Hjärtsvikt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjärtsvikt
SynonymerKronisk hjärtsvikt, hjärtinsufficiens
Heartfailure.jpg
Illustration som visar vanliga symtom vid hjärtsvikt
Medicinsk specialitetKardiologi
SymptomAndfåddhet, trötthet, svullna ben[1]
VaraktighetOfta livslång
OrsakerHjärtinfarkt, högt blodtryck, oregelbunden hjärtrytm, stor alkoholkonsumtion, infektion, annan skada på hjärtat[1][2]
RiskfaktorerRökning, stillasittande livsstil
DiagnostikEKG[3]
Liknande diagnoserNjursvikt, sköldkörtelsjukdom, leversjukdom, anemi, fetma[4]
LäkemedelDiuretika, hjärtläkemedel[3][5]
PrevalensGlobalt 40 miljoner (2015),[6] 2 % av vuxna (industriella länder)[2]
Dödlighet35 % dödsrisk under första året[1]

Hjärtsvikt, ofta använt för att benämna kronisk hjärtsvikt (engelska: congestive heart failure[7]), innebär att hjärtat inte kan pumpa tillräckligt för att upprätthålla blodflödet och för att möta kroppens behov.[8] Symtom på hjärtsvikt är vanligen andfåddhet, kraftig trötthet, och bensvullnad.[1] Andfåddheten förvärras oftast av fysisk aktivitet, då man ligger ner, och på natten då man sover.[1] Detta begränsar ofta hur mycket fysisk ansträngning som är möjlig, även vid välbehandlad hjärtsvikt.[9]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Vanliga orsaker till hjärtsvikt är kranskärlssjukdom inklusive tidigare hjärtinfarkt (hjärtattack), högt blodtryck, förmaksflimmer, hjärtklaffsjukdom och hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati).[1][2] Hjärtsvikt uppstår till följd av förändrad struktur eller funktion av hjärtat.[1] Det finns två huvudsakliga typer av hjärtsvikt: vänsterkammarsvikt (HFrEF) och hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion (HFpEF).[källa behövs] Typen beror på huruvida vänster kammares kontraktilitet påverkats, eller om hjärtats förmåga att relaxera är nedsatt.[1] Hur svår hjärtsvikten är brukar graderas efter hur mycket förmågan till fysisk aktivitet begränsas.[4] Hjärtsvikt är inte samma sak som hjärtinfarkt (då en del av hjärtmuskeln dör) eller hjärtstillestånd (då blodet slutar cirkulera helt).[10][11]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Det är inte alltid symtomgivande när hjärtats förmåga att pumpa blod är nedsatt.[12] Detta gäller i synnerhet kvinnor med hjärtsvikt,[13] medan hjärtsvikt hos barn (oftast spädbarn, eftersom det då oftast beror på medfödda hjärtfel) kan vara otypiska, men snabba hjärtslag, dålig sugförmåga, och andningsproblem är vanligt.[12]

Hos vuxna kommer ofta symtomen smygande, varunder kroppen försöker anpassa sig till det svaga hjärtat, ofta genom att hjärtat förstoras, vilket tillfälligt förbättrar läget men som på lång sikt gör hjärtat mindre elastiskt varigenom hjärtat blir ännu svagare.[14]

För diagnosen hjärtsvikt bör följande kriterier vara uppfyllda:[15]

  • typiska symptom på hjärtsvikt
  • objektiva tecken på hjärtsvikt
  • bevis på en strukturell eller funktionell abnormitet av hjärtat vid vila

Träningsintolerans är kardinalsymtom på hjärtsvikt.[16] Andra viktiga symptom på hjärtsvikt är trötthet samt dyspné (andfåddhet), vilket blir värre i liggande position, och kallas ortopné. Typiskt för hjärtsvikt är att svårigheten att andas blir värre på natten. Personen lider också av palpitationer och en tendens till vätskeansamling (ödem), som svullna ben, eftersom hjärtat inte orkar pumpa runt allt blod från fötterna (jämför venös insufficiens). Ödemet kan leda till viktuppgång. Hjärtat försöker kompensera den nedsatta pumpförmågan, vilket ofta ger högre puls som dock är svagare än normalt. Som regel hör hjärtsvikt ihop med lågt blodtryck, men kan också förekomma vid högt. Ofta har personen kall hud, cyanos, rassel på lungorna, hosta, och ont i levern samt ibland ascites (uppsvälld buk).[17][18]

Hjärtsvikt är normalt sett förknippad med låg hjärtminutvolym, det vill säga att hjärtat pumpar runt för litet blod, till följd av att det systoliska trycket sjunker. Pulsen är då snabb och svag, och yttre extremiteter som händer och fötter kommer att vara kalla. Hjärtsvikt kan dock i ovanliga fall uppkomma med hög hjärtminutvolym, så kallad high output heart failure, som kan yttra sig på motsatt sätt, i form av kraftig puls med eller utan takykardi.[19]

Sjukdomar som kan ha liknande symptom till hjärtsvikt är: fetma, njursjukdom, leversjukdom, anemi och sköldkörtelsjukdomar med flera.[4]

Akut hjärtsvikt[redigera | redigera wikitext]

Om hjärtsvikten förvärras kan personen få andnöd, kallsvett, blekhet och svår hjärtklappning, vilket visar att sjukdomen inträtt i en akut fas.[17][18]

Akut hjärtsvikt kan uppkomma vid akuta sjukdomar, som när ett hjärtproblem förvärras, hjärtinfarkt, ischemi, cirkulationssvikt, hjärttamponad, infektioner, hyperton kris, alkoholförgiftning och förgiftning av andra droger, diabetes, samt tyreotoxisk kris vid giftstruma.[20][21] Det kan, beroende på orsak, uppkomma plötsligt eller genom att ett lågintensivt, kroniskt tillstånd förvärras.

