Digital brevlåda

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Digital brevlåda

En digital brevlåda är en e-tjänst i form av en webbaserad eller mobilapp-baserad brevlåda. I den kan företag och privatpersoner få digital post från myndigheter (motsvarigheten till "bruna kuvert") och företag.[1] Inloggning sker med hjälp av e-legitimation, till exempel Mobilt BankID. En digital brevlåda är endast till för mottagning av elektroniska meddelanden; det går inte att skicka vidare meddelanden från den, och därför är det inte samma sak som traditionell e-post. Tjänsten har under 2010-talet lanserats i Sverige, med föregångare i bland annat Danmark.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den digitala brevlådan lanserades ursprungligen 2012, med syftet att alla medborgare skulle kunna få sina meddelanden från myndigheterna digitalt istället för vanliga brev. Motiven var att det sparar skattepengar, var bra för miljön och att man kunde få sin myndighetspost där man befann sig.[2] Inledningsvis var intresset svagt, och i september 2015 hade nio myndigheter, två kommuner, 226 000 personer och 30 000 företag anslutit sig till tjänsten. IT-ministern Mehmet Kaplan ställde därför krav på att alla myndigheter skulle ansluta sig till systemet senast 2017.[3] I januari 2017 var anslutningsgraden cirka 20 myndigheter och kommuner, med 700 000 personer och 800 företag anslutna till någon av de tre leverantörerna av tjänsten.[4]

I februari 2017 fanns det tre eller fyra leverantörer av tjänsten digital brevlåda: den offentliga e-tjänsten Min myndighetspost, samt de tre privata Digimail (delägd av Bring) och Kivra (delägd av 41an Invest och Wallenbergstiftelserna). Alla tre levererade post från myndigheter och liknande, medan de två privata även levererade post från anslutna företag.[5] Enligt olika uppgifter lanserades Postnords motsvarande tjänst E-Boks i Sverige 2016[6] eller 2015. E-Boks är den äldsta tjänsten, eftersom den lanserats i Danmark av Postnord redan 2001.[7]

20 februari 2017 nådde produkten en anslutningsgrad om 1 miljon användare.[8] Kivra är den största aktören på marknaden, med nära 2 miljoner användare i början av 2018.[9]

Tjänster och funktioner[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas de största tjänsterna/företagen i Sverige och en jämförelse dem emellan.

Tjänst Ägare Startår Myndighetspost Företags kundutskick Antal utskickare Antal användare
Digimail Smart Refill/Bring 2013[10] Ja Ja 36 myndigheter/kommuner, flera företag[11]
E-Boks Postnord 2015[a] Ja Ja 36 myndigheter/kommuner, >60 företag[11]
Kivra Kivra AB[b] 2012[12] Ja (sedan 2015[13]) Ja 36 myndigheter/kommuner, >1500 företag[11] 2 000 000 (2018)[9]
Min myndighetspost Svenska staten 2012 Ja Nej 36 myndigheter/kommuner[11]

De digitala breven läses i den digitala brevlådan efter inloggning via inloggning (oftast Mobilt BankID). Information om det digitala brevet aviseras beroende på leverantör via e-post, pushnotis eller SMS. De emottagna e-breven kan besvaras till mottagaren men inte skickas vidare. Hos Min myndighetspost kan dock användarna kommunicera med varandra.[11]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2001 i Danmark.
  2. ^ Ägare: 41an Invest, Wallenbergstiftelseägda FAM, styrelse och anställda.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Om digital brevlåda på Skatteverket.se, läst 25 februari 2017
  2. ^ Ryberg, Jonas (11 september 2015). ”Trögt för statens digitala brevlåda”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/nyheter/trogt-for-statens-digitala-brevlada-6344788. Läst 7 februari 2018. 
  3. ^ Ny teknik 11 september 2015: Trögt för statens digitala brevlåda, läst 25 februari 2017
  4. ^ DN 9 januari 2017: Säkrare postgång med digital brevlåda, läst 25 februari 2017
  5. ^ Pensionsmyndigheten: Mina meddelanden – säker digital post, läst 25 februari 2017
  6. ^ Appel, Martin (21 september 2017). ”Hur funkar de digitala brevlådorna?”. PC för Alla. https://pcforalla.idg.se/2.1054/1.654766/min-myndighetspost. Läst 7 februari 2018. 
  7. ^ ”Vem kan du få post ifrån?”. www.e-boks.com. https://www.e-boks.com/sverige/sv/vem-kan-du-faa-post-ifraan/. Läst 7 februari 2018. 
  8. ^ Minameddelanden.se 1 februari 2017: 1 miljon användare!, läst 25 februari 2017
  9. ^ [a b] ”Januari en rekordmånad för Kivra”. 28 december 2016. https://www.mynewsdesk.com/se/kivra/pressreleases/januari-en-rekordmaanad-foer-kivra-2404625. Läst 7 februari 2018. 
  10. ^ Norrlid, Fredrik (22 augusti 2017). ”Hans digitala brevlåda utmanar Kivra”. digital.di.se. https://digital.di.se/artikel/hans-digitala-brevlada-utmanar-kivra. Läst 7 februari 2018. 
  11. ^ [a b c d e] Westin, Josefin (20 januari 2018). ”Digitala brevlådor - det här skiljer dem åt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/xR4MjX/digitala-brevlador-det-har-skiljer-dem-at. Läst 7 februari 2018. 
  12. ^ Ryde, Sebastian (11 februari 2013). ”De vill göra brevlådan digital”. Internetworld. https://internetworld.idg.se/2.22603/1.490218/de-vill-gora-brevladan-digital. Läst 7 februari 2018. 
  13. ^ ”Den digitala brevlådan Kivra nu godkänd för tjänsten Mina meddelanden”. www.skatteverket.se. 2 mars 2015. https://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/2015/2015/dendigitalabrevladankivranugodkandfortjanstenminameddelanden.5.d5e04db14b6fef2c86937b.html. Läst 7 februari 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]