Cykloid psykos

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Cykloid psykos är en funktionell psykos, det vill säga en psykos som saknar påvisbar organisk orsak, som återkommer i cykler (recidiverande) i form av akuta psykoser.

Den cykloida psykosen har en lång historia inom den europeiska psykiatrin som diagnos. Termen ”cykloid psykos” användes först av Karl Kleist 1926. Trots sjukdomens betydande kliniska relevans är denna diagnos försummad såväl i litteraturen som i sjukdomsläran (nosologin). Cykloid psykos har rönt mycket intresse i den internationella facklitteraturen de senaste 50 åren men antalet vetenskapliga studier har kraftigt minskat de senaste 15 åren vilket möjligen delvis kan förklaras av missuppfattningen att diagnosen införlivats i aktuella klassifikationssystem (DSMICD).[1]

Den cykloida psykosen är alltså endast delvis beskriven i de diagnostiska klassifikationssystem som används i Sverige och internationellt och benämns häri ”akut polymorf psykotisk sjukdom”, med eller utan schizofrena symtom. (F23.0 ICD 10)[2][3][4]

Cykloid psykos är trots detta en egen specifik sjukdom som är skild både från den mano-depressiva sjukdomen och från schizofrenin, och detta trots att den cykloida psykosen kan innefatta såväl bipolär (grundstämningsförskjutningar) som schizofrena symtom.[5]

Sjukdomen är ett akut, oftast självbegränsande, i regel funktionellt psykotiskt tillstånd med en mycket mångfacetterad klinisk bild som närmast konsekvent karaktäriseras av förekomsten av någon grad av förvirring eller plågsam perplexitet, men framför allt av de mångfacetterade och skiftande uttryck som sjukdomen tar sig.[6]

Huvuddragen i sjukdomen är alltså att insjuknandet är akut, d.v.s. från några timmar till några dagar, den mångfacetterade symtombilden, att sjukdomen i typfallet går helt tillbaka och att den långsiktiga prognosen är god.

Varaktigheten av en sjukdomsepisod varierar genomsnittligt från flera veckor till flera månader och det finns extremfall där en cykloid episod varat ca en vecka men också fall som varat ca ett år, vilket är viktigt att komma ihåg framför allt vid första gångs insjuknande, så att en felaktig schizofrenidiagnos kan undvikas.

Det är självklart viktigt att diagnosen är korrekt ställd då alternativa diagnoser som schizofreni eller schizoaffektivt syndrom (schizofreni med sjukliga grundstämningsförskjutningar) och mano-depressiv sjukdom, samtliga har helt annorlunda, i regel sämre prognos, något annorlunda behandling både på kort men framförallt i ett längre tidsperspektiv.[7]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Då den cykloida psykosen inte till fullo är införlivad i de diagnostiska klassifikationssystemen, har det inte gjorts kontrollerade studier av behandlingen. Däremot finns en långvarig beprövad klinisk erfarenhet samt en del okontrollerade studier av fungerande behandlingsalternativ.

Elbehandling (ECT) har länge varit förstahandsval i behandlingen och ger en dramatiskt god effekt, oftast redan efter några få behandlingar och särskilt när det finns störningar av motoriken ( musklerna ). [8]

Antipsykotisk medicinering har också visat sig vara effektiv vid en pågående sjukdomsepisod, men nyttan av förebyggande behandling i syfte att minska risken för återinsjuknande är oklar.

Ett flertal okontrollerade studier har visat att litium är särskilt effektivt i att minska risken för återinsjuknande på längre sikt. Att lära sig känna igen symtomen vid en begynnande cykloid episod och att kunna identifiera specifika riskfaktorer för den enskilde individen kan självklart vara av värde.

Om litium är olämpligt kan man använda annan stämningsstabiliserande medicinering eller annan medicin mot epilepsi i kombination med ett antipsykosmedel.

Ångestlösande medicinering i form av bensodiazepinpreparat behövs ofta i akuta faser liksom tillfällig medicinering för sömnen. Utan förebyggande medicinering är det vanligt med återinsjuknande, i genomsnittsfallet en gång vart fjärde år och utan samband med årstider.

