Chagas sjukdom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Chagas sjukdom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 B57
ICD-9 086
DiseasesDB 13415
MedlinePlus 001372
eMedicine med/327 
MeSH engelsk

Chagas sjukdom /ˈɑːɡəs/, eller amerikansk trypanosomiasis, är en tropisk parasitsjukdom som orsakas av ett encelligt djur, en protozoTrypanosoma cruzi.[1] Den sprids huvudsakligen av insektsbett från skinnbaggen.[1] Symptomen förändras under infektionens gång. Under det första stadiet är symptomen vanligtvis obefintliga eller milda och kan omfatta feber, svullna lymfkörtlar, huvudvärk och lokal svullnad vid bettet.[1] Efter 8–12 veckor inträder den kroniska sjukdomsfasen och i 60–70 % av fallen uppträder inga fler symptom.[2][3] Övriga 30 till 40 % av de smittade utvecklar symptom 10 till 30 år efter att de ursprungligen smittats.[3] Symptomen kan då omfatta förstoring av hjärtkamrarna vilket i 20 till 30 % av fallen leder till hjärtsvikt.[1] Förstorad matstrupe eller tjocktarm förekommer även hos 10 % av de smittade.[1]

T. cruzi sprids vanligtvis till människor och andra däggdjur via blodsugande skinnbaggar Triatominae.[4] Dessa insekter har en mängd lokala namn, som vinchuca i Argentina, Bolivia, Chile och Paraguay, barbeiro (barberaren) i Brasilien, pito i Colombia, chinche i Centralamerika och chipo i Venezuela. Sjukdomen kan även spridas via blodtransfusionorgantransplantation, intag av livsmedel som smittats med parasiterna samt från mor till foster.[1] Diagnos av tidig sjukdom sker genom upptäckt av parasiten i blodet via mikroskopering.[3]Kronisk sjukdom diagnostiseras genom undersökning som påvisar av antikroppar mot T. cruzi i blodet.[3]

Förebyggande åtgärdet omfattar mestadels utrotning av skinnbaggar samt att undvika bett.[1] Andra förebyggande åtgärder är kontroll av blod som används till transfusioner.[1] Inget vaccin har ännu utvecklats år 2013.[1] Tidig infektion är behandlingsbar med benznidazol eller nifurtimox.[1] Dessa ger nästan alltid bot vid tidig insättning men blir mindre effektiva desto längre patienten har haft infektionen.[1] När de här läkemedlen används vid kronisk sjukdom kan de fördröja eller förhindra utveckling av symptom i slutstadiet.[1] Benznidazol och nifurtimox ger tillfälliga biverkningar hos upp till 40 % av patienterna,[1] till exempel hudåkommor, neurotoxicitet och irritationer i matsmältningssystemet.[2][5][6]

Man uppskattar att 7 till 8 miljoner människor, huvudsakligen i MexikoCentralamerika och Sydamerika, har Chagas sjukdom.[1] Sjukdomen orsakar ca 12 500 dödsfall varje år (2006).[2] De flesta som har sjukdomen är fattiga[2] och de flesta som är smittade vet inte om det.[7] Stora folkomflyttningar har gjort att de områden där fall av Chagas sjukdom upptäcks har ökat till att nu även omfatta USA och många länder i Europa.[1] I dessa områden har man sett en ökning under åren fram till 2014.[8] Sjukdomen beskrevs första gången 1909 av Carlos Chagas, som den också har uppkallats efter.[1] Den påverkar även över 150 andra däggdjur utöver människan.[2]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

En viktig vektor för Chagas sjukdom i Centralamerika, Rhodnius prolixus, spanskt namn "chinche". Nymf till vuxen.

Värddjuren är diverse skogslevande, mindre däggdjur, hundar, katter, och, speciellt i områden med hög sjukdomstäthet, även människor. Vektorn för sjukdomen är skinnbaggar av släktet Triatoma.

Smittan överförs genom att skinnbaggarna biter sovande människor under natten. Skinnbaggarna trivs i primitiva bostäder, framför allt i stråtak i traditionella hyddor med jordgolv och väggar av käppar. Sjukdomen kan också överföras via blodtransfusioner, organtransplantationer och i moderlivet. Parasiterna kan infektera nervsystemet, matsmältningssystemet och muskelceller i hjärtat.

Sjukdomen förekommer i Amerika, från södra USA till södra Argentina. Enligt världshälsoorganisationen är det den fjärde vanligaste dödsorsaken i Latinamerika efter luftvägsinfektioner, diarré och AIDS.[9]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Chagas sjukdom upptäcktes först 1909 i Latinamerika och det är också där som Trypanosoma cruzi är vanligast. Idag finns parasiten dock i större delen av Central- och Sydamerika och man ser en snabb spridning även till Nordamerika, Europa och Australien till följd av vektorernas emigration och anpassningar till nya miljöer.[10]

Insekterna som agerar vektorer trivs bäst i tropiska områden där de framförallt lever i sprickor i ler- och stråhyddor. Därför sprider sig Trypanosoma cruzi främst inom fattiga folkgrupper i dessa områden. De drabbade har på grund av sina levnadsförhållanden sällan möjlighet till varken test eller behandling.[11]

Sjukdomsförlopp[redigera | redigera wikitext]

Infektionen överförs via skinnbaggens avföring, där parasiten finns. När man kliar sig, rivs parasiten in i bettet.[12]

Insekterna trivs i inomhusmiljön, och smittrisken ökar för de som vistas lång tid i endemiskt område och lever under primitiva förhållanden.[9]

Parasiten kan överföras från människa till en annan via blodtranfusion.

