Pannoniska bäckenet

Donaubäckenets utbredning, med dagens politiska gränser.

Donaubäckenet (ibland Pannoniska bäckenet, Pannoniska slätten eller Karpaterbäckenet) är ett vidsträckt område i sydöstra Centraleuropa. Det genomflyts av Donau och dess bifloder och omges av berg i alla väderstreck. Politiskt är bäckenet idag uppdelat på Ungern och dess grannländer.

Läge

Donaubäckenet omges av ett antal olika bergskedjor och bergsområden. Här finns Apusenibergen (i västra Rumänien) i öster, Karpaterna i öster och norr, Alperna och de Dinariska alperna i väster samt Balkanbergen i söder. Fram till första världskriget var detta område länge i stort sett identisk med gamla Kungariket Ungern, och idag är det uppdelat på Ungern samt dess grannländer.

Länder

• Ungern – täcks helt av bäckenet.
• Slovakien – större delen av sydvästra och sydöstra delen av landet.
• Ukraina – en del av Karpato-Ukraina.
• Rumänien – Banatet och de västliga delarna av Transsylvanien.
• Serbien – norr om Sava-Donau (Vojvodina).
• Bosnien och Hercegovina – ett mindre område söder om nedre Sava.
• Kroatien – norr om Sava samt öster om Dinariska alperna.
• Slovenien – öster om Maribor.
• Österrike – öster om Alperna.

Mindre, lågt liggande bergsområden finns i delar av bäckenet. Det gäller främst delar av norra Ungern, där de skiljer Lilla och Stora Pustan åt, och nordöstra Kroatien (Slavonien).

Donau

Genom Donaubäckenet rinner Donau, som här har sitt mellersta lopp. Bäckenet dräneras av Donau samt dess bifloder – bland annat Tisza, Drava och Sava – och. Donau rinner in i bäckenet i östra Österrike, väster om Wien, och lämnar bäckenet vid "Järnporten". Tisza är den längsta av de floder som både har sin källa och sitt utlopp (i Donau) i bäckenet.

Ursprung

Landskapet är resterna efter den uttorkade Pannoniska sjön och är ett fruktbart jordbruksområde. Här ingår bland annat Ungerns stora slättland, Alföld.

Se även

• Pannonien
• Pannoniska Kroatien
• Stora ungerska slättlandet
• Karpaterna
• Donau
• Tisza