Chathampingvin

	Chathampingvin; Status i världen: Utdöd
	Återskapande av artens förmodade utseende
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Pingvinfåglar; Sphenisciformes
Familj	Pingviner; Spheniscidae
Släkte	Eudyptes
Art	Chathampingvin; E. warhami
Vetenskapligt namn
	§ † Eudyptes warhami
Auktor	Cole, Tennyson, Ksepka & Thomas, 2019

Chathampingvin^[1] (Eudyptes warhami) är en utdöd pingvin som tidigare förekom i Chathamöarna utanför Nya Zeeland. Den är endast känd från subfossila benlämningar och dog troligen ut efter att polynesier anlände till ögruppen för 450 år sedan.

Upptäckt och beskrivning

Benlämningar i Chathamöarna från pingviner av släktet Eudyptes har varit kända länge, men har tidigare identifierats som tillhörande fjordpingvin (Eudyptes pachyrhynchus) eller tofspingvin (Eudyptes sclateri). 1994 noterade dock Tennyson och Millener att fynden skilde sig från båda dessa arter och förmodligen tillhörde en egen art endemisk för Chathamöarna.^[2]^[3] Först 2019 beskrevs den dock vetenskapligt, efter jämförande studier av Eudyptes-pingviners mitokondrie-DNA som visade att populationen på Chathamöarna verkligen utgjorde en distinkt art.^[4] Arten skilde sig från sin närmaste släkting tofspingvinen i Antipodöarna för mellan 1,1 och 2,5 miljoner år sedan, vilket stämmer överens med när Chathamöarna steg ur havet för tre miljoner år sedan.^[4]

Utdöende

Polynesier anlände till Chathamöarna omkring år 1450. Chathampingvinen jagades troligen till utrotning inom 150–200 år, tillsammans med flera andra fågelarter och en sjölejonart.^[5] Den var med största sannolikhet redan utdöd när européerna anlände till ögruppen.^[3] Dock har det föreslagits att den kan ha överlevt till sent 1800-tal efter att en pingvin från Chathamöarna hölls i fångenskap i flera veckor 1871 eller 1872.^[2]^[6] Fågeln noterades som Eudyptes pachyrhynchus, ett namn som vid den tiden även användes för tofspingvinen (E. sclateri) och snarespingvinen (E. robustus). Faktum är att Eudyptes-pingviner är regelbundna, möjligen även årliga, besökare i Chathamöarna. Åtminstone snarespingvinen, tofspingvinen och klipphopparpingvinen (E. chrysocome) har noterats där, vilket gör det sannolikt att den berörda fågeln var någon av dessa arter.^[6]

Namn

Artens vetenskapliga artnamn warhami hedrar John Wahram (1919-2010), en engelsk banbrytande pingvinforskare.^[7]

Referenser

Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Chatham penguin, läst 2019-07-03

Källor

^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Tennyson, A.J.D.; Millener, P.R. (1994). ”Bird extinctions and fossil bones from Mangere Island, Chatham Islands”. Notornis 41 (supplement): sid. 165–178. Arkiverad från originalet den 19 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170519094132/http://notornis.osnz.org.nz/system/files/Notornis_41_sup_165.pdf.
^ [a b] Millener, P. R. (1999). ”The history of the Chatham Islands' bird fauna of the last 7000 years – a chronicle of change and extinction. Proceedings of the 4th International meeting of the Society of Avian Paleontology and Evolution (Washington, D.C., June 1996)”. Smithsonian Contributions to Paleobiology 89: sid. 85–109. http://www.sil.si.edu/smithsoniancontributions/Paleobiology/pdf_hi/SCtP-0089.pdf.
^ [a b] Cole, Theresa L.; Ksepka, Daniel T.; Mitchell, Kieren J.; Tennyson, Alan J. D.; Thomas, Daniel B.; Pan, Hailin; Zhang, Guojie; Rawlence, Nicolas J.; et al. (2019). ”Mitogenomes uncover extinct penguin taxa and reveal island formation as a key driver of speciation” (på engelska). Molecular Biology and Evolution 36 (4): sid. 784–797. doi:10.1093/molbev/msz017. PMID 30722030.
^ Rawlence, Nicolas J.; Collins, Catherine J.; Anderson, Christian N. K.; Maxwell, Justin J.; Smith, Ian W. G.; Robertson, Bruce C.; Knapp, Michael; Horsburgh, Katherine Ann; et al. (2016). ”Human-mediated extirpation of the unique Chatham Islands sea lion and implications for the conservation management of remaining New Zealand sea lion populations” (på engelska). Molecular Ecology 25 (16): sid. 3950–3961. doi:10.1111/mec.13726. ISSN 1365-294X.
^ [a b] Miskelly, Colin M.; Bell, Mike (2004). ”An unusual influx of Snares crested penguins (Eudyptes robustus) on the Chatham Islands, with a review of other crested penguin records from the islands”. Notornis 51 (4): sid. 235–237.
^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om chathampingvin.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör chathampingvin.
Bilder & media

[SOF-1] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[:1-2] [a b] Tennyson, A.J.D.; Millener, P.R. (1994). ”Bird extinctions and fossil bones from Mangere Island, Chatham Islands”. Notornis 41 (supplement): sid. 165–178. Arkiverad från originalet den 19 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170519094132/http://notornis.osnz.org.nz/system/files/Notornis_41_sup_165.pdf.

[Millener-3] [a b] Millener, P. R. (1999). ”The history of the Chatham Islands' bird fauna of the last 7000 years – a chronicle of change and extinction. Proceedings of the 4th International meeting of the Society of Avian Paleontology and Evolution (Washington, D.C., June 1996)”. Smithsonian Contributions to Paleobiology 89: sid. 85–109. http://www.sil.si.edu/smithsoniancontributions/Paleobiology/pdf_hi/SCtP-0089.pdf.

[:0-4] [a b] Cole, Theresa L.; Ksepka, Daniel T.; Mitchell, Kieren J.; Tennyson, Alan J. D.; Thomas, Daniel B.; Pan, Hailin; Zhang, Guojie; Rawlence, Nicolas J.; et al. (2019). ”Mitogenomes uncover extinct penguin taxa and reveal island formation as a key driver of speciation” (på engelska). Molecular Biology and Evolution 36 (4): sid. 784–797. doi:10.1093/molbev/msz017. PMID 30722030.

[5] Rawlence, Nicolas J.; Collins, Catherine J.; Anderson, Christian N. K.; Maxwell, Justin J.; Smith, Ian W. G.; Robertson, Bruce C.; Knapp, Michael; Horsburgh, Katherine Ann; et al. (2016). ”Human-mediated extirpation of the unique Chatham Islands sea lion and implications for the conservation management of remaining New Zealand sea lion populations” (på engelska). Molecular Ecology 25 (16): sid. 3950–3961. doi:10.1111/mec.13726. ISSN 1365-294X.

[:2-6] [a b] Miskelly, Colin M.; Bell, Mike (2004). ”An unusual influx of Snares crested penguins (Eudyptes robustus) on the Chatham Islands, with a review of other crested penguin records from the islands”. Notornis 51 (4): sid. 235–237.

[7] Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]