Parasiterna har förmåga att infektera nervsystemet, gastrointestinaltrakten samt hjärtmuskeln.

Chagas sjukdom kategoriseras i en akut och kronisk fas, där akuta fasen drabbar framförallt barn.

Tyvärr så finns ännu inget vaccin mot sjukdomen.[12]

Det man kan göra så att antalet insekter minskar och trivas mindre i inomhusmiljön är att modernisera huset.[9]

Dödligheten är omkring 10%, vanligtvis i hjärtfel. Det tar omkring fem år från infektion till död i avsaknad av behandling. Då symptom uppträder har ofta organskadorna redan blivit kroniska.[källa behövs]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Symtom är: ömmande svullnad på bettplatsen, feber och trötthet samt svullnad av lymfkörtlar, lever och mjälte[12]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

I den akuta sjukdomsfasen kan sjukdomen behandlas med läkemedel. Medan i den kroniska fasen kan endast symtomatiska behandling ges.

Diagnosen på sjukdomen ställs beroende på sjukdomsbilden och genom mikroskop undersökning, där blodutstryk undersöks med hjälp av mikroskop.

Med xendiagnostik[förtydliga], kan man låta oinfekterade skinnbaggar suga blod från en patient som man misstänker är sjuk, därefter undersöks insektens avföring avseende parasiter.[12]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Två läkemedel används vid behandling av Chagas sjukdom, Bensnidazol och nitrofurtimox och eftersom bensnidazol har mindre biverkningar, används den som första alternativ. [13]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Chagas disease (American trypanosomiasis)  Fact sheet N°340”. World Health Organization. mars 2013. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs340/en/. Läst 23 februari 2014. 
  2. ^ [a b c d e] Rassi A, Rassi A, Marin-Neto JA  (April 2010 ). ”Chagas disease ”. Lancet  "375 " (9723 ): sid. 1388–402 . doi:10.1016/S0140-6736(10)60061-X. PMID 20399979 . 
  3. ^ [a b c d] Rassi A, Jr; Rassi, A; Marcondes de Rezende, J (June 2012). ”American trypanosomiasis (Chagas disease).”. Infectious disease clinics of North America "26" (2): sid. 275–91. doi:10.1016/j.idc.2012.03.002. PMID 22632639. 
  4. ^ for Disease Control (CDC)  ”CDC - DPDx - Trypanosomiasis, American Fact Sheet ”. http://www.cdc.gov/dpdx/trypanosomiasisAmerican/utgivare=Centers for Disease Control (CDC) . Läst 12 maj 2010. 
  5. ^ Bern C, Montgomery SP, Herwaldt BL, et al. (November 2007). ”Evaluation and treatment of chagas disease in the United States: a systematic review ”. JAMA  "298 " (18 ): sid. 2171–81 . doi:10.1001/jama.298.18.2171. PMID 18000201 . 
  6. ^ Rassi A, Dias JC, Marin-Neto JA, Rassi A  (April 2009 ). ”Challenges and opportunities for primary, secondary, and tertiary prevention of Chagas' disease ”. Heart  "95" (7 ): sid. 524–34 . doi:10.1136/hrt.2008.159624. PMID 19131444 . http://heart.bmj.com/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=19131444. 
  7. ^ Capinera, John L., red (2008). Encyclopedia of entomology (2nd ed.). Dordrecht: Springer. Sid. 824. ISBN 9781402062421. http://books.google.ca/books?id=i9ITMiiohVQC&pg=PA824. 
  8. ^ Bonney, KM (2014). ”Chagas disease in the 21st Century: a public health success or an emerging threat?”. Parasite  "21": sid. 11. doi:10.1051/parasite/2014012. PMID 24626257.   Mall:Open access
  9. ^ [a b c] Hagberg, Lars (2015). ”Chagas sjukdom (Amerikansk trypanosomiasis)”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3702. Läst 24 maj 2015. 
  10. ^ Hemmige, V.; Tanowitz, H.; Sethi, A. (2012). Trypanosoma cruzi infection: a review with emphasis on cutaneous manifestations. International Journal of Dermatology. Maj (vol. 51): s. 501-508. DOI: 10.1111/j.1365-4632.2011.05380.x
  11. ^ ”Chagas sjukdom”. Läkare utan gränser. 2014. http://www.lakareutangranser.se/chagas-sjukdom. Läst 21 april 2015. 
  12. ^ [a b c d] ”Chagas sjukdom”. folkhalsomyndigheten.se. https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/chagas-sjukdom/. Läst 24 maj 2015. 
  13. ^ ”Chagas’ sjukdom i Sverige – stort behov av riktlinjer för testning”. lakartidningen.se. 2015. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17308. Läst 24 maj 2015.