Underhålls-ECT kan vara ett alternativ som förebyggande behandling mot återinsjuknande, när mer etablerade behandlingsmetoder ej fungerat tillfredsställande.

På grund av sjukdomens karaktär krävs, allt som oftast, att vården måste ges med stöd av tvångslagen (LPT) och på sjukhus under en del av sjukdomsepisoden.

Sjukdomsorsaker[redigera | redigera wikitext]

I 30 – 65% av fallen med cykloid psykos kunde man identifiera utlösande psykosociala stressfaktorer. Olika stressfaktorer verkar dock spela allt mindre roll med stigande ålder.

Minskande östrogennivåer hos nyförlösta kvinnor är en tydlig riskfaktor för postpartumpsykoser, varav drygt hälften är cykloid psykos.

Prevalens[redigera | redigera wikitext]

Av alla de som läggs in på psykiatrisk klinik med funktionell psykos har ca 10 – 15% cykloid psykos. I övrigt är tillståndet otillräckligt undersökt. En svensk studie finns som visade att det handlar om delar av promille som nyinsjuknar per år.

Diagnoskriterier för cykloid psykos[redigera | redigera wikitext]

Perris & Brockington (1981) kriterier[redigera | redigera wikitext]

  1. Akut (funktionellt) psykotiskt tillstånd som debuterar vid 15–50 års ålder.
  2. Plötsligt insjuknande med en snabb förändring av hälsotillståndet från fullt frisk till fullt utvecklat psykotiskt tillstånd inom några få timmar till som mest några få dagar.
  3. Minst fyra av nedan uppräknade symptom:
    1. Konfusion - förvirring
    2. Stämningsinkongruenta vanföreställningar
    3. Hallucinatoriska upplevelser för en eller flera sinnesmodaliteter.
    4. Pan-ångest (fritt flytande - utbredd ångest)
    5. Djup lyckokänsla eller extas.
    6. Motilitetsstörningar (akinesi eller hyperkinesi - förmågan till normala muskelrörelser)
    7. En specifik upptagenhet med tankar kring döden
    8. I bakgrunden ett skiftande stämningsläge som ej är så uttalat att det motiverar en diagnos för affektiv sjukdom.
  4. Det finns ingen fastställd symptomatologisk kombination, tvärtom kan symptomatologin skifta upprepat under sjukdomsepisoden och uppvisar en bipolär karakteristik.

Enligt upphovsmannen Carl Leonard kan den cykloida psykosen delas in i tre undergrupper.

  • Ångest –Exaltations psykos - klinisk bild
    • Extas - Extatiskt lyckorus med idéer om kallelse som återspegling av en altruistisk del av extasen (eufori).
    • Ångest - Svår ångest med hänsyftningsidéer, misstro, förföljelseidéer och känsla av hot, ångestpräglade kroppsliga sensationer (somatisering).
    • Allmänna symtom - affektorsakade overklighetskänslor eller hallucinationer.
    • Alternerande symtom - snabba växlingar mellan ångest och exaltation.
  • Förvirringspsykos - klinisk bild
    • Excitation - bristande sammanhang i tanke med tvångsmässigt tal eller inadekvata val av samtalstema.
    • Inhibition - tankehämning, rådvillhet, hänsyftningsidéer, auditiva, visuella eller somatopsykiska hallucinationer.
    • Allmänna symtom - flyktiga hallucinationer och personförväxlingar, hänsyftningsidéer.
    • Alternerande symtom - affektlabilitet med snabba växlingar mellan glädje och gråtmildhet.
  • Motilitets(rörelse)psykos - klinisk bild
    • Hyperkinesi - ökade expressiva och reaktiva rörelser, mycket lättpåverkad - störd av förhållande i närmiljön med en fortlöpande vettlös motorisk akktivitet.
    • Hypokinesi/akinesi - frånvaro av reaktiva rörelser, stelhet, minskade eller avsaknad av viljestyrda rörelser.
    • Allmänna symtom - osammanhängande tal, oartikulerade ljud av expressiv karaktär eller mutism.
    • Alternerande symtom - skiftande sinnesstämning från ängslighet till extatiska hallucinationer.

I praktiken ser man sällan en renodlad undertyp enligt Leonhards indelning ovan. Vanligast är i stället en mer blandad bild med symtom från Leonhards olika undergrupper.

