Dynamisk glidflygning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett flertal havsfåglar nyttjar dynamisk glidflygning. På bilden ses en ljusfotad lira (Puffinus carneipes).

Dynamisk glidflygning är en glidflygningsteknik för att öka den kinetiska energin genom att upprepade gånger förflytta sig genom luftmassor som har mycket olika horisontell hastighet. Sådana zoner med hög- eller låg vindgradient återfinns oftast mycket nära ytor, som land eller vatten, så tekniken används främst av fåglar, men segelflygare har ibland kunnat använda sig av tekniken i meteorologiskt uppkomna vindar på högre höjd. I ornitologiska kretsar säger man ofta att havsfåglar "bågar" när de nyttjar denna teknik. Denna flygteknik bland fåglar beskrevs vetenskapligt första gången 1883 av Lord Rayleigh i den brittiska tidskriften Nature.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dynamic soaring
  1. ^ Lord Rayleigh (5 april 1883) "The soaring of birds," Nature, vol.27, nr.701, sid:534-535.