Dihydrogen monoxid bluffen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Föremålet för bluffen, vatten, har en molekyl bestående av två väte atomer och en syre atom, därav namnet dihydrogen monoxid.

Dihydrogen monoxid bluffen innebär att man kallar vatten det kemiska namnet "Dihydrogen monoxid" (DHMO), och listar några av vattnets effekter på ett oroväckande sätt, till exempel det faktum att det påskyndar korrosion och kan orsaka kvävning. Bluffen uppmanar ofta att dihydrogen monoxid skall förbjudas, regleras, eller märkas som farliga. Det visar hur avsaknaden av vetenskaplig kunskap och en överdriven analys kan leda till missriktad rädsla.[1]

Blufffen fick förnyad popularitet i slutet av 1990-talet när en 14-årig student, Nathan Zohner,[2] gjorde en anti-DHMO namninsamling för ett forskningsprojekt om naivitet. historien har sedan dess använts i undervisningen i naturvetenskap för att uppmuntra kritiskt tänkande och diskussion av den vetenskapliga metoden.[3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Aprilskämts upplagan av Durand Express 1983, en veckotidning i Durand, Michigan, rapporterades det att "dihydrogen monoxid" hade hittats i stadens vattenledningar, och varnade för att det var dödligt vid inandning, och kan producera blåsbildning som ånga.[5] Den första uppkomsten av skämtet på internet tillskrevs av Pittsburgh Post-Gazette den så kallade "Koalitionen för ett Förbud mot dihydrogen monoxid",[6] en parodi organisation vid UC Santa Cruz som 1990 följde upp med att sätta upp flygblad på campus och nyhetsgrupps diskussioner.

Denna nya version av den bluff som skapats av Eric Lechner, Lars Norpchen, och Matthew Kaufman—huskamrater när dom studerade på University of California, Santa Cruz - 1989–1990,[7][8] reviderad av Craig Jackson 1994, och förde till en bred allmän uppmärksamhet 1997 när Nathan Zohner, en 14-årig student, samlade framställningar om att förbjuda "DHMO" som grund för sitt projekt med titeln "Hur Lättlurade Är Vi?"[9]

Jackson's original site inkluderade följande varning:[10][11]

Dihydrogen monoxid

  • är också känd som hydroxylsyra och är den viktigaste delen av surt regn.
  • bidrar till "växthuseffekten"
  • kan orsaka svåra brännskador.
  • bidrar till erosionen av vårt naturlandskap
  • accelererar korrosion och rostning av många metaller.
  • kan orsaka elektriska fel och minskad effektivitet av bilbromsar.
  • har hittats i utskurna tumörer hos terminala cancerpatienter.

Trots faran används dihydrogenmonoxid ofta

  • som ett industriellt lösningsmedel och kylmedel.
  • i kärnkraftverk.
  • vid produktion av cellplast.
  • som brandskyddsmedel
  • i många former av grym djurforskning.
  • i fördelningen av bekämpningsmedel. Även efter tvättning fortsätter produktionen att förorenas av denna kemikalie.
  • Som tillsats i vissa "skräpmat" och andra livsmedelsprodukter.

Ett fejkat Säkerhetsdatablad—en lista med information om potentiellt farliga material som används i forskning och industrin har också skapats för H2O.[12][13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carder, L; Willingham, P.; Bibb, D. (2001). ”Case-based, problem-based learning: Information literacy for the real world”. Research Strategies 18 (3): sid. 181–190. doi:10.1016/S0734-3310(02)00087-3. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0734331002000873. 
  2. ^ . http://articles.orlandosentinel.com/1997-10-28/news/9710280246_1_dihydrogen-monoxide-ban-dihydrogen-dhmo. 
  3. ^ Joel J. Mintzes, William H. Leonard, eds.; Handbook of College Science Teaching; National Science Teachers Association; 2006; p. 264; ISBN 0873552601.
  4. ^ Donald M. Simanek, John C. Holden; Science Askew: A Light-hearted Look at the Scientific World; CRC Press; 2001; p. 71; ISBN 0750307145.
  5. ^ ”April Fool's Day, 1983”. Museum of Hoaxes. Arkiverad från originalet den 18 april 2001. https://web.archive.org/web/20010418103649/http://www.museumofhoaxes.com/af_1983.html. Läst 3 september 2014. 
  6. ^ . https://news.google.com/newspapers?id=-uZRAAAAIBAJ&sjid=0G8DAAAAIBAJ&pg=5974%2C1742699. 
  7. ^ . http://www.abc.net.au/science/articles/2006/05/17/1631494.htm?site=science/greatmomentsinscience. 
  8. ^ Erich Lechner (23 februari 1990). ”Warning! Dangerous Contamination! (original usenet posting)”. Usenet rec.humor.funny archive. https://groups.google.com/group/rec.humor.funny/browse_thread/thread/3f985a069a2a19d8/. 
  9. ^ Dihydrogen Monoxide from Urban Legends Reference Pages, retrieved September 25, 2006.
  10. ^ Craig Jackson (1994). ”Ban Dihydrogen Monoxide!”. Coalition to ban DHMO. Arkiverad från originalet den 31 oktober 1996. https://web.archive.org/web/19961031232918/http://media.circus.com/~no_dhmo/. 
  11. ^ ”Ban Di-hydrogen Monoxide!”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 1996. https://web.archive.org/web/19961031232918/http://media.circus.com/~no_dhmo/. 
  12. ^ ”DHMO Material Safety Data Sheet”. Improbable Research. http://improbable.com/2010/03/24/dhmo-material-safety-data-sheet/. Läst 4 april 2016. 
  13. ^ ”Material Safety Sheet – DiHydrogen Monoxide”. DHMO.org. http://www.dhmo.org/msds/MSDS-DHMO-Kemp.pdf. Läst 4 april 2016.