Eugen Onegin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Eugen Onegin eller Jevgenij Onegin (Евгений Онегин) är en versroman i åtta kapitel skriven av Aleksandr Pusjkin och publicerad 18231831. Eugen Onegin är också namnet på en opera av Pjotr Tjajkovskij.

Huvudpersonen Eugen Onegin tecknad av Pusjkin själv.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Eugen Onegin, en uttråkad dandy, lever i sus och dus i St Petersburg. När hans farbror dör ärver han dennes lantegendom och flyttar från storstaden. På landet blir han vän med poeten Vladimir Lenskij och kommer genom honom i kontakt med Tatjana Larina, som blir kär i Onegin. Denne avvisar henne dock i ett av verket mest kända passager. Istället flirtar Onegin obetänksamt med Tatjanas syster Olga, Lenskijs fästmö, vilket får den impulsive unge poeten att utmana Onegin på duell. Motvilligt accepterar Onegin utmaningen och dödar morgonen därpå sin vän. Strax därefter lämnar han sin lantegendom och ger sig ut på en resa genom Ryssland (resan skildras i ett endast delvis bevarat nionde kapitel). Tatjana å sin sida sänds av sin familj till Moskva för att giftas bort. När de två långt senare åter möts i St Petersburg har Tatjana – nu gift societetsdam – förändrats till den grad att Onegin först knappt känner igen henne. Denna gång är det han som faller för henne, men när han bekänner sin kärlek avvisar hon honom liksom han en gång avvisade henne.

Insprängt i handlingen finns också ett stort antal utvikningar, där Pusjkin driver med fenomen i det ryska samhället, kommenterar sin egen diktkonst och till och med placerar en stiliserad version av sig själv som en av Onegins vänner.

Versmått[redigera | redigera wikitext]

Eugen Onegin består nästan helt och hållet av 389 strofer som alla följer en strikt jambisk tetrameter, ibland känd som Onegin-strofen. Liksom sonetten har varje strof 14 jambiska rader, men rimmönstret är alltid detsamma: AbAbCCddEffEgg, där versalerna betecknar ett kvinnligt rim och gemenerna ett manligt. Betoningarna ligger alltid på de jämna stavelserna – andra, fjärde, sjätte, åttonde. Raderna med kvinnliga rim har nio stavelser, de med manliga har åtta.[1]

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtminstone två fullständiga rimmade översättningar till svenska: Alfred Jensens från 1889 och Kjell Johanssons från 1999. Vidare finns ett pågående översättningsprojekt av Ulrik Franke (www.onegin.se, 2010–) där kapitel ett-tre (135 strofer) är färdiga. Strof I:35, där Onegin återvänder hem efter en natt av festande varpå dagen gryr över St Petersburg, kan illustrera likheter och skillnader översättningarna emellan:

Jensen (1889)[2]
Men var är hjälten? Hem att sofva,
från balen trött och matt han far,
då nyss vid trummans hvirflar dofva
den stolta staden vaknat har.
På torget intet mjölkbud felar;
isvoschtschiken sin krake selar,
och pigan springer halfklädd ned
att köpa té och hemta ved.
I fönstren hökarns burkar blänka;
ur sotig skorstenspipas topp
den ljusblå röken stiger opp,
och bagarmästarn, tysk kantänka,
i nattrock svept, med stämmas hvass
hörs skrika jämt sitt: »Was-ist das?»

Johansson (1999)[3]

Onegin sömnig hemåt ilar
från balen till sin säng så varm,
och Petersburg, som aldrig vilar,
har redan väckts av trummans larm.
Nu vaknar handlarn, postiljonen,
nu kusken rullar till stationen,
och mjölkmadamen travar runt
i nysnön, som har fallit tunt.
Nu dagens trevna ljud höjt tonen
och fönstren öppnas. Skorstensrök
står tät och blå från stadens kök,
och bagarn – tysk i precisionen –
i pappershatt och bagarstass
har slagit upp sin wasisdas.

Franke (2010)[4]

Onegin då? Hans ögon domnar,
han går från bal till sängs direkt.
Men Petersburg, som aldrig somnar,
av trumslag har just blivit väckt.
Så handlar’n vaknar, månglar’n stegar
och kusken mot stationen segar.
Med ämbar Ochta-flickan går,
snön knarrar uti hennes spår.
Nu slamrar morgonattiraljer,
nu öppnas luckor; från var härd
en rökstod blå gör himmelsfärd
och bagar’n, tysk som ser detaljer,
han mössklädd vädrar ugnsluft het
med Kämpferfenster – vad är det?

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pushkin, Aleksandr (1975). Eugene Onegin – A Novel in Verse, translated from the Russian, with a commentary, by Vladimir Nabokov. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-01905-5 
  2. ^ Puschkin, Alexander (1889). Eugen Onegin, rysk sederoman på vers, öfversättning af Alfred Jensen. Albert Bonniers förlag 
  3. ^ Pusjkin, Aleksandr (1999). Eugen Onegin, översättning Kjell Johansson. Bokförlaget Murbräckan. ISBN 91-972026-3-0 
  4. ^ Pusjkin, Aleksandr. ”Jevgenij Onegin, översättning Ulrik Franke”. http://www.onegin.se/?p=305. Läst 2011-02-05.