Vanlig ögontröst

	Vanlig ögontröst
	Ögontröst
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Snyltrotsväxter; Orobanchaceae
Släkte	Ögontröstsläktet; Euphrasia
Art	Vanlig ögontröst; Euphtasia stricta
Vetenskapligt namn
	§ Euphrasia stricta
Auktor	Wolff ex Lehm.
Synonymer
	Euphrasia brevipila Burnat & Gremli var. procumbens (Johanss.) Hyl.; Euphrasia stricta Wolff ex Lehm. var. brevipila (Burnat & Gremli) Hartl (var. stricta); Euphrasia var. gotlandica (Ahlfv.) Hyl.; Euphrasia brevipila Burnat & Gremli var. suecica (Murb. & Wettst.) Hyl.; Euphrasia stricta Wolff ex Lehm. subsp. suecica (Murb. & Wettst.) Wettst.; Euphrasia suecica Murb. & Wettst. ex Wettst. (var. suecica) Fridlyst; Euphrasia brevipila Burnat & Gremli subsp. tenuis (Brenner) Wettst.; Euphrasia tenuis (Brenner) Wettst.; Euphrasia vernalis List (var. tenuis);

Vanlig ögontröst eller ögontröst Euphrasia stricta är en halvparasitisk ört i familjen snyltrotsväxter som beskrev av Johann Philipp Wolff och Johann Friedrich Lehmann.

Halvparasitism innebär att växten dels med utlöpare från sina rötter kan suga fast på andra växter i närheten och snylta näring därifrån. Dessutom har växten klorofyll i sina blad. Därmed är fotosyntes möjlig, och växten kan klara sig även om den inte hittar någon annan växt att stjäla näring från.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

De rödbruna stjälkarna är styva och upprättstående. De blir 5 — 35 cm långa. Stjälken är försedd med många småhår, trikomer, som är riktade nedåt.

Stjälken är ofta grenad med utåtriktade mindre grenar.

Bladen är grovt och djupt tandade.

Blommorna är ljusvioletta eller näst intill vita med en gul fläck mitt i öppningen. Kronbladen har några svarta streck.

Blommorna är helt små, bara 6 — 10 mm långa.

De olika underarterna har varierande blomningstider, som i viss mån beror på växtplatsens förutsättningar.

Så är exempelvis späd ögontröst, Euphrasia stricta var. tenuis mest nordligt förekommande. Vätögontröst, Euphrasia stricta var. gotlandica, finns bara på Gotland — därav benämningen — samt på Öland.

Blomningstiden är, allt efter arten, förlagd någonstans mellan juli och september.

Frukten är en kapsel med långa hår från spetsen.

Kromosomtal 2n = 44.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Europa, dock ej söder om Pyrenéerna. Vidare ett stycke österut i tempererade delar av Ryssland fram till ungefär Uralbergen.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Norden (Glandelhårig ögontröst, Euphrasia brevipila)
Norra halvklotet [1]
- Troligen inte ursprunglig i Nordamerika

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Frisk eller fuktig gräsmarker, sluttningar, vägkanter.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Släktet Euphrasia är grekiska εὐφρασία, därav euphrainein som betyder glädja. Det syftar på att man blir glad av att se växtens vackra blommor.
Artepitet stricta är latin och betyder rak, styv. Det syftar på den upprättstående stjälken.

Svenska varianter[redigera | redigera wikitext]

Svenskt namn	Variant	Referens

Fin ögontröst	tenuis	Den virtuella floran
Glandelhårig ögontröst	brevipila
Späd ögontröst	tenuis
Svensk ögontröst Fridlyst	suecica
Uddögontröst	stricta
Vätögontröst	gotlandica

Användning[redigera | redigera wikitext]

Enligt signaturläran är ögontröst bra för att bota ögonbesvär, eftersom blomman med sin gula fläck i någon mån kan liknas vid ett öga. Behandlingen kan exempelvis bestå av sköljning av ögat med utkramade växtsafter, dryck av dekokt från växtdelar. Enligt skolmedicinen är sådan behandling verkningslös. Men har ju i alla fall gett upphov till namnet ögontröst, som har motsvarighet i många främmande språk.