Digital brevlåda

Från Wikipedia
Digital brevlåda

Det som markandsförs som en digital brevlåda är en webbplats eller mobilapplikation. Det är en stängd plattform där företag och privatpersoner kan ha ett konto (ofta kopplat till Mobilt BankID) och läsa filer och meddelanden uppladdade från myndigheter (motsvarigheten till "bruna kuvert") och företag.[1] Det går inte att skicka vidare meddelanden från den, och det finns ingen standard tjänserna emellan, till skillnad från traditionell e-post att göra. Konceptet har under 2010-talet lanserats i Sverige, med föregångare i bland annat Danmark.

Historik[redigera | redigera wikitext]

 Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-11)
Motivering: Digimail och e-Boks har lagt ner verksamheten.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Projektet, under namnet "den digitala brevlådan", lanserades ursprungligen 2012, med syftet att alla medborgare skulle kunna få sina meddelanden från myndigheterna digitalt istället för vanliga brev. Motiven var att det sparar skattepengar, var bra för miljön och att man kunde få sin myndighetspost där man befann sig.[2] Inledningsvis var intresset svagt, och i september 2015 hade nio myndigheter, två kommuner, 226 000 personer och 30 000 företag anslutit sig till tjänsten. IT-ministern Mehmet Kaplan ställde krav på att alla myndigheter skulle ansluta sig till systemet senast 2017.[3] I januari 2017 var anslutningsgraden cirka 20 myndigheter och kommuner, med 700 000 personer och 800 företag anslutna till någon av de tre leverantörerna av tjänsten.[4]

I oktober 2019 fanns det fyra leverantörer som marknadsförde sig som "digital brevlåda": den offentliga e-tjänsten Min myndighetspost, Postnords E-boks samt de två privata Digimail (delägd av Bring) och Kivra (delägd av 41an Invest och Wallenbergstiftelserna). Alla tre levererade post från myndigheter och liknande, medan de två privata även levererade post från anslutna företag.[5] E-Boks är den äldsta tjänsten, eftersom den lanserats i Danmark av Postnord redan 2001.[6]Enligt olika uppgifter lanserades Postnords motsvarande tjänst E-Boks i Sverige 2016[7] eller 2015.

20 februari 2017 nådde produkten en anslutningsgrad om 1 miljon användare.[8] Kivra är den största aktören på marknaden med över 4 miljoner användare.[9] Mellan 2019 och 2022 ökade användningen av digital brevlåda bland den svenska befolkningen från 51 procent till 68 procent.[10][11] I Danmark använder 80 procent den här typen av produkter, och företag och privatpersoner är tvingade att ha ett konto och kontrollera det, men på avsändarsidan finns ingen tvingande lagstiftning. I Sverige finns inga krav på att ha en digital brevlåda.[9]

Tjänster och funktioner[redigera | redigera wikitext]

 Den här artikeln anses vara skriven som en annons. (2023-10)
Motivering: Hela denna underrubrik riskerar att bara bli en reklampelare
Om ämnet är relevant bör artikeln bearbetas för att bli mer neutral. Om inte, bör den istället märkas för radering med mallen {{Radera}}.
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Nedan listas de största företagen i Sverige och en jämförelse dem emellan.

Tjänst Ägare Startår Myndighetspost Företags kundutskick Antal utskickare Antal användare
Digimail Smart Refill/Bring 2013[12] Ja Ja 36 myndigheter/kommuner, flera företag[13]
E-Boks Postnord 2015[a] Ja Ja 36 myndigheter/kommuner, >60 företag[13]
Kivra Kivra AB[b] 2012[14] Ja (sedan 2015[15]) Ja 36 myndigheter/kommuner, >15 000 företag[13] 4 000 000 (2021-02-18[16])
Min myndighetspost Svenska staten 2012 Ja Nej 36 myndigheter/kommuner[13]

Texter och filer går att läsa efter inloggning (oftast Mobilt BankID). Företaget som tillhandahåller hemsidan eller appen kan också själva läsa alla dokument. Det betyder till exempel att Kivra kan läsa fyra miljoner svenskars privata "brev". Information om det digitala brevet aviseras beroende på leverantör via e-post, pushnotis eller SMS. Meddelanden kan besvaras till mottagaren men inte skickas vidare. Hos Min myndighetspost kan dock användarna kommunicera med varandra.[13]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2001 i Danmark.
  2. ^ Ägare: 41an Invest, Wallenbergstiftelseägda FAM, styrelse och anställda.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Om digital brevlåda på Skatteverket.se, läst 25 februari 2017
  2. ^ Ryberg, Jonas (11 september 2015). ”Trögt för statens digitala brevlåda”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/nyheter/trogt-for-statens-digitala-brevlada-6344788. Läst 7 februari 2018. 
  3. ^ Ny teknik 11 september 2015: Trögt för statens digitala brevlåda, läst 25 februari 2017
  4. ^ DN 9 januari 2017: Säkrare postgång med digital brevlåda, läst 25 februari 2017
  5. ^ Pensionsmyndigheten: Mina meddelanden – säker digital post Arkiverad 26 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 25 februari 2017
  6. ^ ”Vem kan du få post ifrån?”. www.e-boks.com. https://www.e-boks.com/sverige/sv/vem-kan-du-faa-post-ifraan/. Läst 7 februari 2018. 
  7. ^ Appel, Martin (21 september 2017). ”Hur funkar de digitala brevlådorna?”. PC för Alla. https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.654766/min-myndighetspost. Läst 7 februari 2018. 
  8. ^ Minameddelanden.se 1 februari 2017: 1 miljon användare!, läst 25 februari 2017
  9. ^ [a b] ”Rekord för Kivra – når två miljoner användare”. 28 december 2016. https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/J1ppWm/rekord-for-kivra--nar-tva-miljoner-anvandare. Läst 7 februari 2018. 
  10. ^ ”Digitala samhällstjänster”. Svenskarna och internet 2019. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/digitala-samhallstjanster/. Läst 23 oktober 2019. 
  11. ^ ”Användning av internet och e-tjänster”. Svenskarna och internet 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2022/anvandning-av-internet-och-e-tjanster/. Läst 15 november 2022. 
  12. ^ Norrlid, Fredrik (22 augusti 2017). ”Hans digitala brevlåda utmanar Kivra”. digital.di.se. Arkiverad från originalet den 8 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180208004406/https://digital.di.se/artikel/hans-digitala-brevlada-utmanar-kivra. Läst 7 februari 2018. 
  13. ^ [a b c d e] Westin, Josefin (20 januari 2018). ”Digitala brevlådor - det här skiljer dem åt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/xR4MjX/digitala-brevlador-det-har-skiljer-dem-at. Läst 7 februari 2018. 
  14. ^ Ryde, Sebastian (11 februari 2013). ”De vill göra brevlådan digital”. Internetworld. https://internetworld.idg.se/2.22603/1.490218/de-vill-gora-brevladan-digital. Läst 7 februari 2018. 
  15. ^ ”Den digitala brevlådan Kivra nu godkänd för tjänsten Mina meddelanden”. www.skatteverket.se. 2 mars 2015. Arkiverad från originalet den 7 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180207182951/https://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/2015/2015/dendigitalabrevladankivranugodkandfortjanstenminameddelanden.5.d5e04db14b6fef2c86937b.html. Läst 7 februari 2018. 
  16. ^ ”4 miljoner samlar sina viktigheter i Kivra”. https://kivra.se/sv/om-oss/press/4-miljoner-samlar-sina-viktigheter-i-kivra-421441. Läst 23 februari 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Digital_brevlåda&oldid=53978464”