Esa Kaitila

Från Wikipedia
Esa Kaitila
Född22 april 1909[1]
Viborg[1]
Död18 juni 1975[1] (66 år)
Helsingfors[1]
Medborgare iFinland
SysselsättningPolitiker[2], nationalekonom
Befattning
Professor, Åbo handelshögskola (1950–1960)[1]
Ledamot av Finlands riksdag (1951–1966)[1]
Finlands handels- och industriminister (1957–1957)[1]
Biträdande professor, Helsingfors universitet (1958–1962)[1]
Generaldirektör, Statskontoret (1962–1972)[1]
Finlands finansminister
Regeringen Virolainen (1964–1966)[1]
Politiskt parti
Finska folkpartiet
Utmärkelser
Frihetskorsets 4. klass (1940)[3]
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Lejons orden (1963)[3]
Minnesmedalj för deltagande i 1941-1945 års krig[3]
Vinterkrigets minnesmedalj[3]
Kommendör av Polonia Restituta[3]
Redigera Wikidata

Esa Heikki Kaitila, född den 22 april 1909 i Viborg, död den 18 juni 1975 i Helsingfors, var en finländsk nationalekonom, professor och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kaitila blev filosofie doktor 1950 och gjorde en akademisk karriär som lärare vid Handelshögskolan i Åbo 1939–1945 och därefter docent i företagsekonomi vid Helsingfors universitet 1945–1957.

Under tiden var han professor i Åbo 1950–1960 samt prorektor där 1950–1953, samtidigt med en tjänst som biträdande professor i nationalekonomi vid juridiska fakulteten på Helsingfors universitet 1958–1962.

Parallellt med sitt arbete vid akademierna var Kaitila riksdagsman för Finska folkpartiet 1951–1965 och för liberala folkpartiet 1965–1966, och var ledare för riksdagsgruppen från 1952. Han satt i Finlands regering under kortare perioder som socialminister och andre finansminister 1953–1954, handels- och industriminister 1957 samt vice statsminister och finansminister 1964–1966.

Kaitila var också generaldirektör för Statskontoret 1962–1972.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 910654, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]