Dolkstötslegenden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karikatyr av jude som hugger den tyska armén i ryggen. Vykort från 1919.

Dolkstötslegenden (tyska: Die Dolchstoßlegende) var en konspirationsteori i Tyskland under mellankrigstiden som propagerades av högerextrema grupper. Innehållet i dolkstötslegenden var att den tyska armén egentligen var "obesegrad i fält" under första världskriget men förråddes genom novemberrevolutionen hemma i Tyskland och därmed fick en "dolkstöt i ryggen". De grupper som genomförde revolutionen betraktades av teorins förespråkare som "novemberförbrytare" eftersom de ansågs ha förhindrat Tysklands militära seger i kriget.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Dolkstötslegenden framställdes först av en brittisk journalist som dinerade med general Erich Ludendorff. När Ludendorff lade fram sin syn på världskrigets avslutning avbröt journalisten Ludendorff och undrade "Så Ni menar att Ni fick en dolk i ryggen?", varpå Ludendorff omgående svarade "Ja, så var det. Vi fick en dolk i ryggen av socialdemokraterna i Berlin".[1] Detta användes senare av Ludendorff och fältmarskalk Paul von Hindenburg i undersökningsutskottet i Weimarrepublikens nationalförsamling. Åtminstone Ludendorff hade efter katastrofen på västfronten den 8 augusti 1918, den tyska arméns svarta dag, konstaterat att kriget inte längre kunde vinnas av centralmakterna och därför rekommenderat fredsförhandlingar i enlighet med den amerikanske presidenten Woodrow Wilsons fjorton punkter för fred, känt som Wilsondoktrinen.

Adolf Hitler var helt övertygad om att denna legend var sann och den blev därmed också grundläggande för nazismens dragningskraft i Tyskland.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Shirer, William, Det tredje rikets uppgång och fall

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bergen, Doris L. (2003) (på engelska). War and Genocide: A Concise History of the Holocaust. Lanham, Maryland: Rowman & Littlefield. sid. 47–48. ISBN 0-8476-9630-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]