Galizien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om den centraleuropeiska historiska regionen Galizien. För den spanska autonoma regionen, se Galicien. För distriktet med samma namn, se Galizien (distrikt).
Galizien
ukrainska: Галичина (Halytjyna)
polska: Galicja
tyska: Galizien
Österrikiskt kronland.
Galiziens läge i dagens Polen och Ukraina.
Galiziens läge i dagens Polen och Ukraina.
Flag of Galicia-Lodomeria 1890-1918.svg
Flagga
PB Galicja CoA.png
Galiziens vapen.
Land Österrike-Ungern
Huvudstad Lemberg
Area 78 532 km²
Folkmängd 7 495 606 (1902)
Befolkningstäthet 95 invånare/km²
Idag del av: Schlesiens vojvodskap, Lillpolens vojvodskap, Nedre Karpaternas vojvodskap, Lviv oblast, Ivano-Frankivsk oblast, Ternopil oblast
Karta över Galizien 1836.
Karta över Galizien 1836.

Galizien, även Rödrutenien[1], är en historisk region i centrala Europa och var ett österrikiskt kronland 1772–1918. Galizien är sedan 1945 delat mellan Ukraina och Polen.

Heraldik[redigera | redigera wikitext]

Galiziens vapen: i blått fält med röd bjälke delad sköld, svart korp över tre gyllene kronor, två över en. Under senare medeltid och renässans förekommer ibland den nedre delen, de tre kronorna, som ett heraldiskt inslag i vapen med anknytning till samhällsförvaltning i hela Galizien, till exempel på Ulica Kanonicza i Kraków. Sedan Galizien efter Polens delningar hade blivit en del av det österrikiska väldet, ingick vapnet som en del i Österrikes stora riksvapen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Galizien var ett kronland i kejsardömet Österrike med titeln "konungariket Galizien och Lodomerien jämte storhertigdömet Krakau och hertigdömena Auschwitz och Zator". Det gränsar i norr till Polen, i öster till Ryssland, i söder till Bukovina och Ungern samt i väster till österrikiska och preussiska Schlesien.

Södra delen av Galizien var ett högland, som höjer sig från 300 till 2 000 m.ö.h., i det att landet utbredde sig över norra sluttningen av Beskiderna, Tatra och Skogskarpaterna. De största höjderna når i Beskiderna Babiagóra (1 725 m.), i det galiziska Tatra Polska Grat (2 191 m.) och i Skogskarpaterna Czornahora (2 058 m.).

I sin mellersta del var landet fyllt av kullar, men övergick vid Dnjestr och Weichsel till ett jämnt lågland. Norr om förstnämnda flod tränger den volynska platån in i nordvästra Galizien, där den nådde en höjd på 400 m. I östra delen av Galizien bar slätten ofta små kullar och där träffas även så kallade jordtrattar, det vill säga trattformiga fördjupningar i marken, som ibland ha en omkrets på 40-110 m. Norra Galizien hade många vackra vattenfall och var rikt på sjöar och hålor.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Lantdagen bestod av 161 ledamöter, dels självskrivna, dels utsedda efter yrkesklasser. Till Österrikes riksråd sände Galizien 106 ombud. Förvaltningen handhades av ståthållarämbetet i Lemberg. De båda städerna Lemberg och Krakau bildade egna förvaltningsområden, det övriga landet är delat i 78 distrikt (Bezirkshauptmannschaften), vart och ett under en Bezirkshauptmann och med en autonom folkrepresentation.

Rättskipningen utövades av 2 överlandsrätter (i Lemberg och Krakau), 2 landsrätter, 14 krets- och 168 distriktsdomstolar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Galizien var ursprungligen en del av Kievriket, men erövrades av Polen 1018-1031. 1084 blev det ett självständigt rike under namnet Halych, 1199 i union med Volynien, Halych-Volynien. Under 1200 och 1300-talen var det under vasallskap och erövrades slutligen av Polsk-litauiska samväldet på 1340-talet.[2]

Inom Österrike[redigera | redigera wikitext]

Vid Polen-Litauens första och tredje delningar, 1772 och 1795, utgjorde Österrike den tredje parten jämte Ryssland och Preussen. Av de polska områden som Österrike tillmäktade sig bildades Kungariket Galizien och Lodomerien (ukrainska: Halytjyna i Volodymyrija; polska: Galicja i Lodomeria), vilket 1772-1918 utgjorde det nordligaste kronlandet inom det habsburgska riket. Staden Lemberg (ukrainska: Lviv; polska: Lwów) var områdets huvudstad.

