Confounding

I exemplet finns inget beroende mellan variabel eller påstående X och Y. Emellertid kan det finnas en dold faktor Z som förorsakar både X och Y, och därför kallas confounder. Z kan ge upphov till statistisk korrelation mellan X och Y. Om man inte kontrollerar Z finns risk för den felaktiga slutsatsen att det finns en relation mellan X och Y.

Confounding (sammanblandning av orsaksfaktorer) är en term inom forskningsmetodik som betecknar okända eller okontrollerade variabler vilka samvarierar med både beroende och oberoende faktorer. Dessa okända faktorer kan ge upphov till en korrelation mellan variabler utan att det finns något direkt kausalt samband mellan dem. Counfoundingvariabler kan vara svåra att kontrollera och kan då leda till felaktiga slutsatser i en forskningsstudie. Det är därför viktigt att försöka förutse och ta hänsyn till sådana faktorer så att påverkan i den statistiska beräkningen minskas. I synnerhet vid epidemiologiska studier och annan analys av befolkningsstatistik måste risken för confounding beaktas. Vid kontrollerade randomiserade experiment är risken mindre. Det svenska ordet för confounder är förväxlingsfaktor eller störfaktor.

Exempel: En publikation i Nature 1999 visade att små barn som sov i rum med lyset tänt tenderade att utveckla närsynthet senare i livet oftare än de som sov i mörkare rum. Sambandet frestade forskarna att dra slutsatsen att nattljuset bidrog till synproblem. En senare studie visade däremot att det fanns en förbisedd confoundingvariabel; föräldrar till barn som utvecklade närsynthet hade ofta själv synproblem och detta gjorde att de tenderade lämna barnrummet belyst på nätterna.

Se även

• Argumentationsfel#Confounding
• Beroende variabel
• Kausalitet
• Oberoende variabel
• Orsak och verkan
• Snedvridande faktor