Ordförklaringar[redigera | redigera wikitext]

  • altruism = förutsättningslöst självutlämnande
  • affekt = kortvarigt övergående uttryck för känslor
  • hallucination = sinnesupplevelse som känns verklig trots att sinnet (syn, hörsel, känsel, smak, lukt) ej stimulerats.
  • hänsyftningsidéer = falsk föreställning om att vara föremål för andras intresse, ord, miner e.t.c. eller att tillfälligheter, yttre händelser har en speciell och ovanlig betydelse specifikt för just henne/honom.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karl Leonard (1961). ”Cycloid psychoses: Endogenous psychoses which are neither schizophrenic nor manic-depressive.”. Journal of Mental Science 107: sid. 633-648. 
  2. ^ F. Pillmann and A. Marneros (2003). ”Brief and Acute Psychoses: The Development of Concepts”. History of Psychiatry 14: sid. 161-177. doi:10.1177/0957154X030142002. http://hpy.sagepub.com/cgi/content/abstract/14/2/161.  Arkiverad 22 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Kristen Austarheim og Jenny Barstad. ”Leonhards Angst-Lykke Psykose”. Nord J of Psychiatry. 
  4. ^ Victor Peralta, MD, PhD, Manuel J. Cuesta, MD, PhD, and Maria Zandio, MD (2007). ”Cycloid Psychosis: An Examination of the Validity of the Concept”. Current Psychiatry Reports 9: s. 184-192.. 
  5. ^ Carlo Perris (1974). ”A Study of Cycloid Psychosis”. Acta Psychiatrica Scandinavica (supplementum 253). 
  6. ^ Lennart Kaij (1967). ”Atypical Endogenous Psychosis. Report on a Family”. Brit. J. Psyciat. 113: sid. 415-422. 
  7. ^ Zaudig M. (1990). ”Cycloid psychoses and schizoaffective psychoses--a comparison of different diagnostic classification systems and criteria.”. Psychopathology 23: s. 233-242. 
  8. ^ Little JD, Ungvari GS, McFarlane J. (2000). ”Successful ECT in a case of Leonhard's cycloid psychosis.”. J ECT 16 (1): s. 62-67. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Texten till denna artikel är tagen från denna webbplats där texten är släppt till public domain.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Karl Leonard (1961). ”Cycloid psychoses: Endogenous psychoses which are neither schizophrenic nor manic-depressive.”. Journal of Mental Science 107: sid. 633-648. 
  • F. Pillmann and A. Marneros (2003). ”Brief and Acute Psychoses: The Development of Concepts”. History of Psychiatry 14: sid. 161-177. doi:10.1177/0957154X030142002. http://hpy.sagepub.com/cgi/content/abstract/14/2/161. 
  • Carlo Perris (1974). ”A Study of Cycloid Psychosis”. Acta Psychiatrica Scandinavica (supplementum 253). 
  • Lennart Kaij (1967). ”Atypical Endogenous Psychosis. Report on a Family”. Brit. J. Psyciat. 113: sid. 415-422. 
  • Kristen Austarheim og Jenny Barstad. ”Leonhards Angst-Lykke Psykose”. Nord J of Psychiatry. 
  • Victor Peralta, MD, PhD, Manuel J. Cuesta, MD, PhD, and Maria Zandio, MD (2007). ”Cycloid Psychosis: An Examination of the Validity of the Concept”. Current Psychiatry Reports 9: sid. 184-192. 
  • B. Pfuhlmann*, B. Jabs, G. Althaus, A. Schmidtke, A. Bartsch, G. Sto ̈ber, H. Beckmann, E. Franzek (2004). ”Cycloid psychoses are not part of a bipolar affective spectrum Results of a controlled family study”. Journal of Affective Disorders 83: sid. 11-19. 
  • Zaudig M. (1990). ”Cycloid psychoses and schizoaffective psychoses--a comparison of different diagnostic classification systems and criteria.”. Psychopathology 23: sid. 233-242. 
  • Little JD, Ungvari GS, McFarlane J. (2000). ”Successful ECT in a case of Leonhard's cycloid psychosis.”. J ECT 16 (1): sid. 62-67.