Essure
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2023-03) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Essure är en permanent preventivmetod för kvinnor, som har utvecklats av Conceptus Inc, och metoden har varit CE-godkänd i Europa sedan 2001. Produkten förbjöds i Sverige i början av 2019.
Om metoden
[redigera | redigera wikitext]Essure-metoden kräver inget kirurgiskt ingrepp. Istället sätter en gynekolog in mjuka mikroinlägg genom kroppens naturliga vägar (vagina, cervix och livmoder), in i äggledaren. Inläggen är gjorda av nitinol (titan/nickel legering). När inläggen är på plats bildar kroppen en naturlig barriär runt inläggen som hindrar spermier att nå ägget. För att vara helt säker på Essure som preventivmetod görs ett bekräftelsetest efter tre månader.
Risker
[redigera | redigera wikitext]Under eller alldeles efter behandlingen kan kvinnan uppleva milda kramper, illamående/kräkningar, yrsel och mindre blödningar. Biverkningar som kan uppstå senare är viktökning, svullen buk, ont i magen, kronisk mensvärk, ryggvärk, svullen kropp, vätska i kroppen, ledvärk, håravfall, trötthet, huvudvärk, domningar och stickningar i händerna, ben, fötter, hormonobalans, pms, olustkänsla i kroppen, andfådd, blodsockerfall, orkeslös
Utöver dessa, finns det mer varaktiga problem i form av infektioner, inre blödningar och konstant smärta.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Björn, I.; Karlsson, L.; Högberg, U. (18 juni 2011). ”Landstinget diskriminerar kvinnor”. Västerbottens-kuriren. Arkiverad från www.vk.se/541639/landstinget-diskriminerar-kvinnor originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304224124/https://www.vk.se/541639/landstinget-diskriminerar-kvinnor.
- Clason, S. (27 februari 2019). ”Farliga implantatet förbjuds – gav stora komplikationer”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/farliga-implantatet-forbjuds-gav-stora-komplikationer/.
- Hougner, C. (20 februari 2007). ”Slipp ärren med ny metod för sterilisering”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/wendela/article10883140.ab.
- Hurskainen, R.; Hovi, S.; Gissler, M.; Grahn, R.; Kukkonen-Harjula, K.; Nord-Saari, M.; Mäkelä, M. (2010). ”Hysteroscopic tubal sterilization: a systematic review of the Essure system". Fertility and Sterility 94 (1)”. sid. 16–19. doi:. https://www.fertstert.org/article/S0015-0282%2809%2900507-X/fulltext. Läst 21 maj 2011.
- ”Officiell hemsida”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150801081404/http://essure.se/.
- Smith RD (1 januari 2010). ”Contemporary hysteroscopic methods for female sterilization. Int J Gynaecol Obstet 108 (1)”. sid. 79–84. doi:. http://www.ijgo.org/article/S0020-7292%2809%2900399-3/abstract. Läst 21 maj 2011.
- ”Steriliseringsprodukten Essure tas bort från svenska marknaden”. Läkemedelsverket. 26 februari 2019. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191008211925/https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2019/Steriliseringsprodukten-Essure-tas-bort-fran-svenska-marknaden/.
- US Food and Drug Administration (29 juni 2009). ”Essure™ System - P020014”. US Food and Drug Administration. Arkiverad från originalet den 3 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110703160503/http://www.fda.gov/MedicalDevices/ProductsandMedicalProcedures/DeviceApprovalsandClearances/Recently-ApprovedDevices/ucm083087.htm. Läst 21 maj 2011.