Kronoby

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kronoby
Kruunupyy (finska)
Kommun
Kruunupyy.vaakuna.svg
Land Finland Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Kronoby kyrkoby
Area 752,65 km² (2016-01-01)[1]
 - land 712,68 km²
 - vatten 39,97 km²
Folkmängd 6 531 (2017-12-31)[2]
 - män 3 304 (2017-12-31)[2]
 - kvinnor 3 227 (2017-12-31)[2]
Befolkningstäthet 9,16 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Malin Brännkärr
 - Kommunfullm.
ordf.
Bengt-Johan Skullbacka
 - Kommunstyr.
ordf.
Liane Byggmästar
 - Politisk fördelning (27)(2013-2016)
- SFP: 20
- SDP: 3
- KD: 2
- C: 2
Kommunkod 288
GeoNames 650743
Läge 63°40′00″N 23°10′00″Ö / 63.66667°N 23.16667°Ö / 63.66667; 23.16667
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
19,0 %[3]
77,7 %
3,3 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Österbotten
-Regioncentrum Karlebyregionen
-Härad Pedersöre
-Magistrat Vasa
-Skattebyrå Västra Finland
-Sjukvårdsdistrikt Vasa
-Försäkringskrets Jakobstad
-Nödcentral Österbotten
-Räddningsverk Mellersta Österbotten
-EU-målområde övergångsperiod
Kronoby kommuns läge
Kronoby kommuns läge
Webbplats: www.kronoby.fi

Kronoby (finska Kruunupyy) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. Kronoby har cirka &&&&&&&&&&&06531.&&&&&06 531 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0752.650000752,65 km², varav &&&&&&&&&&&&&039.97000039,97 km² är vatten. Kronoby är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Nuvarande Kronoby kommun bildades den 1 januari 1969, då Kronoby kommun slogs samman med Nedervetil och Terjärv kommuner.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kronoby har goda förbindelser, stambanan går genom Kronoby men det finns också goda vägförbindelser. Karleby-Jakobstad flygplats ligger i Kronoby med förbindelser till de närliggande städerna Karleby och Jakobstad.

Förteckning över viktiga företag i Kronoby kommundel kan hittas på Kronoby kommuns hemsida under näringsliv.

Församlingarna[redigera | redigera wikitext]

Kronoby Församling

Nedervetil Församling

Terjärv Församling

Sjöar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Kronoby å rinner in i kommunen i Småbönders, i Terjärv kommundel, här rinner ån genom sex olika sjöar innan den rinner genom Terjärv kyrkoby och vidare genom byarna Hästbacka och Kolam. Därefter fortsätter den ner mot byn Snåre, varifrån den fortsätter till Hästöfjärden i Larsmosjön via Kronoby kyrkoby. Perho å rinner genom Nedervetil, Ullava å rinner in i Perho å i Nedervetil.

De flesta sjöarna finns i Terjärv och Nedervetil som har mera kuperad terräng än Kronoby.

I Terjärv finns tre sjöar med namnet Djupsjön.

I Terjärv
  • Heimsjön
  • Peckasjön
  • Svartsjön
  • Emas
  • Kaitsjön
  • Djupsjön
  • Kortjärvi
  • Voujärv
  • Vitsjön
I Nedervetil
  • Seljessjön
  • Emmesträsk
I Kronoby
  • Larsmosjön

Terjärv kommundel[redigera | redigera wikitext]

Terjärvs vapen fram till kommunsammanslagningen 1969.
Huvudartikel: Terjärv

Terjärv har ca 2 400 invånare. Majoritetsspråket i samhället är svenska. I vardagslag talas det alltid om Småbönders, Kortjärvi, Kyrkoby, Hästbacka och Kolam som skilda byar. Även Granöby, Djupsjöbacka och Högnabba är av tradition rätt så avgränsade områden

Terjärv Kyrkoby[redigera | redigera wikitext]

Terjärv centrum ligger vid Heimsjön. AB Rani-Plast Oy i Terjärv är kommunens största arbetsgivare. Andra viktiga företag i Terjärv är bl.a. Teri-Hus Ab, Oy Mini-Maid Ab, Oy Scandinavian Teak Deck Ab.

