Defibrillering
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Defibrillering är en metod för att skicka en strömstöt genom bröstkorgen för att häva elektriskt kaos i hjärtats retledning. Det utförs med en defibrillator.
Defibrillering kräver att den elektriska aktiviteten i hjärtat ej har upphört helt och är alltså inte en metod att "starta" ett hjärta utan en metod att slå ut hjärtats ineffektiva elektriska impulser vid ventrikeltakykardi och ventrikelflimmer. Dock kan hjärt- och lungräddning bidra till att skapa en defibrilleringsbar rytm även när ingen elektrisk impuls finns. En lyckad defibrillering slår ut de kaotiska impulserna och låter hjärtat återgå till sin normala sinusrytm (impulser härstammande från sinusknutan); de första minuterna kan denna dock vara instabil och därför krävs fortsatt hjärt- och lungräddning även efter en lyckad defibrillering. Halvautomatiska defibrillatorer väntar av denna anledning två minuter efter varje defibrillering innan en ny analys görs.
Halvautomatiska defibrillatorer finns idag på allt fler ställen i samhället; dessa ger talade instruktioner och bör kunna användas av de flesta oavsett tidigare kunskap. Tiden till första defibrillering är direkt avgörande för överlevnadschansen vid hjärtstillestånd. Enligt Svenska rådet för hjärt-lungräddning minskar överlevnadschansen med tio procent för varje oanvänd minut.[förtydliga] Helst ska defibrillering ske inom tre minuter.
Kuriosa
Efter att flera barn i USA fått hjärtstillestånd på grund av ett slag eller en hård boll mot bröstkorgen har defibrillatorer placerats ut i anslutning till en del sportanläggningar.