurtimox.[1] Dessa ger nästan alltid bot vid tidig insättning men blir mindre effektiva desto längre patienten har haft infektionen.[1] När de här läkemedlen används vid kronisk sjukdom kan de fördröja eller förhindra utveckling av symptom i slutstadiet.[1] Benznidazol och nifurtimox ger tillfälliga biverkningar hos upp till 40 % av patienterna,[1] till exempel hudåkommor, neurotoxicitet och irritationer i matsmältningssystemet.[2][5][6]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Man uppskattar att 7 till 8 miljoner människor, huvudsakligen i Mexiko, Centralamerika och Sydamerika, har Chagas sjukdom.[1] Sjukdomen orsakar ca 12 500 dödsfall varje år (2006).[2] De flesta som har sjukdomen är fattiga[2] och de flesta som är smittade vet inte om det.[7] Stora folkomflyttningar har gjort att de områden där fall av Chagas sjukdom upptäcks har ökat till att nu även omfatta USA och många länder i Europa.[1] I dessa områden har man sett en ökning under åren fram till 2014.[8] Sjukdomen beskrevs första gången 1909 av Carlos Chagas, som den också har uppkallats efter.[1] Den påverkar även över 150 andra däggdjur utöver människan.[2]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

En viktig vektor för Chagas sjukdom i Centralamerika, Rhodnius prolixus, spanskt namn "chinche". Nymf till vuxen.

Värddjuren är diverse skogslevande, mindre däggdjur, hundar, katter, och, speciellt i områden med hög sjukdomstäthet, även människor. Vektorn för sjukdomen är skinnbaggar av släktet Triatoma.

Smittan överförs genom att skinnbaggarna biter sovande människor under natten. Skinnbaggarna trivs i primitiva bostäder, framför allt i stråtak i traditionella hyddor med jordgolv och väggar av käppar. Sjukdomen kan också överföras via blodtransfusioner, organtransplantationer och i moderlivet. Parasiterna kan infektera nervsystemet, matsmältningssystemet och muskelceller i hjärtat.

Sjukdomen förekommer i Amerika, från södra USA till södra Argentina. Enligt världshälsoorganisationen är det den fjärde vanligaste dödsorsaken i Latinamerika efter luftvägsinfektioner, diarré och AIDS.[9]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Chagas sjukdom upptäcktes först 1909 i Latinamerika och det är också där som Trypanosoma cruzi är vanligast. Idag finns parasiten dock i större delen av Central- och Sydamerika och man ser en snabb spridning även till Nordamerika, Europa och Australien till följd av vektorernas emigration och anpassningar till nya miljöer.[10]

Insekterna som agerar vektorer trivs bäst i tropiska områden där de framförallt lever i sprickor i ler- och stråhyddor. Därför sprider sig Trypanosoma cruzi främst inom fattiga folkgrupper i dessa områden. De drabbade har på grund av sina levnadsförhållanden sällan möjlighet till varken test eller behandling.[11]

Sjukdomsförlopp[redigera | redigera wikitext]

Infektionen överförs via skinnbaggens avföring, där parasiten finns, till kroppen. När man kliar sig kan parasiten i avföringen rivas in i bettet. Parasiten kan även överföras från en människa till en annan via blodtransfusion.[12]

Insekterna trivs i inomhusmiljön, och smittrisken ökar för de som vistas lång tid i endemiskt område och lever under primitiva förhållanden.[9] Det man kan göra så att antalet insekter minskar och trivas mindre i inomhusmiljön är att modernisera huset.[9]

Chagas sjukdom kategoriseras i en akut och kronisk fas, där akuta fasen framförallt drabbar barn. Tyvärr så finns ännu inget vaccin mot sjukdomen.[12] Parasiterna har förmåga att infektera nervsystemet, gastrointestinaltrakten samt hjärtmuskeln. Dödligheten är omkring 10%, vanligtvis i hjärtfel, i avsaknad av behandling. Efter många år, 15-50, utan symptom kan det uppträd, och då har ofta organskadorna redan blivit kroniska.[12]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Symtom är: ömmande svullnad på bettplatsen, feber och trötthet samt svullnad av lymfkörtlar, lever och mjälte.[12]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

