Filosofie doktor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Filosofie doktor (latin doctor philosophiae) är den som efter grundutbildning vid filosofisk fakultet (humanistisk fakultet, matematisk-naturvetenskaplig fakultet eller samhällsvetenskaplig fakultet) avlagt grundexamen och därefter bedrivit forskarstudier (doktorerat) och avlagt föreskrivna kunskapsprov därför och som författat och sedan vid offentlig disputation försvarat en doktorsavhandling.[1][2].

För svenska filosofie doktorer används förkortningen fil.dr (fil. dr)[3] eller FD[4]. Graden motsvarar doctor philosophiae (förkortad dr.philos.) i Norge och doctor philosophiae (förkortad dr.phil.) i Danmark.

I Sverige används titeln teknologie doktor för personer som har avlagt doktorsexamen vid teknisk fakultet, men den engelska översättningen av deras titel är ändå vanligen Doctor of Philosophy (PhD).

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga ämnen var fram till 1956 i Sverige samlade inom den filosofiska fakulteten. 1956 delades denna i olika fakultet och 1964 tillkom även samhällsvetenskaplig fakultet inom det filosofiska området. Forskarutbildning inom dessa fakulteter leder därmed till en filosofie doktorsexamen.

En doktorsexamen motsvarar 240 högskolepoäng på forskarnivå. I Sverige och Finland finns även licentiatexamen som innebär en halv doktorsexamen. Efter två år och 120 högskolepoäng på forskarutbildning inom de filosofiska fakulteterna kan studenten begära en licentiatexamen och bli filosofie licentiat[5].

För att få börja en forskarutbildning krävs en examen från såväl grundnivå, det vill säga kandidatexamen på 180 högskolepoäng, samt avancerad nivå, alltså magisterexamen på 60 högskolepoäng eller masterexamen på 120 högskolepoäng. Studenten måste därmed ha slutförda kurser på totalt 240 hp där minst 60 hp är på avancerad nivå, för att söka en forskarutbildning[6].

En forskarutbildning innebär att studenten bedriver studier och forskning som ska leda till doktorsexamen genom en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) som motsvarar 120 högskolepoäng av de totalt 240 på forskarutbildningen. Studenten ”doktorerar” under denna period och kallas ”doktorand”[5]. Doktorander har en tidsbegränsad anställning vid en högskola eller ett universitet där de bedriver forskning och undervisar[7].

För att få sin examen måste studenten disputera med sin doktorsavhandling. Disputation är en process där studenten muntligen försvarar sin avhandling inför en opponent och en betygsnämnd. Blir studenten godkänd efter denna process får studenten sin doktorsexamen och blir därmed doktor[6].

En student kan erhålla en filosofie doktorsexamen även på andra fakultet om studenten har en humanistisk, naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig yrkesexamen alternativt om studenten har en generell examen på grund- eller avancerad nivå inom naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt eller humanistiskt huvudområde. Utbildning på forskarnivå kan även påbörjas av studenter som på annat sätt tillägnat sig motsvarande kunskaper, exempelvis genom en utländsk utbildning[8].

Det finns allmänna krav och mål enligt den nationella examensbeskrivningen som beskriver förväntningarna på den som får erhålla en doktorsexamen[8]. Olika forskarutbildningsämnen och högskolor respektive universitet kan även ha vidare specifikationer och villkor för vad som krävs för respektive examen samt för antagande till forskarutbildningen[9].

År 2016 blev Stefan Buijsman från Nederländerna Sveriges yngsta doktor genom tiderna. Buijsman doktorerade på 1,5 år och disputerade vid 20 års ålder[10].

1883 blev Ellen Fries Sveriges första kvinnliga filosofie doktor. Hon disputerade vid Uppsala Universitet med en avhandling inom historia. Hennes avhandling hade titeln ” Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering”[11].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”filosofie doktor - Uppslagsverk - NE.se” (på sv). www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/filosofie-doktor. Läst 12 mars 2018. 
  2. ^ ”Akademiska titlar på IFN - svenska och engelska”. https://www.ifn.se/storage/ma/72a419f8bd6a4bb9a59b592fec0ad1cd/0978aabe97934e4da5d5e2382dbf44e5/pdf/0267C255CA436BF9EECDFE534716A047F113F602/Akademiska%20titlar%20för%20webben%20Final.pdf. Läst 11 mars 2018. 
  3. ^ Språknämndens rekommendation
  4. ^ Vissa förkortningar i Sveriges statskalender 1984
  5. ^ [a b] ”Olika typer av examen - Utbildningssidan”. www.utbildningssidan.se. https://www.utbildningssidan.se/studiefakta/olika-typer-av-examen. Läst 12 mars 2018. 
  6. ^ [a b] ”Doktorsexamen – 4 år - Antagning.se” (på sv). antagning.se. https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Studier-pa-hogskoleniva1/studier-pa-avancerad-niva/Doktorsexamen-forskarutbildning--4-ar/. Läst 12 mars 2018. 
  7. ^ ”Forskare/universitetslärare - Information om lön, utbildning och arbetsmarknad - Saco” (på sv). www.saco.se. https://www.saco.se/studieval/yrken-a-o/larareforskare-vid-universitet-och-hogskola/. Läst 12 mars 2018. 
  8. ^ [a b] ”Filosofie Doktorsexamen”. Arkiverad från originalet den 12 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180312205329/http://www.student.umu.se/digitalAssets/9/9609_filosofie_doktorsexamen.pdf. Läst 11 mars 2018. 
  9. ^ ”Antagning till forskarnivå” (på sv). UHR.se. https://www.uhr.se/studier-och-antagning/tilltrade-till-hogskolan/Antagning-till-forskarniva/. Läst 12 mars 2018. 
  10. ^ Cramér, Hanna Hellzén. ”Sveriges yngste doktor vill förstå vanliga människors räknande - Stockholms universitet” (på sv). www.su.se. https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/sveriges-yngste-doktor-vill-f%C3%B6rst%C3%A5-vanliga-m%C3%A4nniskors-r%C3%A4knande-1.279453. Läst 12 mars 2018. 
  11. ^ ”Ellen Fries - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14483. Läst 12 mars 2018.