Djupsjöbacka[redigera | redigera wikitext]

Djupsjöbacka ligger på östra stranden av Djupsjön. Byn hade en egen skola ända till 2014.

Djupsjöbacka har det sen gammalt funnits en kvarnindustri. Det fanns vid sekelskiftet två mjölkvarnar, vilka anlitades av bönder långt utanför byns gränser. Vid Långbacka-forsen en kilometer västvart fanns det en tredje mjölkvarn. Mot slutet av 1800-talet byggdes det dessutom en sågkvarn på Djupsjöbacka. Sågverket drevs med vattenkraft från en kanal, som man grävt från Djupsjön till åmynningen nära Kortjärvi sjö.

En viktig del av Djupsjöbacka är också gårdsgrupperna, Långbacka, Sandvik och Grannabba.

Högnabba[redigera | redigera wikitext]

Det natursköna Högnabba ligger ca 8 km söder om Terjärv centrum. I byn bor drygt 100 invånare, både svensk- och finsktalande. I Högnabba finns en ungdomslokal, danspaviljong och ett bönehus.

I Högnabba ligger gårdsgrupperna: Emas, Lotas, Peckas , men också Nysto, Skallobacka, Peto, Sunde, Pållas, Simjus

Småbönders[redigera | redigera wikitext]

Namnet Småbönders härstammar från 1670-talet, då gårdarna var små och invånarna kallades för "små bönder från utkanten av socken". Det finns omkring 300 invånare i Småbönders och ytan är omkring 30 kvadratkilometer.

I byn finns bland annat daghem, förskola, skola och butik samt flera företag. I Småbönders finns det även flera aktiva föreningar. Bland dem märks hem och skola-föreningen, byaföreningen, bönehusföreningen, marthakretsen och ungdomsföreningen. Föreningarna ordnar evenemang av olika slag, till exempel revy, sommarfest, marknader och lotterier. Småbönders erbjuder mångsidiga fritidsaktiviteter, som paddling, vandring, skidåkning, löpning och snöskoterkörning.

I Småbönders ligger gårdsgrupperna: Manderbacka, Storbacka, Haltas, Papas, Furu, Långbacka, Myngjels, Vistbacka.

Kortjärvi[redigera | redigera wikitext]

Invånarantalet är ca 130 personer, varav 85 % är svenskspråkiga och 15 % finskspråkiga. Byns huvudnäringar är jord- och skogsbruk, päls- och växthusnäringar samt snickeri- och metallbranschen.

Övriga byar[redigera | redigera wikitext]

I Terjärv kommundel finns också byarna Kolam och Hästbacka med sina många gårdsgrupper.

Nedervetil kommundel[redigera | redigera wikitext]

Nedervetil vapen fram till 1969
Huvudartikel: Nedervetil

Nedervetil ingår i Kronoby kommun sedan 1969. Språkfördelningen är följande: svenska 65 %, finska 7 % och tvåspråkiga 28 %. Nedervetil har cirka 1 700 invånare. Perho å flyter genom Nedervetil, med forsarna Kaitforsen och Tastforsen och sjöarna Seljes, Loulus och Haavisto. Jordbruket är en viktig del av näringslivet. Dialekten ("nedevetilsprååtsi") saknar genus och skillnaden mellan en och ett (allt betecknas "ein") som återfinns i de andra kommundelarna.

Murick[redigera | redigera wikitext]

Murick är centralort i Nedervetil.

Seljes[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Seljes

Seljes är en ort och ett turistcentrum i anslutning till en ås, Seljesåsen, som höjer sig några meter över den karaktäristiskt låglänta österbottniska våtmarken. Vid åsens fot ligger byn.

