Daniel av Kiev

Daniel av Kiev, född 1201, död 1264, var storfurst av Kiev mellan 1239 och 1240. Han var Kievs monark vid tidpunkten för dess fall under mongolerna. Han var kung av Galicien (Halych)-Volhynien (1205–1255), furste av Peremyshl (1211), och Volodymyr (1212–1231). Han var också den första som (nominellt) fick titeln kung av Rutenien (1253–1264).

Han var son till storfurst Roman I av Kiev, monark av Galicien, och Anna av Bysans. Daniel tog år 1239 kontrollen över Kiev och blev därmed dess storfurste. Strax därefter anfölls dock staden av mongolerna. Efter häftig strid inne i staden erövrades och brändes Kiev den 6 december 1240. Året därpå ödelades också hela Galicien-Volhynien då mongolernas passerade genom landet på sin färd mot Ungern.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Föregångare: Mikael av Tjernihiv

Regenter av Kievriket 1239-1240

Efterträdare: Mikael av Tjernihiv