Kronoby

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kronoby
Kruunupyy (finska)
Kommun
Kruunupyy.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Kronoby
Area 752,65 km² (2013-01-01)[1]
 - land 712,36 km²
 - vatten 40,29 km²
Folkmängd 6 681 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 9,38 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Michael Djupsjöbacka
 - Kommunfullm.
ordf.
Marketta Widjeskog
 - Kommunstyr.
ordf.
Hans-Erik Lindgren
 - Politisk fördelning (27)(2013-2016)
- SFP: 20
- SDP: 3
- KD: 2
- C: 2
Kommunkod 288
Läge
- Latitud:
- Longitud:
 
63° 40’ 00”
23° 10’ 00”
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
14,3 %
84,5 %
1,2 %
Admin. data
-Landskapsförb.


-Regioncentrum
-Härad
-Magistrat
-Skattebyrå
-Sjukvårdsdistrikt
-Försäkringskrets
-Nödcentral
-Räddningsverk
-EU-målområde


Österbottens förbund


Karlebyregionen
Pedersöre
Vasa
Västra Finland
Vasa
Jakobstad
Österbotten
Mellersta Österbotten
övergångsperiod

Kruunupyy.sijainti.suomi.2008.svg
Webbplats: www.kronoby.fi
Kronobys vapen 1955-1973

Kronoby (finska Kruunupyy) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. Kronoby har cirka &&&&&&&&&&&06681.&&&&&06 681 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0752.650000752,65 km², varav &&&&&&&&&&&&&040.29000040,29 km² är vatten.

Kronoby är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Nuvarande Kronoby kommun bildades den 1 januari 1969, då förutvarande Kronoby kommun slogs samman med Nedervetil och Terjärv

Heimsjön i Terjärv och Perho å med Kaitforsen i Nedervetil hör till områdets hygrografi, liksom Kronoby å (fi. Kruunupyynjoki) som också kallas Påras å (fi. Poraenjoki). Hästöfjärden är en fjärd i sötvattenreservoaren Larsmosjön mellan Larsmo och Kronoby. Här finns också udden Jåksholmen.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kronoby ligger nära järnväg, flygplats och riksväg. Några kilometer utanför Kronoby centrum ligger Kronoby flygfält (Karleby-Jakobstad flygplats) som förbinder de närliggande städerna Karleby och Jakobstad.

Förteckning över viktiga företag i Kronoby kommundel kan hittas på Kronoby kommuns hemsida under näringsliv.

Sjöar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

  • Heimsjön/Hemsjön
  • Kaitforsen
  • Seljessjön
  • Larsmosjön
  • Hästöfjärden
  • Kronoby å/Påras å
  • Vetil å/Perho å
  • Ullava å
  • Sandgräven

Tätorter och byar[redigera | redigera wikitext]

Terjärv kommundel[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Terjärv

Terjärv har ca 2400 invånare. Majoritetsspråket i samhället är svenska.

Terjärv centrum[redigera | redigera wikitext]

Terjärv centrum ligger vid Heimsjön (eller Hemsjön, fi. Kirkkojärvi) och de flesta byar som tillhör Terjärv är även de lokaliserade vid sjöar. AB Rani-Plast Oy i Terjärv är kommunens största arbetsgivare. Andra viktiga företag är Teri-Hus Ab, Oy Mini-Maid Ab, Oy Scandinavian Teak Deck Ab och Finlands äldsta såg, Oy Forsen Ab.

Högnabba[redigera | redigera wikitext]

Det natursköna Högnabba ligger ca 8 km söder om Terjärv centrum. I byn bor drygt 100 invånare, både svensk- och finsktalande. I Högnabba finns en ungdomslokal, danspaviljong och ett bönehus. Närbelägna byar är Kortjärvi, Djupsjöbacka och Småbönders.

Högnabba är även ett vanligt efternamn i trakten.

Småbönders[redigera | redigera wikitext]

Det finns bara ett Småbönders i världen. Namnet Småbönders härstammar från 1670-talet, då gårdarna var små och invånarna kallades för "små bönder från utkanten av socken". Vår by finns i svenska Österbotten i Västra Finlands län, och byn gränsar mot Mellersta Österbotten och Sydösterbotten. Småbönders ligger 60-92 meter över havsytan och på samma breddgrad som Nykarleby. Det finns ca 300 invånare i Småbönders och ytan är ca 30 km². Småböndersborna har god sammanhållning och samarbetar gärna.

I dag (2011 har Småbönders 286 invånare.

Trots att Småbönders är en liten har byn ett mångsidigt service utbud. I byn finns bl.a. daghem, förskola, skola, bybutik, Ekorosk ekopunkt och flera företag.

I Småbönders finns det flera aktiva föreningar. Det finns bl.a. hem och skola -föreningen, byaföreningen, bönehusföreningen, marthakretsen och ungdomsföreningen. Föreningarna ordnar evenemang av olika slag, till exempel revy, sommarfest, marknader, lotterier mm. Småbönders erbjuder mångsidiga fritidsaktiviteter, bl.a. paddling, vandring, skidåkning, löpning, köra snöskoter mm.

