Dalahäst
En dalahäst är traditionellt en rödmålad, stiliserad trähäst som numera tillverkas framför allt i Nusnäs, Mora, i Dalarna. Grimma och selar brukar målas med mönster i vit och blå färg. Vanliga grundfärger under 1900-talets första halva var engelskt rött eller blymönja som avsåg att efterliknade den bruna hästen, och vitt/ljusgrått med inslag av blått på bland annat benen och i fläckar på kroppen som avsåg att efterlikna den apelkastade skimmeln.
Dalahästen är en av de vanligaste symbolerna för Sverige och i synnerhet för traditionell svensk allmogekultur.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Dalahästar har tillverkats sedan 1700-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri, eller som en leksak som såldes på marknader i Mellansverige. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, särskilt kurbitsmåleriet, från trakten; själva dekoren kallas krusning.
Bilder, Dalahästar i olika städer och länder[redigera | redigera wikitext]
Tillverkningen i Nusnäs[redigera | redigera wikitext]
År 1922, 26 år gammal, startade Grannas Anders Olsson sitt företag i familjens bagarstuga. Anders var den äldste av nio syskon och Nils och Jannes Olsson var vid företagsstarten 9 respektive 7 år gamla. Det hände att de vid skoldagens slut hjälpte sin äldre broder. 1928 grundade de ett konkurrerande företag.
Än i dag ligger de båda familjeföretagen, Grannas A Olsson Hemslöjd och Nils Olsson Hemslöjd, sida vid sida i Nusnäs och tillverkar dalahästar. Tillverkningen är öppen för allmänheten.
Bilder från tillverkningen[redigera | redigera wikitext]
- Tillverkningen av Dalahästar
Andra typer av Dalahästar[redigera | redigera wikitext]
Vid sidan om den traditionella Dalahästen finns en lång rad av olika typer dalahästar.[1] Här några exempel:
- Bornhästen. Troligen från 1948 och nytillverkning sedan år 2005. Kommer från byn Born utanför Rättvik.
- Rättvikshästen. Tillverkning sedan 1950 - talet. Den är smäckrare i formen och är baserad på en tidigare häst som troligen är tillverkad runt 1850-talet.
- Siljanshästen. Tillverkning sedan 1960-talet, samma form som Rättvikshästen.
- Leksandshästen. Tillverkning sedan 1948, mönstret kommer ursprungligen från en tapet från orten.
- Ludvikahästen. Tillverkning sedan 1980-talets mitt. Samma grundform som en traditionell dalahäst med dekor av blomslingor eller blommor på blå eller vit botten.
- Sjurbergshästen. Tillverkning sedan 1959. Kommer från Sjurberg, norr om Rättvik.
- Soldtackan. Tillverkning sedan 1952, framtagen av Lars Håll och Bertil Berglind. Kommer från Sollerön.

Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Gudmunds slöjd Dalahästar.”. Arkiverad från originalet den 26 april 2014. https://web.archive.org/web/20140426232220/http://www.gudmundsslojd.se/?p=galleri. Läst 1 juni 2014.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Larsson, Mona (1986). ”Dalahästarna och stora världen”. Levande trä (1986): sid. [170]-[177] : ill.. Libris 8770797
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Dalahäst.
- Tidiga snidare och krusares kännetecken samt allmän information kring äldre dalahästar