Didrik Wrangel af Adinal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Didrik Wrangel af Adinal.

Didrik Wrangel, född 12 mars 1637 i Andja, Wierland, död 15 februari 1706, greve Wrangel af Adinal, friherre till Jordansby, kungligt råd. Son till lantrådet Herman Wrangel och Beate Wachtmeister[1], bror till amiral Gustaf Wrangel af Adinal (1630–1688) och Reinhold Wrangel af Adinal (död 1686), morbror till Carl Henrik Wrangel af Adinal.

Han blev vid 16 års ålder underlöjtnant vid amiralitetet, deltog som kapten i 1650-talets sjökrig med danskar och holländare samt befordrades 1666 till major och 1670 till amirallöjtnant.

Wrangel utnämndes 1674 till landshövding i Österbottens län. Under sin tid i länet lät han bland annat reparera Korsholms kungsgård, som sedan blev landshövdingens ordinarie residens. Han anses strängt ha kontrollerat förvaltningen, och var särskilt intresserad av sådant som gällde flottan. Wrangel lät också anlägga skeppsvarvet Cronholmens skeppsvarv i Kronoby.[2]

Under sin tid i Österbotten verkade han också för att landskapets enda trivialskola skulle flyttas från Nykarleby till Vasa, vilket också skedde på beslut av Karl XI år 1684. Enligt den lokala traditionen berodde Wrangels ställningstagande på att han av borgarna i Vasa förärats "tvenne svarta hästar, som bildlikt talat voro så starka, att de förmådde draga Österbottens enda högre läroverk 10 mil söderut".[3]

1688 blev han landshövding i Närkes och Värmlands län, samt kallades 1693 till kungligt råd och president i Bergskollegium. Han upphöjdes 1680 i friherrligt och 1693 i grevligt stånd.[4] Didrik Wrangel synes ha varit en man av kraft och stort inflytande.[5]

Gift med Magdalena Clerck (född 1640), dotter till amiralitetsrådet Hans Clerck och Brita Swan. Barn:[6]

  1. Carl Gustaf Wrangel af Adinal (1667–1707)
  2. Beate Elisabeth Wrangel, gift 1690 med amiral och friherre Fredrik Evert Taube af Odenkat (1648–1703).
  3. Magdalena Wrangel, gift med ryttmästare von Möller till Kunda
  4. Anna Maria Wrangel, gift 1687 med överstelöjtnant Stampus (Hans) Mörner af Morlanda.
  5. Greta Wrangel, hovfröken

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil 2, 1.2: Estland, Görlitz 1930, s.584[död länk]
  2. ^ Svenska Österbottens historia. "1". Svenska Österbottens landskapsförbund. 1977. Sid. 95. ISBN 951-99097-6-1
  3. ^ ”Nykarleby trivialskola 1641-1683 av Victor Ahlskog”. www.nykarlebyvyer.nu. http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/diverse/trivi_va.htm. Läst 7 mars 2017. 
  4. ^ Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ..., 1754, s.31
  5. ^ Nordisk familjebok, 1893, s.1421, (1921, s.1133)
  6. ^ Henry von Baensch: Geschichte der Familie von Wrangel vom Jahre Zwölfhundertfünfzig bis auf die Gegenwart. Nach Urkunden und Tagebüchern bearbeitet. Hälfte 1, Elibron Classics: Adamant Media Corporation, s.326, ISBN 142124750X
Företrädare:
Gustaf Lilliecrona
Landshövding i Närke och Värmland
16851693
Efterträdare:
Fromhold Fägerskiöld