Enkronan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Enkrona är ett mynt värt 1 krona i t.ex. den svenska, norska, danska, isländska och tjeckiska valutan.

Svenska enkronor[redigera | redigera wikitext]

Sverige
Värde 1 SEK
Präglad 1875-
Diameter 25,00 mm
Kanthöjd 1,88 mm
Kant Räfflig
Framsida
Enkrona 1906 fram.jpg
Baksida
Enkrona 1906 bak.jpg


Det svenska enkronemyntet är ett silverfärgat svenskt mynt med värdet 1 svensk krona. Det väger 7 gram, har en diameter på 25 mm, en kanthöjd på 1,88 mm och är legerad av 75 % koppar och 25 % nickel. Alla svenska 1-kronor som getts ut från och med år 1875 är giltiga betalningsmedel.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det silverfärgade enkroneformatet har präglats näst intill utan storleksförändring i Sverige sedan 1830. Namnet krona infördes 1873 i samband med den skandinaviska myntunionen, och det äldsta 1-kronasmyntet har årtalet 1875.

Enkronan har inte präglats varje år, senast inte 2011. Tabellen visar de små förändringar som inträffat.

År Valör Diameter
[mm]
Vikt
[g]
Silvervikt
[g]
Not
1830 1/4 riksdaler specie 24,6 8,5 6,375
1857 1 riksdaler riksmynt 24,9 8,5 6,375 1 riksdaler specie byts till 4 riksdaler riksmynt
1875 1 krona 25 7,5 6 riksdaler riksmynt döps om till krona
1942 1 krona 25 7 2,8
1968 1 krona 25 7 0
2016 1 krona[2] 19,5 3,6 0 materialet byts till koppar-stål-legering från koppar-nickel.

Enkronan har också ändrat utseende flera gånger utan att mått eller vikt förändrats. Den har dock alltid haft ett porträtt på kungen.

1875–1907[redigera | redigera wikitext]

Enkrona från 1927 (åtsidan).

Enkronan har ett porträtt av Oscar IIåtsidan och Stora riksvapnet med kungakrona och vaktande lejon samt valspråk på frånsidan. Porträttets utseende ändrades flera gånger och finns i fyra variationer, där det med den kraftigare kungaprofilen endast förekom 1906-1907.

Lea Ahlborn och Adolf Lindberg stod för porträtten på Oscar II:s enkronor.

1909–1942[redigera | redigera wikitext]

Enkronan har ett porträtt på Gustaf V på åtsidan och Stora riksvapnet med kungakrona och serafimerkedja samt valspråk på den andra. Adolf Lindberg gjorde det porträtt som användes 1910-1942, medan hans son, Erik Lindberg gjorde det efterföljande, 1942-1950.

1942–1950[redigera | redigera wikitext]

Enkronan skiljer sig från den tidigare genom en mer utslätad gravyr och ett avsevärt åldrat porträtt av Gustaf V. Årtalet är flyttat till sidan med riksvapnet och valspråket till sidan med porträttet. Samtidigt sänktes silverhalten från 80 till 40 % och vikten från 7,5 till 7 gram.

Genom att förändringen gjordes alldeles i början av räkenskapsåret 1942, kom en liten andel av enkronorna med årtalet 1942 att vara av den gamla designen och en avsevärt större del den nya. Enkronor av år 1942 med den högre silverhalten har därmed kommit att bli eftertraktade av samlare.

1952–1975[redigera | redigera wikitext]

Enkronan har ett porträtt på Gustaf VI Adolf på åtsidan och Stora riksvapnet med kungakrona samt valspråk på frånsidan. Den slutade innehålla silver år 1968, då det präglades enkronor både i silver och i kopparnickel. Många nickelmynt från 1968-1973 är ännu i cirkulation, medan de silverhaltiga från 1968 och tidigare innehas av samlare. Många mynt har även smälts ned, då silvervärdet är cirka 12 kronor (november 2013, dubbelt för de före 1942), och de mer slitna inte har haft samma samlarvärde.

1976–2000[redigera | redigera wikitext]

Detta är den vanligaste enkronan i cirkulation. Den är designad av Lars Englund. Kanten är räfflad och myntet är av silverfärgad kopparnickel.

Åtsidan är ett porträtt på Carl XVI Gustaf med texten "CARL XVI GUSTAF • SVERIGE".

Frånsidan är en avbildning av Lilla riksvapnet med kunglig krona. Ovan visas texten "FÖR SVERIGE I TIDEN" som är kungens valspråk och nedtill visas valören "1 KR".

2000, millenniemyntet[redigera | redigera wikitext]

Myntet präglades i begränsad upplaga med anledning av millennieskiftet och är designat av Bo Thorén. Kanten är räfflad och myntet är av kopparnickel.

Åtsidan är ett porträtt av kung Carl XVI Gustaf med texten "KUNG CARL XVI GUSTAF" och "SVERIGE * ÅR 2000".

