Cirkulationssvikt
| Cirkulationssvikt | |
| Latin: insufficientia circulationis periphericae[1] | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | bl.a. R57 |
| ICD-9 | 785 |
| DiseasesDB | 12013 |
| Medlineplus | 000039 |
| eMedicine | emerg/531 med/285 emerg/533 |
| MeSH | D012769 svensk D012769 engelsk |
Cirkulationssvikt, även kallad medicinsk chock, skadechock eller ofta bara chock, uppstår när den cirkulerande blodmängden av olika anledningar blir otillräcklig, vilket kan leda till syrgasbrist i kroppens celler. Orsakerna till cirkulationssvikt kan vara exempelvis kraftiga yttre eller inre blödningar, uttorkning vid exempelvis fysisk aktivitet i hetta, brännskador eller kraftiga allergiska reaktioner.
Indelning
[redigera | redigera wikitext]Man skiljer på olika typer av chock:
- Hypovolemisk chock. Då blodvolymen minskar så pass mycket att hjärtat inte klarar av att fylla ut kärlträdet. Oftast på grund av inre eller yttre blödning.
- Kardiogen chock. Då hjärtats funktion sviktar, vanligtvis efter en akut hjärtinfarkt och därför inte kan försörja kroppen med syrerikt blod trots en normal blodvolym[2].
- Obstruktiv chock. En form av chock associerad med fysisk obstruktion av de stora kärlen i system- eller lungkretsloppet, t.ex. lungemboli, hjärttamponad, aortastenos.
- Distributiv chock:
- Neurogen chock. Då en skada på nervsystemet leder till en utvidgning av kärlen via det autonoma nervsystemet.Tillståndet kan också uppkomma vid alltför djup narkos.
- Anafylaktisk chock. Då ett allergen stimulerar kärlträdet till att utvidgas och bli mer genomsläppligt. Genomsläppligheten leder till läckage och en minskad blodvolym, som i sin tur tillsammans med utvidgningen ger hypotoni[2].
- Septisk chock. Då toxin från bakterier och inflammatoriska mediatorer från kroppens eget försvar mot bakterierna leder till en kraftig vasodilation samt genomsläpplighet i kärlet. Vasodilationen och genomsläppligheten ger hypotoni[2].
Tecken
[redigera | redigera wikitext]Kliniska tecken på att en person befinner sig i chock är[2]:
- Ökad andningsfrekvens.
- Ökad hjärtfrekvens (takykardi).
- Förändringar i blodtryck. Sänkt blodtryck (systoliska trycket är under 90 mmHg) uppkommer i ett sent skede.
- Minskad urinproduktion.
- Blek cyanotisk hud, livedo reticularis.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ http://medicinbasen.se/kardiologi/chock-oversikt/
- ^ [a b c d] Wood, Ian; Michelle Garner (2013). Inledande omhändertagande av akut sjuka personer. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-09036-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Chock”. Sjukvårdsrådgivningen. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812220625/http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=27578. Läst 27 februari 2013.
- Jande-Waldau, Charlotta; Winarve Birgitta, Hardestam Per (2003) (PDF). Prehospitalt akut omhändertagande: enligt principen L-ABCDE. Karlstad: Räddningsverket. Libris 9615303. ISBN 91-7253-210-6. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/18959.pdf, specifikt kapitel 3, Skadechock