Demodex

Från Wikipedia
Demodex
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassSpindeldjur
Arachnida
UnderklassKvalster (Acari)
OrdningTrombidiformes
FamiljDemodicidae
SläkteDemodex
Vetenskapligt namn
§ Demodex
AuktorOwen, 1843
Hitta fler artiklar om djur med

Demodex är ett släkte av små hårsäckskvalster, som tillhör ordningen Trombidiformes.[1][2] Kvalster är en underklass till spindeldjuren. De har åtta ben på sin avlånga kropp när de är färdigutvecklade. I släktet finns idag mer än 100 olika kända arter som lever i symbios med däggdjur. Mest kända är Demodex canis som är vanlig hos vissa hundraser, de kan ibland orsaka stora problem i hundars päls. Demodex folliculorum samt Demodex brevis är de arter man hittat som kommensaler eller parasiter på människan. D. folliculorum lever i hårsäcken och är cirka 0,3–0,4 mm lång medan D. brevis som lever i talgkörtlarna är mindre, cirka 0,2–0,3 mm lång.[3] Deras livscykler börjar som ägg, sedan går de över till larvstadium, protonymf, nymf för att till sist bli vuxna.[4]

Demodex hos människan[redigera | redigera wikitext]

Det är oklart vilken roll Demodex-kvalster spelar för oss människor. De vanligaste problemen är hudinflammationer, som till exempel blefarit (ögonlocksinflammation där symptomen brukar vara irritation, tårar och skav)[5], rosacea (hudutslag i ansiktet, vanligt hos medelålders personer)[6] och håravfall med mera. En studie som gjordes på 96 symptomfria vuxna visade att förekomsten av Demodex-kvalster var vanligare hos män än hos kvinnor. Demodex folliculorum och Demodex brevis fanns hos 17,7 % av provtagna individer, 21,9 % hos män och 20 % hos äldre vuxna.[7]

Levnadssätt och livscykel[redigera | redigera wikitext]

Parasiterna kan röra sig över hudytan och på så sätt nå ett större hudområde. D. folliculorum kan man hitta flera stycken av inom samma område, oftast vid en hårsäck medan D. brevis skiljer sig åt och lever ett mera ensamt liv vid talgkörteln. Båda arterna trivs bäst i mörker och drar sig gärna tillbaka under dagens ljusa timmar. På kvällen och natten tar de sig ut ur sina gömmor och blir då som mest aktiva och kan röra sig med en hastighet på 8-16 mm/timme.[8]

D. folliculorum påbörjar sin parning i mynningen till hårsäcken, vilket förmodas ske då huden inte exponeras för dagsljus. Efter parningen tar honan sig tillbaka in i hårsäcken och lägger sina ägg i närheten av talgkörteln, och kan därefter leva i högst fem dagar till. Den beräknade tiden från dess att ägget läggs till dess att ett vuxet stadium nås är 14–15 dagar. Könsmognaden uppstår redan i larvstadiet och livsstilen skiljer sig åt hos honor respektive hanar. Honor vakar över sitt revir i hårsäcken, medan hanar tar sig från hårsäck till hårsäck och söker efter en ny hona att para sig med. Hårsäckskvalsterna går oftast att hitta parallellt med hårstrån i hårsäckarna där de sitter med huvudet nedåt och bakdelen mot ytan av huden.[8]


Sjukdomseffekter[redigera | redigera wikitext]

Många av arterna inom släktet är kommensala och tillhör hudens normala ekologiska samhälle i talgkörteln hos däggdjur och ger därför normalt inga symptom. För att Demodex ska överföras mellan individer krävs direktkontakt med det koloniserade området, vanligtvis ansiktet. Med en biopsi kan man undersöka tätheten av kvalsterpopulationen i huden. Det går även att undersöka exempelvis en ögonfrans i ett mikroskop då man fått upp hårsäcken också.[3]

D. folliculorum livnär sig på epitelceller i hårsäckarna. I de fall djur orsakar symptom har man funnit svullnad av hårsäckarna och hudcellsförändringar (epitel-metaplasi). Detta har visat sig i de få fall där sex eller fler kvalster befunnit sig i samma hårsäck. D. brevis äter talg i talgkörtlarna. Det finns inga bevis för att de framkallar några sjukdomssymptom.[4]

Demodex canis[redigera | redigera wikitext]

Demodex canis orsakar ibland stora besvär hos hundar, de är dock artspecifika och överförs därför inte till människor. Vuxna hundar smittar normalt sett inte heller varandra utan det är främst tiken som för över kvalstren till valparna under digivningen. Demodikos verkar vara vanligare förekommande hos vissa raser och ärftliga orsaker misstänks, en annan teori är att vissa stammar av Demodex har förändrats till att vara aggressivare än andra samt att hundar med redan försämrat immunförsvar löper en större risk att få men av kvalstren.

En hund som lider av demodikos kan visa upp flera olika symptom, exempelvis små rodnander eller hårlösa fläckar, mjäll, pälsavfall och infektioner i tassarna.

Ofta behandlas inte hunden om den bara har lindriga symptom, är de mer omfattande behandlas den med parasitborttagande medel till exempel spot on samt bakteriedödande schampo.[9]

Demodikos hos ko

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Demodex folliculorum. NCBI taxonomidatabas (elektronisk) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?id=481310 (kontrollerad 2012-05-18).
  2. ^ Proctor, Heather. 1998. Trombidiformes. Trombidiform mites. Version 09 August 1998. http://tolweb.org/Trombidiformes/2568/1998.08.09 Arkiverad 21 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. inThe Tree of Life Web Project, http://tolweb.org/)
  3. ^ [a b] Lacey, N., Kavanagh, K. & Tseng, S.C.G. (2009). Under the lash, Demodex mites in human diseases. Biochem (Lond), 31(4): 2–6 . Manuskript tillgängligt genom PMC, hämtat 2012-04-19 från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2906820/
  4. ^ [a b] Lebel, R, Nutting, W. Demodectic Mites of Subhuman Primates I: Demodex saimiri sp. n. (Acari: Demodicidae) from the Squirrel Monkey, Saimiri sciureus. The Journal of Parasitology, Vol. 59, No. 4 (Aug., 1973) pp. 719-722Stable URL: http://www.jstor.org/stable/3278871
  5. ^ S:t Eriks ögonsjukhus, Ögonlocksinflammation (blefarit), http://www.sankterik.se/sjukdomar-och-besvar/ogonsjukdomar/ogonlocksinflammation-blefarit/#tab-1 Arkiverad 22 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine., kontrollerad 2012-05-21
  6. ^ Ledin, C, Rosacea, 1177, http://www.1177.se/Kalmar-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Rosacea/ Arkiverad 17 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., publicerad 2012-03-08, kontrollerad 2012-05-21
  7. ^ Horváth, A, DM.Neubrandt, Ghidán, A, Nagy, K. Risk factors and prevalence of Demodex mites in young adults. , http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21715284, publicerad juni 2011.
  8. ^ [a b] Roque, M.R, Demodicosis Clinical Presentation, Medscape Referense – Drugs, Diseases & Procedures. Tillgänglig på: http://emedicine.medscape.com/article/1203895-clinical#a0218,. publicerad 11-06-29, kontrollerad 12-04-19
  9. ^ Ståhlberg, F. Demodex hund, veterinären.nu. Tillgänglig på: http://www.veterinaren.nu/artiklar/hund/hudsjukdomar/demodex-hund/217, kontrollerad 12-04-18

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]