Emich Carl av Leiningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Emich Carl, Furste av Leiningen (27 september 17634 juli 1814) var en tysk adelsman.

Han föddes i Dürckheim, som fjärde barn och ende son till Carl Friedrich Wilhelm, greve av Leiningen-Dagsburg-Hartenburg och hans hustru grevinnan Christiane Wilhelmine Luise av Solms-Rödelheim och Assenheim. Den 3 juli 1779 blev hans far furste av det Tysk-romerska riket, och Emich Carl blev då arvprins av Leiningen. Den 9 januari 1807 efterträdde han sin far som andre furste av Leiningen.

Äktenskap och familj[redigera | redigera wikitext]

Emich Carl gifte sig första gången den 4 juli 1787, med Henriette, yngsta dotter till Heinrich XXIV av Reuss-Ebersdorf och hans hustru grevinnan Karoline Ernestine av Erbach-Schönberg. De fick en son tillsammans:

Henriette dog den 3 september 1801, och Emich gifte sig en andra gång, den 21 december 1803, med prinsessan Marie Luise Viktoria, fjärde dotter till hertig Franz Friedrich Anton av Sachsen-Coburg-Saalfeld och hans hustru grevinnan Augusta av Reuss-Ebersdorf, en systerdotter till hans förra hustru. Hon gav honom två ytterligare barn:

Emich Carl dog på Amorbach den 4 juli 1814 och efterträddes av sin andra (men enda överlevande) son.

Hans änka gifte sig en andra gång med Edward av Kent, fjärde son till kung Georg III av Storbritannien. Med honom fick hon en andra dotter, prinsessan Viktoria av Kent, som senare blev drottning.


Föregångare:
Carl Fredrik Wilhelm
Furste av Leiningen
1807-1814
Efterträdare:
Carl