de Wahl

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

de Wahl är en gren av en vallonsläkt som kom till Sverige med Johan de Val (död 1666) under 1620-talet. Han blev snidverkssmed på myntverket i Säter, och följde med då det 1644 flyttade till Avesta. I Säters mantalslängd 1643 är han stavad på sedvanligt tyskt/nederländskt vis, de Waal. Namnet uttalades därmed vanligen med ett kortare a-ljud, och de flesta släktmedlemmar kom närmast per omgående att skrivas Devall eller Dewall i kyrkböckerna, i den mån man höll sig inom borgerliga yrken och fortsatte bli skrivna med släktnamn.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Johan de Vals äldste son var Olof Devall (född 1624 i Säter, död 1715 i Romfartuna), klensmed i Valla Torp i Romfartuna, Dennes sonson J(oh)an J(oh)ansson Dewall (född 1696 i Romfartuna, död 1743 i Almö i Västerås-Barkarö) hade två söner som bildade familj. Från Olof Jansson (född 1725 i Kila, död 1795 i Västerås-Barkarö), bonde i Askö i Västerås-Barkarö, finns agnatiska ättlingar som så småningom grenade ut sig i två grenar Johansson och en gren Jansson, lustigt nog från tre söner till samme Johan, oftast kallad Jan. Släktnamnen Lönngren, Tidbeck, Hillgren och Jigland har antagits eller upptagits efter mödrar eller styvfäder.

Jakob Jansson (född 1737 i Romfartuna, död 1817 i Skoklosters socken) blev bonde i Sjusta i Skokloster. Två söner till honom bildade familjer. Den äldre sonen Jan Jakobssons (född 1762 i Skokloster, död där 1812) gren dog ut på raka manslinjen med en son till honom 1873, men släktnamnet de Wahl, med just den stavningen, återupptogs på grenen från den yngre sonen Anders Jakobsson Deval (född 1768 i Skokloster, död där 1825). Under några perioder i sitt liv arbetade han som rättare och skrevs då Deval, övriga perioder skrevs han Jakobsson. Sonen Johan (1810–1859) blev klockare och skolmästare och skrev sig Dewal och från cirka 1840 konsekvent de Wahl. Han blev far till Oscar de Wahl och farfar till Anders de Wahl.

Fyra ytterligare söner till stamfadern Johan de Val förde släktnamnet vidare på grenar där namnet Dewall/Devall bibehållits i stort sett genomgående. Grenarna från tre av dem är numera utdöda, men en mycket stor gren lever vidare från Erik Dewall (född 1633, död 1689 i Gunnilbo), snidverkssmed i Avesta och senare spiksmed i Färna bruk i Gunnilbo. En stor huvudgren av hans ättlingar har varit smeder vid Gålsjö bruk utanför Sollefteå. Även från honom finns en gren, då bosatt i Norberg och Karbenning, som redan under 1700-talet "gick ner i bondeståndet" och slutade bära släktnamnet men länge levde vidare på raka manslinjen. En kvarvarande kvist tog i början av 1900-talet namnet Ekberg, och lever till största delen i USA, en till med namnet Eriksson är på utdöende på svärdssidan med en siste manlig medlem med namnet Eriksson som har döttrar som bär sin mors namn. En medlem som här tog ett helt nytt namn var järnvägs- och ombudsmannen August Nelgård, gift men barnlös.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

På en lite mindre gren (också från nämnde Erik f 1633) som då levde i Norrbärke och i Stockholm återgick man vid 1880-talet till den svenska ursprungsstavningen de Val, och flera medlemmar av den större Gålsjö-grenen har under 1900-talet upptagit den store skådespelarens stavning de Wahl, respektive de Vahl. I övrigt förekommer namnet både med v och w, både med "de" som ett separat prefix och med hela namnet sammanskrivet, och för flera släktmedlemmar som har "de" som ett separat prefix har det av någon anledning blivit stavat "De" med stort D i folkbokföringen. Så släktnamnet finns i många varianter.

Den 31 december 2012 var det följande antal personer i Sverige med stavningsvarianterna[1]

  • de Wahl 30
  • de Vahl 25
  • de Val 25

Totalt blir det 80 personer med namnet.

Personer med efternamnet de Wahl eller varianter av detta namn[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt Biografiskt Lexikon, band 11, 1945: de Wahl (släktartikel)
  • Erik Hellerström: Bidrag till släkten de Wahls genealogi, Släkt och Hävd 1958:2

Noter[redigera | redigera wikitext]