1787
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
1787 (MDCCLXXXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Händelser[redigera | redigera wikitext]
April[redigera | redigera wikitext]
- April – Majoren och separatisten Jan Anders Jägerhorn uppvaktar den ryske ministern i Stockholm, A.K. Razumovkij. Han framlägger planer på ett självständigt Finland inom det ryska storfurstendömet, men eftersom de är ogenomtänkta läggs de åt sidan.
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 22 maj - Sällskapet för avskaffande av slavhandeln bildas i London.
Sommaren[redigera | redigera wikitext]

- Sommaren – Gustav III besöker Finland. Detta besök och satsningen på försvaret gör att separatisterna kan tänka sig ett självständigt Finland inom det svenska riket.
- 19 augusti – Gustav III inviger den nybyggda kungsvägen till Drottningholms slott den 19 augusti år 1787. I Bromma gick vägen i de nuvarande stadsdelarna Abrahamsberg, Olovslund och Nockeby ungefär där nuvarande Gustav III:s väg går. Den nuvarande Drottningholmsvägen ifrån Kungsholmen till Kärsön anlades på Gustav III:s initiativ. Gustav III önskade bättre förbindelser att färdas från Stockholms slott till Drottningholms slott och på hans initiativ byggdes även tre nya broar, Tranebergsbron, Nockebybron och Drottningholmsbron, som alla invigdes den 19 augusti. Arkitekt för alla tre broarna var Carl Fredrik Adelcrantz, som skulle lösa problemen och år 1780 hade han sitt förslag klart. 1787 öppnades således den nya och viktiga vägen, Drottningholmsvägen, som gick igenom Bromma fram till Drottningholm. Kung Gustav III ville ha en "optisk linje" mot Drottningholm. Men geografin lade hinder i vägen för hans önskedröm som var att det hade varit en helt rak linje mellan slotten. Kungen fick inte ens från Nockeby sin eftertraktade "optiska linje". Den första Nockebybron fick av terrängtekniska skäl vika av något mot söder. Gustavs Drottningholmsväg genom Bromma följde i stort sett den väg som nu heter Gustav III:s väg.
September[redigera | redigera wikitext]

- 4 september – J. Cl. Todes Døtreskole grundas i Köpenhamn.
- 17 september – USA:s konstitution antas.[1].
November[redigera | redigera wikitext]
- November – Gustav III reser till Köpenhamn för att bryta alliansen mellan Danmark och Ryssland samt få Danmark att ingå vänskapsförbund med Sverige. Detta misslyckas.
- Societetsskolan, den första skolan i Sverige som meddelade en seriös utbildning till flickor, öppnas i Göteborg.
December[redigera | redigera wikitext]
- December
- Det svenska riksdrotsämbetet återupptas genom att greve Carl Axel Wachtmeister tillträder posten.[2]
- En kinesisk paviljong uppförs på Hagaparken, ritad av Louis Jean Desprez.
- 7 december – Delaware blir den 1:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[3]
- 12 december – Pennsylvania blir den 2:a delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[4]

- 18 december – New Jersey blir den 3:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.[5]
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 13 januari – John Davis, amerikansk politiker.
- 1 februari – Anna Colas Pépin, senegalesisk signara.
- 23 februari – Emma Willard, amerikansk skolpionjär.
- 6 mars – Joseph von Fraunhofer, tysk instrumentmakare och astronom.
- 7 maj – Thomas Buck Reed, amerikansk politiker, senator 1826–1827 och 1829.
- 8 maj – Stephen Decatur Miller, amerikansk politiker.
- 9 mars - Josephine Kablick, tjeckisk botaniker och paleontolog.
- 21 maj – John Page, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842.
- 11 juni – Manuel Dorrego, argentinsk politiker, landets president 1827–1828.
- 28 juni – Harry George Wakelyn Smith, brittisk koloniguvernör.
- 13 juli – Pellegrino Rossi, italiensk politiker.
- 14 juli – Tomlinson Fort, amerikansk politiker.
- 4 augusti – Armistead Thomson Mason, amerikansk politiker, senator 1816–1817.
- 17 september – William H. Roane, amerikansk politiker, senator 1837–1841.
- 4 oktober – François Pierre Guillaume Guizot, fransk historiker, talare och statsman.
- 7 november – Vuk Stefanović Karadžić, serbisk språkreformator.
- 18 november – Louis Jacques Mandé Daguerre, fransk uppfinnare och fotograf.
- 27 november – Christian Rummel, tysk musiker.
- 4 december – Johan Fredrik Berwald, svensk violinist, dirigent och tonsättare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 4 februari – Pompeo Batoni, italiensk målare.
- 12 februari – Ruder Josip Boskovic, filosof och matematiker.
- 5 mars – Anna Vandenhoeck, tysk tryckare.
- 5 maj – Casten Rönnow, svensk läkare och donator.
- 31 maj – Felix av Nicosia, italienskt helgon.
- 10 juni – Maria Antonia Fernandez, spansk flamencosångare och dansare.
- 1 augusti – Alfonso dei Liguori, italiensk romersk-katolsk biskop och ordensgrundare, helgon.
- 12 november – Maria Pellegrina Amoretti, italiensk jurist, den första kvinnan i Italien som tagit examen i juridik.
- 15 november – Christoph Willibald Gluck, tysk tonsättare.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Library of Congress. ”Primary Documents in American History: The United States Constitution”. http://www.loc.gov/rr/program/bib/ourdocs/Constitution.html. Läst 16 december 2007.
- ^ ”Projekt Runeberg - Berättelser ur svenska historien”. http://runeberg.org/sverhist/9/0429.html.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_A-D.html#Delaware.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_O-R.html#Pennsylvania.
- ^ ”Jersey World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/US_states_N.html#New.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1787.