Disposition

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Disposition (latin disposi'tio), anordning, uppdelning; mått och steg, anstalt; förfogande; benägenhet, håg; fallenhet; sinnesstämning, befinnande kan syfta på:

  • Inom utbildningsvetenskap: en persons attityd, etik och värderingar som påverkar lärande. Exempel på dispositioner i lärande är att ta ansvar och "uthållighet.
  • Inom musikvetenskap: inrättningen av ett tonstycke; kostnadsförslag till eller sammansättningen av stämmorna och mekaniken i ett orgelverk (se orgeldisposition); en sångrösts tillfälliga beskaffenhet eller tillstånd.
  • Inom retorik: den konstnärliga eller logiska anordningen av stoffet i ett litterärt arbete (avhandling, uppsats, tal och så vidare), se dispositio.
  • Inom krigsvetenskap: ibland förekommande benämning på de anordningar en befälhavare vidtar för utförandet av en marsch, inledandet och utkämpandet av en strid och så vidare. Vanligen utges dispositionerna i form av order.
  • Inom medicin: mottaglighet, medfödd eller förvärvad fallenhet (för någon sjukdom).
  • Inom textförfattande: ordning och fördelning av innehållet.

Sammansättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Dispositionsprincipen – den på parternas rätt att förfoga över tvistens föremål vilande grundsatsen
  • Dispositionsrätt – rätten att disponera någonting
  • Bokslutsdisposition – åtgärder som ett företag gör för att skjuta upp beskattning av företagets resultat
  • Orgeldisposition – en uppställning som visar hur en orgels register (eller stämmor) fördelar sig
  • Predisposition – en sedan tidigare grundlagd böjelse eller mottaglighet