I Småbönders ligger åtminstone 6 gårdsgrupper: Storbacka, Haltas, Furu, Langbacka, Myngjels, Vistbacka.

Övriga byar[redigera | redigera wikitext]

I Terjärv kommundel finns också byarna Kolam, Hästbacka, Djupsjöbacka och Kortjärvi som år 2001 blev vald till årets by.[3]

Nedervetil kommundel[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nedervetil

Nedervetil ingår i Kronoby kommun sedan 1969. Språkfördelningen är följande: svenska 65 %, finska 7 % och tvåspråkiga 28 %. Nedervetil har cirka 1700 invånare. Perho å flyter genom Nedervetil, med forsarna Kaitforsen och Tastforsen och sjöarna Seljes, Loulus och Haavisto. Jordbruket är en viktig del av näringslivet. Dialekten ("nedevetilsprååtsi") saknar genus och skillnaden mellan en och ett (allt betecknas "ein") som återfinns i de andra kommundelarna.

Murick[redigera | redigera wikitext]

Murick är centralort i Nedervetil.

Seljes[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Seljes

Seljes är en ort och ett turistcentrum i anslutning till en ås, Seljesåsen, som höjer sig några meter över den karaktäristiskt låglänta österbottniska våtmarken. Vid åsens fot ligger byn.

I byn finns även en camping, Seljes Camping, som är en populär camping för fiskare.

Övriga byar[redigera | redigera wikitext]

I Nedervetil kommundel finns också byarna Sandbacka, Bast, Brännkärr, Pelo, Åbacka-Skriko, Tast, Riippa, Viitavesi och Norrby.

Kronoby kommundel[redigera | redigera wikitext]

Kronoby kyrkby[redigera | redigera wikitext]

Kronoby kyrkby (Kronoby centrum) är kommunens största by. I

Merjärv[redigera | redigera wikitext]

Den natursköna gamla byn Merjärv ligger ca 8 km öster om Kronoby centrum, längs sockenvägen / landsvägen mot Nedervetil. Kärnbyn Merjärv, som i gamla urkunder också skrivs Merijärvi/Merijerfwi/... uppstod på stranden av nuvarande Kronoby å. Tidigaste, historiskt kända beboare kan spåras till 1300- och 1400-talen. Byns naturnamn härstammar från den tidigare sjön Merijerfwi, som i gamla tider var den sista sjön före ankomsten till havet.

Tillsammans bildar byarna Merjärv, Snåre/Kivjärv och Jeussen området Söderby.

Språkligt har byns innevånare enligt den muntliga traditionen talat tidens Kronobydialekt. Byn är svenskspråkig, men en liten finskspråkig inflyttning, i allmänhet genom ingifte, har skett de senaste åren.

På grund av finska statens jordbrukspolitik under 1950- och 1960-talen splittrades kärnbyn så att en stor del av befolkningen i praktiken utlokaliserades till nya gårdsgrupper; Gyttjehagen/Rönnbacka, Ågkärret/Huderbacka, Tarvos/Fröjdö och Fallet.

Ett synligt inslag i byn har Kasern, senare AIK varit. Från år 1882 anlades ett kasernområde för Vasa 3:e Skarpskyttebataljons 12:e Reservkompani i byn. Områden avstyckades från Nygård och Byskata hemman. Första byggnaderna färdigställdes 1883. Arbetskraft som rensade ån var senare inlogerad på området. Under första världskriget användes området som fängelse, samt som reservfängelse 1920-23. En längre period, 1926 - ca 1969, fungerade de efterhand förstorade arealerna som ett större jordbruk, en arbetskoloni. Enheten kallades nu AIK, Arbetsinrättningen i Kronoby. Denna upprätthölls av ett kommunalförbund bestående av svensk- och tvåspråkiga kommuner. Beboarna gick i fångkläder och benämndes interner, vissa perioder såväl manliga som kvinnliga. Under 1970-talet avvecklades verksamheten slutligen, jord- och skogsarealerna fördelades till bönder, en privatperson köpte det herrgårdsliknande bostället.

Bråtö[redigera | redigera wikitext]

På västra sidan av europaväg 8 ligger Bråtö. Bråtö är en liten by, men där finns ändå mycket att se. I Bråtö finns det gamla skeppsvarvet. I Bråtö finns det många små företag, även en bowlinghall.

Övriga byar[redigera | redigera wikitext]

I Kronoby kommundel finns också byarna Norrby, Hopsala och Påras.

Dialekt[redigera | redigera wikitext]

I Kronoby och dess byar pratas en svensk dialekt som härstammar från fornsvenskan. Många av de gamla orden har bevarats och det som särskilt kännetecknar "Krombi-dialekten" är dess stora bruk av diftonger samt förkortningar.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kronoby kyrka

Idrottsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen verkar följande idrottsföreningar:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 
  3. ^ ”Årets By i Svenska Österbotten”. Aktion Österbotten. http://www.byar.fi/document.asp?id=d9s2k00ep9. Läst 2013-12-09. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]