Akut hjärtsvikt är ett akut och livshotande tillstånd. Det yttrar sig i att symtomen vid kronisk hjärtsvikt förvärras eller uppkommer plötsligt. Om den akuta hjärtsvikten yttrar sig i högt blodtryck är det särskilt allvarligt, men i synnerhet om hjärtsvikten hänger samman med lungödem eller chock kan också lågt blodtryck vara ett allvarligt tecken. Akut hjärtsvikt till följd av hjärtinfarkt kan kännetecknas av långsammare hjärtslag (bradykardi), men vanligen kännetecknas den akuta fasen av snabb puls (takykardi) som är svår att känna.[20]

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Diagnosen hjärtsvikt ställs baserat på sjukdomhistora och fysisk undersökning och bekräftas sedan med ekokardiografi (ultraljud).[3] Blodprover, EKG och lungröntgen kan ibland användas för att bestämma den bakomliggande orsaken.[3] Behandlingen beror på hur allvarliga symptomen är och vad som orsakat sjukdomen.[3] Hos de med kronisk sjukdom som är stabil är behandling vanligen livsstilsförändringar såsom rökstopp,[5] ökad motion,[22] och kostförändringar samt medicinering.[5] Bland de med vänsterkammardysfunktion rekommenderas behandling med ACE-hämmare och betablockerare.[3] Vid svårare sjukdom kan aldosteron-antagonister, angiotensinreceptor-blockerare (ARB) eller hydralazin med nitrat användas.[3] Vid normal ejektionsfraktion bör andra uppkomna hälsoproblem behandlas.[3] Diuretika används för att förhindra att man samlar på sig vätska och rekommenderas oftast.[5] Ibland kan en inopererad enhet, till exempel pacemaker eller defibrillator (ICD) vara av nytta.[3] Ett konstgjort hjärta eller hjärttransplantation rekommenderas ibland för de med fortsatt svår sjukdom trots andra åtgärder.[5]

Förekomst och prognos[redigera | redigera wikitext]

I Sverige lever cirka 200 000 personer med hjärtsvikt,[23] omkring 2–3 % av befolkningen, varav dubbelt så många män än kvinnor. Risken ökar med stigande ålder. Medianåldern är 75 år.[12]

Hjärtsvikt är en vanlig, kostsam, och inte sällan dödlig sjukdom.[2] I den utvecklade världen är 2 procent av den vuxna befolkningen drabbad och bland de över 65 år ökar detta till 6–10 procent.[2][24] Under året direkt efter diagnos är risken att dö cirka 35 % för att sedan sjunka till under 10 % efterföljande år.[1] Detta liknar mortalitetsrisken hos ett antal typer av cancer.[1] I Storbritannien ligger hjärtsvikt bakom 5 % av alla sjukhusvistelser.[1] Hjärtsvikt beskrevs tidigt i historien och Ebers papyrus beskrev ämnet kring år 1550 f.Kr.[9]

Rehabilitering[redigera | redigera wikitext]