År 1863 utbröt uppror i de ryska delarna av Polen. I de österrikiska delarna proklamerades undantagstillstånd 1864-1865. Tillståndet i Galizien och Lodomerien var betydligt lugnare och gynnsammare än i de ryska och preussiska delarna av Polen även framöver. Polackerna verkade vid denna tid, till skillnad från sina gelikar inom Ryssland, för autonomi inom Österrike, ej självständighet. Galizien och Lodomerien tillhörde efter delningen i Österrike och Ungern 1867 den österrikiska rikshälften, och blev 1873 de facto en autonom provins inom Österrike. Polska blev kronlandets officiella språk vid sidan av tyskan; ukrainskan förde emellertid en mer tynande tillvaro.

Från 1880-talet och framåt var emigrationen betydande, först till Tyskland, sedan, i större skala, till Förenta staterna, Brasilien och Kanada.

År 1902 var Galizien och Lodomeriens areal 78 532 km², folkmängden 7 495 606. De etniska grupperna var 1900:

De största religiösa grupperna vid denna tid var romerska-katoliker 45 procent, ortodoxa 41,5 procent och judar 11 procent.[4]

Kungariket Galizien, 1846-1918.

Första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Under första världskriget blev Galizien skådeplats för häftiga strider mellan å ena sidan Österrike-Ungern och Tyskland och å andra sidan Ryssland. Under 1914 erövrade Ryssland stora delar av landet men 1915 års tysk-österrikiska offensiv innebar att landet ånyo kontrollerades av österrikarna.

Mellankrigstiden[redigera | redigera wikitext]

År 1918 införlivades västra Galizien i det restaurerade Polen emedan den östra, ukrainskbefolkade delen, kortvarigt utgjorde den självständiga staten "Västukrainska nationella republiken". Under det polsk-sovjetiska kriget (1919-1921) bildades temporärt Galiziska SSR inom Sovjetunionen. Krigets utfall blev emellertid det att hela det före detta kronlandet Galizien och Lodomerien införlivades i Polen 1921; detta faktum erkändes trots ukrainska protester internationellt 1923. Ukrainarna inom Galizien och Lodeomerien utgjorde nära 15 procent av Polens befolkning under mellankrigstiden. Förhållandet mellan polacker och ukrainare försämrades gradvis under denna tid, mycket beroende på den polska statens politik mot minoritetsgrupperingar.

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Molotov-Ribbentroppakten 1939 innebar för Galiziens del att området delades i två hälfter, i stora drag längs den etniska gränsen mellan polacker och ukrainare. Den västra delen blev en del av Generalguvernementet under det nazistiska Tyska riket medan den östra delen införlivades i Ukrainska SSR inom Sovjetunionen. Inom den såväl de tyska som sovjetiska delarna drabbades befolkningen hårt av förföljelser. År 1941 hamnade hela Galizien under tysk ockupation då tyskarna på midsommarafton 1941 angrep Sovjetunionen (Operation Barbarossa). Östra Galizien utgjorde distriktet Galizien inom Generalguvernementet fram till Röda arméns intåg i området 1944/1945.

Under kriget var motsättningarna mellan polacker och ukrainare fortsatt stora. Under åren 1943-1947 bedrev såväl ukrainare, polacker som sovjeter etnisk rensning i området.[5] En av de större aktionerna på polskt territorium gick under namnet Operation Wisła. Sedan 1945 är landet ånyo delat mellan Polen och Sovjetunionen (1945–1991), Ukraina från 1991.

Städer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Koestler, Arthur (1977) (på eng). The thirteenth tribe: the Khazar Empire and its heritage. Picador. London: Pan Books. Libris 11641375. ISBN 0-330-25069-8 
  2. ^ Atlas till världshistorien, kartor ur Westermanns Atlas zur weltgeschichte, Stockholm 1958.
  3. ^ Nordisk familjebok (1908), band 9, s. 600 (länk)
  4. ^ Nordisk familjebok (1908), band 9, s. 600 (länk). Observera att NF ger motstridiga uppgifter vad beträffar judarnas antal.
  5. ^ To Resolve the Ukrainian Question Once and for All: The Ethnic Cleansing of Ukrainians in Poland, 1943-1947. Timothy Snyder, Journal of Cold War Studies, Spring 1999.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Galizien, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]