I den akuta sjukdomsfasen kan sjukdomen behandlas med läkemedel. Medan det i den kroniska fasen endast kan ges symtomatiska behandling.[12]

Diagnosen på sjukdomen ställs beroende på sjukdomsbilden och genom mikroskop undersökning, där blod utstrykt på glas undersöks med hjälp av mikroskop. Man kan även låta oinfekterade skinnbaggar suga blod från en patient som man misstänker är sjuk, därefter undersöks insektens avföring avseende parasiter.[12]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Två läkemedel används vid behandling av Chagas sjukdom, Bensnidazol och nitrofurtimox, och eftersom bensnidazol har mindre biverkningar, används den som första alternativ.[13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Chagas disease (American trypanosomiasis) Fact sheet N°340”. World Health Organization. mars 2013. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs340/en/. Läst 23 februari 2014. 
  2. ^ [a b c d e] Rassi A, Rassi A, Marin-Neto JA (April 2010). ”Chagas disease”. Lancet 375 (9723): sid. 1388–402. doi:10.1016/S0140-6736(10)60061-X. PMID 20399979. 
  3. ^ [a b c d] Rassi A, Jr; Rassi, A; Marcondes de Rezende, J (June 2012). ”American trypanosomiasis (Chagas disease).”. Infectious disease clinics of North America 26 (2): sid. 275–91. doi:10.1016/j.idc.2012.03.002. PMID 22632639. 
  4. ^ ”CDC - DPDx - Trypanosomiasis, American Fact Sheet”. Centers for Disease Control (CDC). http://www.cdc.gov/dpdx/trypanosomiasisAmerican/. Läst 12 maj 2010. 
  5. ^ Bern C, Montgomery SP, Herwaldt BL, et al. (November 2007). ”Evaluation and treatment of chagas disease in the United States: a systematic review”. JAMA 298 (18): sid. 2171–81. doi:10.1001/jama.298.18.2171. PMID 18000201. 
  6. ^ Rassi A, Dias JC, Marin-Neto JA, Rassi A (April 2009). ”Challenges and opportunities for primary, secondary, and tertiary prevention of Chagas' disease”. Heart 95 (7): sid. 524–34. doi:10.1136/hrt.2008.159624. PMID 19131444. http://heart.bmj.com/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=19131444. 
  7. ^ Capinera, John L., red (2008). Encyclopedia of entomology (2nd ed.). Dordrecht: Springer. sid. 824. ISBN 9781402062421. http://books.google.ca/books?id=i9ITMiiohVQC&pg=PA824 
  8. ^ Bonney, KM (2014). ”Chagas disease in the 21st Century: a public health success or an emerging threat?”. Parasite 21: sid. 11. doi:10.1051/parasite/2014012. PMID 24626257.  Mall:Open access
  9. ^ [a b c] Hagberg, Lars (2015). ”Chagas sjukdom (Amerikansk trypanosomiasis)”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3702. Läst 24 maj 2015. 
  10. ^ Hemmige, V.; Tanowitz, H.; Sethi, A. (2012). Trypanosoma cruzi infection: a review with emphasis on cutaneous manifestations. International Journal of Dermatology. Maj (vol. 51): s. 501-508. DOI: 10.1111/j.1365-4632.2011.05380.x
  11. ^ ”Chagas sjukdom”. Läkare utan gränser. 2014. Arkiverad från originalet den 26 april 2015. https://web.archive.org/web/20150426033337/http://www.lakareutangranser.se/chagas-sjukdom. Läst 21 april 2015. 
  12. ^ [a b c d e f] ”Sjukdomsinformation om Chagas sjukdom”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/chagas-sjukdom/. Läst 9 april 2019. 
  13. ^ ”Chagas’ sjukdom i Sverige – stort behov av riktlinjer för testning”. lakartidningen.se. 2015. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17308. Läst 24 maj 2015.