Cytokinin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med cytokin.
Cytokininet zeatin har fått sitt namn från majs (Zea) som det upptäcktes i.

Cytokininer är en grupp av växthormoner som främjar celldelning eller cytokines i växternas rötter och skott. De medverkar främst vid cellernas tillväxt och differentiering men påverkar också apikal dominans, axillärknoppars tillväxt och motverkar lövfällning. Folke Skoog upptäckte deras verkan på 1940-talet vid försök på tobaksplantor med kokosmjölk och sillmjölke.[1]

Det finns två typer av cytokininer: å ena sidan cytokininer av adenintyp, som kinetin, zeatin och 6-bensylaminopurin och å andra sidan cytokininer av fenylureatyp som difenylurea och tidiazuron (TDZ).[2] De flesta cytokininer av adenintyp syntetiseras i rötterna.[3] Kambier och andra vävnader med aktiv celldelning syntetiserar också cytokininer.[4] Inga cytokininer av fenylureatyp har hittats hos växter.[5]Cytokininer deltar som signalsubstanser både lokalt och på långdistans, utnyttjar samma transportmekanismer som puriner och nukleosider[6] och transporteras normalt i xylemet.[3]

Cytokininer verkar tillsmmans med auxin, ett annat växthormon, och har i allmänhet en motsatt effekt.[3]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kieber JJ (mars 2002). ”Tribute to Folke Skoog: Recent Advances in our Understanding of Cytokinin Biology”. J. Plant Growth Regul. 21 (1): sid. 1–2. doi:10.1007/s003440010059. PMID 11981613. http://www.springerlink.com/content/g3t9jw7t3vvf5vy6/. 
  2. ^ Aina, O.; Quesenberry, K.; Gallo, M. (2012). ”Thidiazuron-Induced Tissue Culture Regeneration from Quartered-Seed Explants of Arachis paraguariensis”. Crop Science 52 (3): sid. 555. doi:10.2135/cropsci2011.07.0367. https://www.crops.org/publications/cs/abstracts/52/3/1076. 
  3. ^ [a b c] Campbell, Neil A.; Reece, Jane B.; Urry, Lisa Andrea.; Cain, Michael L.; Wasserman, Steven Alexander.; Minorsky, Peter V.; Jackson, Robert Bradley (2008). Biology (8 uppl.). San Francisco: Pearson, Benjamin Cummings. sid. 827–30 
  4. ^ Localization of cytokinin biosynthetic sites in pea plants and carrot roots”. Plant Physiol. 78 (3): sid. 510–3. juli 1985. doi:10.1104/pp.78.3.510. PMID 16664274. PMC: 1064767. http://www.plantphysiol.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16664274. 
  5. ^ Cytokinin Metabolism and Action”. Annu. Rev. Plant Physiol. Plant Mol. Biol. 52 (1): sid. 89–118. juni 2001. doi:10.1146/annurev.arplant.52.1.89. PMID 11337393. http://arjournals.annualreviews.org/doi/full/10.1146/annurev.arplant.52.1.89?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%3dpubmed. 
  6. ^ Sakakibara H (2006). ”Cytokinins: activity, biosynthesis, and translocation”. Annu Rev Plant Biol 57 (1): sid. 431–49. doi:10.1146/annurev.arplant.57.032905.105231. PMID 16669769. http://arjournals.annualreviews.org/doi/full/10.1146/annurev.arplant.57.032905.105231?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori:rid:crossref.org&rfr_dat=cr_pub%3dpubmed. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]