Frånsidan består av Carl XVI Gustafs krönta namnchiffer med kunglig krona. Ovan visas texten "FÖR SVERIGE I TIDEN" som är kungens valspråk och nedtill visas valören "1 KRONA".

2001–2016[redigera | redigera wikitext]

Denna enkrona är designad av Ernst Nordin. Kanten är räfflad och myntet är av kopparnickel.

Åtsidan är ett porträtt av Carl XVI Gustafs med texten "CARL XVI GUSTAF • SVERIGES KONUNG ".

Frånsidan är en avbildning av en kunglig krona med kungens valspråk "FÖR SVERIGE • I TIDEN". Undertill den kungliga kronan visas valören "EN KRONA" samt siffran "1".

De slutade tillverkas 2016 och blir tillsammans med äldre enkronor ogiltiga 30 juni 2017.

2009, Finlandsmyntet[redigera | redigera wikitext]

Från 15 januari och under resten av 2009 hade de enkronor som gavs ut en annan utformning på frånsidan för att uppmärksamma att det då var tvåhundra år sedan Finland separerades från Sverige i efterdyningarna av Finska kriget, 1809.

Frånsidan har designats av Annie Winblad Jakubowski och ska symboliskt avbilda havet som förbindelselänk mellan Sverige och Finland. Ett citat löper runt myntets övre kant och omringar havet. Citatet är hämtat ur Anton Rosells bok Studentbesöket i Finland 1857 och lyder: DEN UNDERBARA SAGAN OM ETT LAND PÅ ANDRA SIDAN HAFVET[3].

Åtsidan är oförändrad, formgiven av Ernst Nordin, och avbildar Carl XVI Gustafs porträtt i profil.

2013, tronjubileumsmyntet[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av konung Carl XVI Gustafs 40-åriga regering så var alla enkronor präglade 2013 med en annan frånsida, åtsidan formgiven av Ernst Nordin var dock oförändrad..[4]

Frånsidan som även den formgivits av Ernst Nordin visar konungens krönta monogram. Kronan omgives av myntmästarmärket - SI för Stefan Ingves och utgivningsorten - S för Stockholm. Mellan kronan och själva monogrammet återfinns konungens valspråk FÖR SVERIGE I TIDEN. På var sida om monogrammet står årtalen 1973 och 2013, kring kanten på myntets undre finns texten SVERIGES KONUNG I 40 ÅR.[4]

2016–[redigera | redigera wikitext]

Denna mynt är gjorda av kopparpläterat stål och har 19,5 mm diameter. De är mindre, tunnare och lättare än tidigare enkronor vilket kräver ombyggnad av myntautomater. De har Kung Carl XVI Gustafs porträtt och titel och präglingsår på ena sidan, och tre kronor, ordet Sverige och valören på den andra sidan.

Falska enkronor[redigera | redigera wikitext]

På grund av enkronans ringa värde är det numera sällan den förfalskas. Ett fall uppmärksammades i juni 2012, då det verkade dyka upp falska enkronor, där texten CARL XVI GUSTAF SVERIGES KONUNG ersatts med VÅR HORKARL TILL KUNG.[5][6][7] Det var copywritern och amatörkonstnären Karl Fredrik Mattsson som låtit tillverka åtta enkronor och gett dessa till släktingar och vänner för att sedan be dem kontakta pressen. Processen, efterverkningarna och mediebevakningen har filmats och filmen är en del av konstprojektet.[8]

Norska enkronor[redigera | redigera wikitext]

Norska enkronor har präglats sedan 1875. Dagens norska enkrona[9] har präglats sedan 1997 och har 21 mm diameter och väger 4,35 g. Den har ett hål i mitten och består av 75% koppar och 25% nickel.

Danska enkronor[redigera | redigera wikitext]

Danska enkronor har präglats sedan 1875. Dagens danska enkrona[10] har präglats sedan 1993 och har 20,25 mm diameter och väger 3,6 g.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksbanken.se Arkiverad 21 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine. 1-krona
  2. ^ Riksbanken. ”1-krona”. www.riksbank.se. http://www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Mynt/Nya-mynt/1-krona/. Läst 7 december 2016. 
  3. ^ Rosell, Anton. Studentbesöket i Finland 1857, sidan 20. Projekt Runeberg. Läst den 6 april 2017
  4. ^ [a b] Enkronan på Riksbankens hemsida Arkiverad Fel: ogiltig tid hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Så kan kuppen mot kungen ha gått till, Svenska Dagbladet 2012-06-14
  6. ^ Falsk kung i semesterkassan, Hallandsposten 2012-07-19
  7. ^ Fler smädelsemynt hittade, Svenska Dagbladet 2012-08-08
  8. ^ Han ligger bakom mynten. SvD.
  9. ^ Norges bank:Mynter Arkiverad 24 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Danmarks Nationalbank:Danmarks møntserie Arkiverad 16 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Källor[redigera | redigera wikitext]