I byn finns även en camping, Seljes Camping, som är en populär camping för fiskare.

Övriga byar[redigera | redigera wikitext]

I Nedervetil kommundel finns också byarna Sandbacka, Bast, Brännkärr, Pelo, Åbacka-Skriko, Tast, Riippa, Viitavesi och Norrby.

Kronoby kommundel[redigera | redigera wikitext]

Kronobys vapen 1955-1973

Kronoby kyrkby[redigera | redigera wikitext]

Kronoby kyrkby (Kronoby centrum) är kommunens största by. I

Merjärv[redigera | redigera wikitext]

Den natursköna gamla byn Merjärv ligger ca 8 km öster om Kronoby centrum, längs sockenvägen / landsvägen mot Nedervetil. Kärnbyn Merjärv, som i gamla urkunder också skrivs Merijärvi/Merijerfwi/... uppstod på stranden av nuvarande Kronoby å. Tidigaste, historiskt kända beboare kan spåras till 1300- och 1400-talen. Byns naturnamn härstammar från den tidigare sjön Merijerfwi, som i gamla tider var den sista sjön före ankomsten till havet.

Tillsammans bildar byarna Merjärv, Snåre/Kivjärv och Jeussen området Söderby.

Språkligt har byns innevånare enligt den muntliga traditionen talat tidens Kronobydialekt. Byn är svenskspråkig, men en liten finskspråkig inflyttning, i allmänhet genom ingifte, har skett de senaste åren.

På grund av finska statens jordbrukspolitik under 1950- och 1960-talen splittrades kärnbyn så att en stor del av befolkningen i praktiken utlokaliserades till nya gårdsgrupper; Gyttjehagen/Rönnbacka, Ågkärret/Huderbacka, Tarvos/Fröjdö och Fallet.

Ett synligt inslag i byn har Kasern, senare AIK varit. Från år 1882 anlades ett kasernområde för Vasa 3:e Skarpskyttebataljons 12:e Reservkompani i byn. Områden avstyckades från Nygård och Byskata hemman. Första byggnaderna färdigställdes 1883. Arbetskraft som rensade ån var senare inlogerad på området. Under första världskriget användes området som fängelse, samt som reservfängelse 1920–1923. En längre period, 1926 - ca 1969, fungerade de efterhand förstorade arealerna som ett större jordbruk, en arbetskoloni. Enheten kallades nu AIK, Arbetsinrättningen i Kronoby. Denna upprätthölls av ett kommunalförbund bestående av svensk- och tvåspråkiga kommuner. Beboarna gick i fångkläder och benämndes interner, vissa perioder såväl manliga som kvinnliga. Under 1970-talet avvecklades verksamheten slutligen, jord- och skogsarealerna fördelades till bönder, en privatperson köpte det herrgårdsliknande bostället.

Bråtö[redigera | redigera wikitext]

På västra sidan av europaväg 8 ligger Bråtö. Bråtö är en liten by, men där finns ändå mycket att se. I Bråtö finns det gamla skeppsvarvet. I Bråtö finns det många små företag, även en bowlinghall.

Övriga byar[redigera | redigera wikitext]

I Kronoby kommundel finns också byarna Hästö, Norrby, Hopsala, Påras å Övebyjjin.

Dialekt[redigera | redigera wikitext]

I Kronoby och dess byar pratas en svensk dialekt som härstammar från fornsvenskan. Många av de gamla orden har bevarats och det som särskilt kännetecknar "Krombi-dialektn" är dess stora bruk av diftonger samt förkortningar.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kronoby kyrka, den yngsta av kyrkorna i kommunen

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen verkar följande idrottsföreningar:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”006 -- Folkmängd efter kön och område samt förändringen av folkmängden 31.12.2017”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_006.px/?rxid=842fbb50-8b4f-456d-afad-aceb66050035. Läst 30 maj 2018. 
  3. ^ ”Språk efter kön kommunvis, 1990-2018”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]