Erik Henrik Vilhelm Haij
Erik Henrik Vilhelm Haij, född 29 november 1773 i Stockholm, död 3 februari 1821 på Onsjö fideikommiss, var en svensk friherre, generalmajor[1] och fideikommissarie.[2]
Haij var son till översten Vollrat Vilhelm Haij (1731–1803). Han blev volontär vid Västgöta-Dals regemente 1780, sergeant där 1781,[3] 1789 löjtnant och stabskapten tre år senare. År 1798 utnämndes han till kapten, sekundmajor 1805 och överstelöjtnant 1809. Därefter blev han förste major och överste för Bohusläns regemente 1810.[4] Han blev sedan generaladjutant 1818 och chef för en infanteribrigad samma år. Den 24 juni 1819 utnämndes han till generalmajor.[1] Under sin militära yrkeskarriär bevistade han bland andra fälttågen i Pommern 1807.[4]
Haij erhöll friherrlig rang den 26 januari 1815, och introducerades två år senare under nummer 362.[1]
Haij var gift med friherrinnan Charlotta Vilhelmina von Platen (1779–1860) dotter till Philip von Platen, och i äktenskapet föddes flera barn.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Haij nr 362 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Haij_nr_362#4. Läst 11 oktober 2021.
- ^ Sveriges ridderskaps- och adels-kalender: 1876. Bonnier. 1875. https://books.google.se/books?id=ORdmAAAAcAAJ&pg=PA351&dq=Erik+Henrik+Vilhelm+haij&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwibr-7upcPzAhXQ-ioKHcFCBhsQ6AF6BAgEEAI#v=onepage&q=Erik%20Henrik%20Vilhelm%20haij&f=false. Läst 11 oktober 2021
- ^ Haij, tab. 2 i Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band 3. Gadde-Höökenberg (1927)
- ^ [a b] ”Haij, släkt - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13537. Läst 11 oktober 2021.
| Militära titlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Johan Leonard Belfrage |
Chef för Bohusläns regemente 1810–1821 |
Efterträddes av Philip von Mecklenburg |
| Svenska adelstitlar | ||
| Ny titel | Friherre Haij(1) 1817–1821 |
Efterträddes av Vollrat Vilhelm Haij |
Anmärkningar och referenser
| ||
| 1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adelskapet till primogenitur. Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig efter faderns död. | ||