Psykiatri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Magnetresonanstomografi (magnetkamera) av en människas hjärna. Inom psykiatrin används bland annat radiologiska undersökningar för att utesluta kroppslig sjukdom.

Psykiatri är det område inom medicinen som behandlar psykiska störningar och psykisk ohälsa. Psykiatrin omfattar diagnos, behandling och metoder för att förebygga psykiska störningar.[1] Psykiatrin som disciplin utgår från psykopatologi. Den har historiskt varit nära kopplad till neurologin, det medicinska område som behandlar kroppsliga sjukdomar i nervsystemet[2], men de två disciplinerna har sedan tidigt 1900-tal gradvis glidit isär.

Den moderna psykiatrin strävar efter en syn på psykisk störning och psykisk ohälsa som en blandning av medicinskt-biologiska, psykologiska och sociala fenomen.[källa behövs] Den dominerande och ofta eftersträvade behandlingsformen är således en kombination av läkemedelsbehandling, psykoterapi samt socialpsykiatriska aktiviteter och stödinsatser.

Psykiatrins historiska utveckling[redigera | redigera wikitext]

Psykiatrins äldre utveckling, innan den blev ett egentligt medicinskt område, hänger ihop med dåtidens syn på psykisk störning, som tidigare har kallats mental sjukdom eller sinnessjukdom.[3] Det var länge vanligt att betrakta personer som led av psykisk ohälsa som "besatta", det vill säga att onda andar var orsaken till deras tillstånd.

En förbättrad behandling av personer med psykisk störning börjar utvecklas från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, ungefär vid tiden för Franska revolutionen 1789. En av pionjärerna för detta var den franske läkaren Philippe Pinel (1745-1826).[1] Begreppet psykiatri infördes av den tyske läkaren Johann Christian Reil (1759-1813). Den första professuren i psykiatri inrättades år 1811 i Leipzig. Ett mentalsjukhus som byggdes i Dresden 1811 var delvis mönsterbildande för de mentalsjukhus som uppfördes senare under 1800-talet i USA och Europa.

Psykiatrin har använt metoder som idag anses kontroversiella, såsom isbad, insulinchocker, sömnkurer, elchocker (ECT) samt lobotomi. ECT används fortfarande men i ett globalt perspektiv är det okänt i vilken utsträckning.[4] Numera används ECT främst vid mycket svåra depressioner. Det kan noteras att även kroppssjukvården i ett historiskt perspektiv i betydande utsträckning använt metoder som idag ter sig tveksamma, exempel åderlåtning eller behandling med kvicksilver och arsenik.

Ett genombrott vad gäller modern behandling skedde på 1950-talet med klorpromazin (Hibernal), som gjorde stormavdelningarna överflödiga. Den nya generationen antidepressiva mediciner (främst av typen SSRI) introducerades i slutet av 1980-talet. De har typiskt sett mindre biverkningar, vilket lett till att sådan läkemedelsbehandling fått betydande spridning utanför psykiatrin och främst inom allmänmedicinen. Bipolär sjukdom (tidigare kallat manodepressiv sjukdom) behandlas bland annat med litium och behandlingen av schizofreni är föremål för intensiv forskning. De stora mentalsjukhusen har främst i den industrialiserade världen övergetts för en mer decentraliserad vård.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Natur & Kulturs Psykologilexikon, uppslagsordet psyikatri
  2. ^ Börje Cronholm; Psykiatri som vetenskap, Nordic Journal of Psychiatry, Vol 34, Issue 3 & 4 (1980) , sidor 201 - 224
  3. ^ [1] i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
  4. ^ Frisk, Martina (11 september 2013). ”Fler ska bli skyldiga rapportera elchocker”. Riksdag & Departement. Arkiverad från originalet den 17 september 2013. https://archive.is/P8ef9.