Om patienter med en viss typ av kronisk hjärtsvikt, så kallad systolisk hjärtsvikt, får fysisk träning, så ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar.[23] Den samlade forskningen visar att de mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus. Enligt en systematisk sammanställning [25] av forskningen ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Överlevnaden verkar dock inte öka, åtminstone inte på kort sikt. Forskningsresultaten omfattar dock få kvinnor och äldre, något som begränsar resultatens allmängiltighet.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Hjärtats försämrade pumpförmåga (ofta nedsättning av vänster kammares ejektionsfraktion), alternativt ökade stelhet (nedsatt diastolisk funktion), ger upphov till ökat tryck i hjärta och lungkretslopp. Mätning av trycket i lungartären kan därför användas som ett känsligt tecken på hotande försämring av hjärtsvikten.[26] Ett system som i dagsläget (2018) inte används i Sverige är det implanterbara instrumentet Cardio-MEMS. Anpassning av behandling med hjälp av Cardio-MEMS skulle kunna minska antalet sjukhusinläggningar, men metoden är mycket kostsam och det är möjligt att andra åtgärder kan ha bättre effekt för samma kostnad.[26]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 19–24. Aug 2010. PMID 22741186. 
  2. ^ [a b c d e] ”Heart failure”. Lancet 365 (9474): sid. 1877–89. 2005. doi:10.1016/S0140-6736(05)66621-4. PMID 15924986. 
  3. ^ [a b c d e f g h i] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 34–47. Aug 2010. PMID 22741186. 
  4. ^ [a b c] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 38–70. Aug 2010. PMID 22741186. 
  5. ^ [a b c d e] ”Chronic Heart Failure: National Clinical Guideline for Diagnosis and Management in Primary and Secondary Care: Partial Update”. National Clinical Guideline Centre: sid. 71–153. Aug 2010. PMID 22741186. 
  6. ^ GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence, Collaborators. (8 October 2016). ”Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015.”. Lancet 388 (10053): sid. 1545–1602. doi:10.1016/S0140-6736(16)31678-6. PMID 27733282. 
  7. ^ ”Living Well With Chronic Heart Failure”. Heart Foundation. 18. Arkiverad från originalet den 22 december 2014. https://web.archive.org/web/20141222111611/http://www.heartfoundation.org.au/SiteCollectionDocuments/Living-well-with-chronic-heart-failure.pdf. Läst 25 maj 2014. 
  8. ^ ”Heart failure”. Health Information. Mayo Clinic. 23 December 2009. http://www.mayoclinic.com/health/heart-failure/DS00061. 
  9. ^ [a b] McDonagh, Theresa A. (2011). Oxford textbook of heart failure. Oxford: Oxford University Press. sid. 3. ISBN 9780199577729. http://books.google.it/books?id=r8wowXxC1voC&lpg=PP1 
  10. ^ Willard & Spackman's occupational therapy. (12th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 2014. sid. 1124. ISBN 9781451110807. http://books.google.it/books?id=zLh3h6v5O_0C&pg=PA1124 
  11. ^ Eyal Herzog (2012). The Cardiac Care Unit Survival Guide. Lippincott Williams & Wilkins. sid. 98. ISBN 9781451177466. http://books.google.it/books?id=ZvkUJZCoi2EC&pg=PA98 
  12. ^ [a b c] Läkemedelsboken 2011-2012, Karin Schenck-Gustafsson et al, "Hjärtsvikt"
  13. ^ ”Hjärtsvikt kvinnor - Hjärt-Lungfonden”. Hjärtsvikt kvinnor - Hjärt-Lungfonden. http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Kvinnors-hjartfel/Hjartsvikt-kvinnor/. 
  14. ^ ”Symptom hjärtsvikt - Hjärt-Lungfonden”. Symptom hjärtsvikt - Hjärt-Lungfonden. http://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/Symptom-hjartsvikt/. 
  15. ^ Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos G., et al, ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008, European Heart Journal. 2008;29(19):2388-442
  16. ^ Wilson, JOHN R., et al. "Exercise intolerance in patients with chronic heart failure: role of impaired nutritive flow to skeletal muscle." Circulation 69.6 (1984): 1079-1087.
  17. ^ [a b] ”Hjärtsvikt – kronisk”. Hjärtsvikt – kronisk. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=103. 
  18. ^ [a b] ”Hjärtsvikt”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartsvikt/. 
  19. ^ Mehta, P. A.; Dubrey, S. W. (2009-04-01). ”High output heart failure” (på en). QJM: An International Journal of Medicine 102 (4): sid. 235–241. doi:10.1093/qjmed/hcn147. ISSN 1460-2725. https://academic.oup.com/qjmed/article/102/4/235/1549579. 
  20. ^ [a b] ”Hjärtsvikt – akut”. Hjärtsvikt – akut. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=101. 
  21. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160309111740/http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/endokrinologi_2010.pdf. Läst 18 november 2012. 
  22. ^ Taylor, RS; Sagar, VA; Davies, EJ; Briscoe, S; Coats, AJ; Dalal, H; Lough, F; Rees, K; et al. (Apr 27, 2014). ”Exercise-based rehabilitation for heart failure.”. The Cochrane database of systematic reviews 4: sid. CD003331. doi:10.1002/14651858.CD003331.pub4. PMID 24771460. 
  23. ^ [a b] ”Rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt” (på sv). SBU. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/rehabilitering-med-motion-vid-kronisk-hjartsvikt/. Läst 22 april 2015. 
  24. ^ ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure 2008: the Task Force for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society of Intensive Care Medicine (ESICM)”. Eur. Heart J. 29 (19): sid. 2388–442. October 2008. doi:10.1093/eurheartj/ehn309. PMID 18799522. http://eurheartj.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=18799522. 
  25. ^ Taylor, Rod S.; Sagar, Viral A.; Davies, Edward J.; Briscoe, Simon; Coats, Andrew JS; Dalal, Hasnain; Lough, Fiona; Rees, Karen; et al. (18 oktober 2018). ”Exercise‐based rehabilitation for heart failure”. Cochrane Database of Systematic Reviews (4). doi:10.1002/14651858.CD003331.pub4. https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD003331.pub4/abstract. 
  26. ^ [a b] ”Mätning av lungartärtryck vid hjärtsvikt med implanterbar sensor” (på sv). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/matning-av-lungartartryck-vid-hjartsvikt-medimplanterbar-sensor/. Läst 13 juni 2018.