Frans Hedberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Frans Hedberg
Frans Hedberg 1903.
Frans Hedberg 1903.
PseudonymEsbern Snare
Palle Block
Paul Qvitt
FöddFrans Theodor Hedberg
2 mars 1828
Stockholm, Sverige Sverige
Död8 juni 1908 (80 år)
Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige Sverige
SpråkSvenska
Make/makaAmanda Broman
(g. 1857-1908, hans död)
BarnWalborg Hedberg
Tor Hedberg
Karl Hedberg
Nils Hedberg
Elin Hedberg

Frans Theodor Hedberg, född 2 mars 1828 i Stockholm, död där i Adolf Fredriks församling 8 juni 1908[1], var en svensk författare och skådespelare. Han skrev under pseudonymerna Esbern Snare, Palle Block och Paul Qvitt.

Frans Hedberg var från 1857 gift med skådespelerskan Amanda Broman, dotter till Robert Broman, och var i äktenskapet far till Walborg, Tor, Nils, Karl och Elin Hedberg.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hedberg växte upp på Frimurarebarnhuset och uppfostrades under sex år på ett torp under Sigridsholms säteri 4 mil norr om Stockholm. Senare kom han att placeras hos en moster och hennes man som var vaktmästare. Efter tre år vid Jacobs skola och två vid Tyska lyceum tvingades han börja försörja sig, och arbetade två år hos en destillator samt därefter en kort tid kort tid hos en kramhandlare. Därefter kom han under sex år att vara anställd hos en perukmakare. Under den här tiden började han även skriva noveller och dikter i Friskytten.

År 1849 lämnade han perukmakaryrket för att försöka slå sig fram som skådespelare, och debuterade 1849 i Uddevalla samtidigt som han fick sin första pjäs, Hafvets son, uppförd.[3] Sedan han lämnat skådespelarbanan 1854 för att etablera sig som författare, arbetade Hedberg som lärare i deklamation vid Kungliga teatrarna 1862–1881 samt vid Musikkonservatoriet från 1870. Han var intendent vid Kungliga Stora Teatern 1871–1881, och därefter direktör två år vid Stora Teatern i Göteborg.[4]

Hedberg hittade slutligen sin plats som författare i musiktidskrifter, där han samarbetade med Ludvig Norman och Albert Rubenson. Frans Hedberg skrev också många teaterpjäser och var 1800-talets mest spelade svenska pjäsförfattare. Han skrev operalibretton, bland annat till Ivar Hallströms opera Den bergtagna, som Folkoperan i Stockholm sommaren 2005 spelade på Ulriksdals slottsteater, Confidencen. Hedberg är också författare till historiska dramer som Dagen gryr (1863) och det populära Bröllopet på Ulvåsa (1865), samt skildringar från sina år som skådespelare, Fyra år vid landsortstheatern (1857–1858), Svenska skådespelare (1884) med flera. Han har författat några realistiska berättelsesamlingar, såsom Svart på hvitt (1876–1879) och Stockholmslif och skärgårdsluft (1886). Några dikter och levnadsminnen samlade han i Vid skrifbordet och bakom ridån (1908).[4] Redan 1866 utgav han en diktsamling, bland annat med minnestal över bortgångna samtida 1855–1866.[5] Hedberg översatte Richard Wagners opera Lohengrin till svenska. Han gav även ut skönlitterära arbeten, och använde sig av pseudonymerna Esbern Snare, Palle Block och Paul Qvitt.

Hedberg blev invald som ledamot nummer 434 av Kungliga Musikaliska Akademien den 28 januari 1870.

Kulturhistoriskt intresserade läser gärna hans minnesböcker, där han berättar om livet som turnerande skådespelare i landsorten och om livet på Kungliga Teatern i Stockholm, och han har även skrivit böcker där han porträtterar 1800-talets skådespelare och operasångare.

Frans Hedberg ligger begravd på Nya kyrkogården i Vaxholm.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Affisch för Bröllopet på Ulfåsa på Åbo Svenska Teater 1895.

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Omslag till boken Svenska skådespelare. Karakteristiker och porträtter av Vicke Andrén från 1884.

Varia[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Hedberg, Frans Teodor
  2. ^ Sveriges befolkning 1880: Hedberg, Frans Teodor (1880-1-7-12471)
  3. ^ Amenius, Ragnar: Frans Hedberg i Svenskt biografiskt lexikon (1969–1971)
  4. ^ [a b] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 857.
  5. ^ Dikter, F. Hedberg. Stockholm 1866

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Freund, Susanna (1985). Om Bröllopet på Ulfåsa på Kungliga teatern 1865. Stockholm: Univ., Institutionen för teater- och filmvetenskap. Libris 8241342 
  • Gademan, Göran (1996). ”En nationalopera väcks ur glömskan: Den bergtagna på Norrlandsoperan 1996”. Svenska teaterhändelser 1946-1996 / Lena Hammergren, Karin Helander, Willmar Sauter (red) (Stockholm : Natur och kultur, 1996): sid. 232-255.  Libris 2231966
  • Gademan, Göran (1997). ”Sverige meste operalibrettist?.”. MD : Musikdramatik (Stockholm : Musikdramatik, 1984-) 1997:4,: sid. 16-18. ISSN 0283-5754. ISSN 0283-5754 ISSN 0283-5754.  Libris 2656658

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]