Eesti Kirjanike Kooperatiiv

Från Wikipedia
Logo för författarkooperativet Eesti Kirjanike Kooperatiiv.

Eesti Kirjanike Kooperatiiv (EKK) (Estniska författarkooperativet) var ett exilestniskt förlag som existerade från 1950 till 1994 i Lund.

Grundande[redigera | redigera wikitext]

Den 10 december 1950 kallade den estniska exilförfattaren Valev Uibopuu samman några kollegor för att tala om bildandet av ett förlag.[1] Förutom honom var författarna August Gailit och Bernard Kangro närvarande och Enn Vallak (1916–2007) som beskyddare. Två timmar senare föddes det nya förlaget med namnet Eesti Kirjanike Kooperatiiv, EKK.[2] Bakgrunden till detta var missnöjet hos majoriteten av de estniska exilförfattarna med förlaget Orto, grundat 1944 av Andres Laur (1908–1973), som endast betalade lite i kraft av sin monopolställning.[3] Så det hade diskuterats och diskuterats i ungefär ett år. Genombrottet kom då affärsmannen och uppfinnaren Enn Vallak var villig att finansiera projektet. Vallak träffade Gailit och August Mälk i ett svenskt flyktingläger 1944. När Gailit skrev ett brev till sin vän Henrik Visnapuu, som redan bodde i USA, var han glad att Laurs Orto snart skulle möta konkurrens: ”Laur har pengar som hö och det skulle förstöra alla företag. Men när de bättre författarna vänder ryggen på honom är han färdig."[4]

Lund blev kooperativets säte eftersom Kangro redan publicerade sin tidskrift Tulimuld där och han hade goda kontakter med det lokala tryckeriet.[5]

Utgivna verk[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1951 och 1993 publicerade EKK totalt 415 böcker, hela tiden i Lund.[6] Det fanns en så kallad "A-serie", där romaner, romansamlingar och memoarer distribuerades på grundval av bokklubbsprincipen, samt en "B-serie" för poesi, böcker för ungdomar, populärvetenskapliga verk eller andra saker. Innehållsmässigt var fokus på estnisk litteratur enligt stadgarna, som följaktligen utgjorde 354 titlar, varav 333 originaltitlar. [7] Författarna med flest titlar var Bernard Kangro(de) (55), Arvo Mägi(de) (35), Karl Ristikivi (20) och Valev Uibopuu (22). Utanför serierna har en samling översatta dikter av Bernard Kangro publicerats.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anne Valmas: 40 aastaga 400 raamatut, i: Keel ja Kirjandus 9/1991, S. 547.
  2. ^ Janika Kronberg: Tiibhobu märgi all. Tallinn: Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus 2002, S. 14.
  3. ^ Anne Valmas: Edukas ja kõmuline "Orto", i: Keel ja Kirjandus 9/1993, S. 549.
  4. ^ Janika Kronberg: Tiibhobu märgi all. Tallinn: Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus 2002, S. 22–25.
  5. ^ Janika Kronberg: Tiibhobu märgi all. Tallinn: Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus 2002, S. 29.
  6. ^ Janika Kronberg: Tiibhobu märgi all. Tallinn: Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus 2002, S. 252–278, delvis med angivelser av upplagestorlek.
  7. ^ Anne Valmas: Eestlaste kirjastus tegevus välismaal 1944–2000. I. Tallinn: Tallinna Pedagoogikaülikool 2003, S. 54.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Janika Kronberg : Tiibhobu märgi alla. Eesti Kirjanike Kooperatiiv 1950–1994. Tallinn: Underi ja Tuglase Kirjanduskeskus 2002. 287 s. (Collegium litterarum 13)
  • Anne Valmas: 40 aastaga 400 raamatut, i: Keel ja Kirjandus 9/1991, s. 547–556.
  • Anne Valmas: Eestlaste kirjastus tegevus välismaal 1944-2000. I. Tallinn: Tallinna Pedagoogikaülikool 2003. 204 s.
  • Anne Valmas: Eestlaste kirjastus tegevus välismaal 1944-2000. II. Raamatukataloog. Tallinn: Tallinna Pedagoogikaülikool 2003. 397 s.