Aortastenos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aortastenos
latin: stenosis valvae aortae
Bild med stenositk aortaklaff (i mitten) och pulmonalisklaff (till höger) synliga. Aortaklaffen är tredelad och i detta fall är hålet mindre vilket medför stenosen.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 I35.0, I06.0, Q23.0
ICD-9 395.0, 396.0, 746.3
DiseasesDB 844
MedlinePlus 000178
eMedicine med/157 

Aortastenos eller aortaklaffsstenos innebär en förträngning av utflödet från vänster hjärtkammare (förbi aortaklaffen) till den grad att det orsakar olika problem. Aortastenoser kan uppstå i nivå med aortaklaffen, men kan även bero på förträngning över eller under denna nivå. Vanligen förvärras stenosen över tid. Symptom upkommer ofta successivt med en minskad förmåga till ansträngning som vanligaste debutsymptom. Om hjärtsvikt, medvetandeförlust, eller kärlkramp uppstår är det tecken på en allvarligare sjukdomsgrad. Svimning eller medvetandeförlust inträffar vanligen då personen ställt sig upp eller vid motion. Symptom på hjärtsvikt kan vara andnöd som är särkilt uttallad då man ligger ner, på natten, eller som uppkommer med motion. Även bensvullnad har en koppling till aortastenos. Förtjockning av hjärtklaffen utan förträngning kallas aortaskleros.[1]

Orsaker till aortastenos kan vara en medfödd bikuspid aortaklaff (två- istället för tredelad) och reumatisk feber. En bikuspid aortaklaff förekommer hos cirka en till två procent av befolkningen medan reumatisk hjärtsjukdom framförallt drabbar invidider i utvecklingsländer. En fullt normal ursprungligen frisk klaff kan även hårdna och bli stenotisk över tid efter flera decenier. Riskfaktorer för aortastenos är mycket lika de för kranskärlssjukdom och innefattar rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och manligt kön. Aortaklaffen består vanligen av tre "fickor" och ligger mellan vänster kammare i hjärtat och stora kroppspulsådern (aorta). En aortastenos kan oftast höras som ett blåsljud på hjärtat om man lyssnar med t.ex. stetoskop. Utifrån ultraljud av hjärtat kan man indela sjukdomen i olika svårighetsgrader som mild, måttlig, svår och mycket svår.[1]

Aortastenos följs vanligen med upprepade ultraljudsundersökningar. Om sjukdomen uppnått en svår svårighetsgrad består behandlingen i första hand av hjärtklaffsersättning med TAVR (transcatheter aortic valve replacement) som ett alternativ för de där kirurgi innebär stora risker. Klaffen ersätts med antingen mekaniska eller biologiska proteser, bägge med vissa risker och fördelar. Ett mindre invasivt ingrepp kallat BAV (balloon aorta valvuloplasty) kan vara av hjälp men är i regel endast en kortvarig lösning. Komplikationer som hjärtsvikt kan behandlas som vanligt bland de med mild eller medelsvår aortastenos. Bland de med svår sjukdom finns ett antal mediciner som bör undvikas, såsom ACE-hämmare, nitroglycerin, och vissa beta-blockerare.[1] Nitroprussid eller fenylefrin kan användas för de med okompenserad hjärtsvikt med hänsyn till blodtrycket.[1][2]

Aortastenos är den vanligaste hjärtklaffsjukdomen i den utvecklade världen.[3] AS drabbar ca 2% av befolkningen som är över 65 år.[1] Förekomst är okänd i de flesta av utvecklingsländerna enligt statistik från 2014.[4] Aortastenos beskrevs första gången av den franske läkaren Lazare Rivière 1663.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Czarny, MJ; Resar, JR (2014). ”Diagnosis and management of valvular aortic stenosis.”. Clinical Medicine Insights. Cardiology 8 (Suppl 1): sid. 15-24. PMID 25368539. 
  2. ^ Overgaard, CB; Dzavík, V (2 September 2008). ”Inotropes and vasopressors: review of physiology and clinical use in cardiovascular disease.”. Circulation 118 (10): sid. 1047-56. PMID 18765387. 
  3. ^ Manning WJ (October 2013). ”Asymptomatic aortic stenosis in the elderly: a clinical review”. JAMA 310 (14): sid. 1490–7. doi:10.1001/jama.2013.279194. PMID 24104373. 
  4. ^ Thaden, JJ; Nkomo, VT; Enriquez-Sarano, M (2014). ”The global burden of aortic stenosis.”. Progress in cardiovascular diseases 56 (6): sid. 565-71. PMID 24838132. 
  5. ^ Leopold JA (August 2012). ”Cellular mechanisms of aortic valve calcification”. Circulation. Cardiovascular Interventions 5 (4): sid. 605–14. doi:10.1161/CIRCINTERVENTIONS.112.971028. PMID 22896576.