Claude av Frankrike
| Claude av Frankrike | |
|---|---|
| |
| Claude av Frankrike | |
| Företrädare | Maria Tudor |
| Efterträdare | Eleonora av Österrike |
| Barn | Henrik II av Frankrike, m.fl |
| Föräldrar | Ludvig XII av Frankrike Anna av Bretagne |
| Född | 14 oktober 1499 |
| Död | 20 juli 1524 (24 år) |
| |
| Huset Montfort som regerande hertigar av Bretagne |
|---|
| 1341–1345 Johan IV |
| 1345–1399 Johan V |
| 1399–1442 Johan VI |
| 1442–1450 Frans I |
| 1450–1457 Peter II |
| 1457–1458 Artur III |
| 1458–1488 Frans II |
| 1488–1514 Anna av Bretagne |
| 1514–1524 Claude av Bretagne |
Claude av Frankrike, född 14 oktober 1499, död 20 juli 1524, var regerande hertiginna av Bretagne 1514–1524, prinsessa av Frankrike, och drottning av Frankrike som gift med Frans I av Frankrike.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tidigt liv
[redigera | redigera wikitext]Claude var dotter till kung Ludvig XII av Frankrike och Anna av Bretagne. Hon var arvtagare till hertigdömet Bretagne efter sin mor, men inte till kungadömet Frankrike efter sin far eftersom Frankrike till skillnad från Bretagne uteslöt kvinnor ur tronföljden.
Hennes mor förlovade henne år 1504 med kejsar Karl V (tysk-romersk kejsare) för att bevara Bretagnes självständighet. Trolovningen bröts dock av just det skälet av hennes far, som år 1506 förlovade henne med hennes kusin Frankrikes tronarvinge Frans av Angoulême, för att inlemma Bretagne med Frankrike. Claude förbjöds också av sin far att lämna Frankrike för att inte riskera att äktenskapet inte ägde rum. Hennes mor motsatt sig dock äktenskapet fram till sin död.
Hertiginna av Bretagne
[redigera | redigera wikitext]År 1514 blev Claude som regerande hertiginna av Bretagne efter sin mors död.
Kort därpå, 18 maj 1514, tvingades hon gifta sig med Frans av Angoulême vid Saint-Germain-en-Laye. Vigseln ägde rum mitt under sorgetiden efter hennes mor och beskrivs därför som en diskret och enkel tillställning. Frans ska ha lämnat henne för att jaga och ägna sig åt sina älskarinnor redan dagen efter bröllopet.
I egenskap av hertiginna av Bretagne överlät hon all politik på sin make på hans önskan: hennes enda självständiga politiska handling var att fram till sin död vägra makens ofta upprepade försök att låta hertigdömet Bretagne inlemmas med den franska kronan.[1]
Drottning
[redigera | redigera wikitext]Fadern efterträddes vid sin död 1515 av hennes make som kung av Frankrike, och hon blev Frankrikes drottning. Claude hyllas av samtida krönikörer för sin dygd, men spelade aldrig någon framträdande roll vare sig som drottning av Frankrike eller som hertiginna av Bretagne. Hon led av skolios och puckelrygg och hennes dåliga hälsa och ständiga graviditeter förhindrade henne från att spela en offentlig roll.
Hennes kröning till drottning kunde inte äga rum förrän 1517, två år efter trontillträdet, på grund av hennes sviktande hälsa. Vid det franska hovet överskuggades hon av sin svärmor Louise av Savojen och sin svägerska Margareta av Navarra, samt makens många mätresser. I kontrast till kungens konstanta otrohet var drottning Claudes hov mycket strikt. Bland hennes hovdamer fanns Diane de Poitiers, Anne Boleyn och Mary Boleyn. Claude var närvarande vid det berömda mötet på Gyllenduksfältet mellan Frankrikes och Englands kungar år 1520, men kunde på grund av ännu en graviditet inte spela någon framträdande roll utan fick överlåta de flesta ceremonier på sin svärmor, svägerska och makens mätress.
Hon gjorde en pilgrimsresa till södra Frankrike för att be om en son år 1515, och år 1518 gjorde hon ett besök i Bretagne, där befolkningen hyllade henne som hertiginna av Bretagne snarare som drottning av Frankrike. Hon utövade aldrig något politiskt inflytande i vare sig Bretagne eller Frankrike. När hennes make kungen befann sig utomlands var det inte Claude, utan hennes svärmor, som utnämndes till ställföreträdande regent.
Efter hennes död 1524 ärvdes Bretagne av hennes son François, efter dennes död 1536 av hennes son Henrik II av Frankrike och blev därefter slutgiltigt en del av Frankrike.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Plommonsorten Reine Claude ("Drottning Claude") är uppkallad efter henne.
Barn
[redigera | redigera wikitext]- François (1518–1536)
- Henrik II av Frankrike (1519–1559)
- Madeleine (1520–1537; gift med Jakob V av Skottland)
- Charles (1522–1545)
- Marguerite (1523–1574; gift med Emmanuel-Philibert, hertig av Savojen)
- två döttrar, döda som barn
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Henri Pigaillem: Claude de France : Première épouse de François Ier, mère d’Henri II. Pygmalion, 2006, 2756400386
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Claude of France, 30 januari 2010.
- Robert Knecht, “The Valois: Kings of France 1328–1589”
- Kathleen Wellman, “Queens and Mistresses of Renaissance France”
- Pauline Matarasso, “Queen’s Mate: Three women of power in France on the eve of the Renaissance”
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Claude av Frankrike.
