Den bergtagna
Denna artikel behandlar en medeltidsballad. För operan som uppkallats efter balladen, se Den bergtagna (opera) och för Victoria Benedictssons drama med samma namn, se Den bergtagna (drama).
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/dd/Den_bergtagna-1874.jpg/250px-Den_bergtagna-1874.jpg)
Den bergtagna (klassifikation: SMB 24, TSB A 54) är en naturmytisk balladtyp som finns upptecknad i Sveriges Medeltida Ballader i 53 svenska varianter (varav tolv är finlandssvenska) från 1810-talet och framåt. 23 av varianterna är försedda med melodier.
Handling[redigera | redigera wikitext]
En jungfru hamnar i bergakungens våld. Hon föder honom en mängd barn under en mängd år. Hon får lov att besöka hemmet; men under besöket försäger hon sig. Bergakungen för henne i vrede till berget.
I många varianter slutar visan med att jungfrun dricker något, och antingen dör, eller glömmer bort världen utanför berget och alla sina släktingar ("utom sin sorgbundna mor", i några varianter).
Varianterna skiljer sig även i övrigt litet åt till handlingen. Ibland är jungfrun till exempel i stället i "alvens", "ulvens" eller "blå kungens" våld.
Paralleller på andra språk[redigera | redigera wikitext]
Balladtypen finns också på danska som Jomfruen og dværgekongen (DgF 37), på färöiska (CCF 169), och på norska som Liti Kjersti og Bergekongen.
Användning i moderna kulturyttringar[redigera | redigera wikitext]
Frans Hedberg och Ivar Hallström skrev en opera med samma namn, som uruppfördes 1874. Balladen sjungs i operan, och operans handling bygger i hög grad på balladens.