Visa källa för Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten

'''Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten''' ('''EFSF''') var en tillfällig finansiell mekanism som syftade till att bevara den finansiella stabiliteten inom [[euroområdet]]. EFSF:s lånekapacitet uppgick till 440 miljarder euro och tillsammans med [[Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen]] (EFSM) uppgick lånekapaciteten till 500 miljarder euro. Både EFSF och EFSM avvecklades gradvis efter inrättandet av [[Europeiska stabilitetsmekanismen]] (ESM) i september 2012. Även om nya stödprogram inte längre är möjliga finns EFSF fortfarande kvar för att administrera de lån som tidigare har beviljats Grekland, Irland och Portugal.

== Inrättande ==
EFSF var en finansiell mekanism som syftade till att bevara den finansiella stabiliteten i [[euroområdet]]. Den upprättades genom ett avtal som antogs den [[7 juni]] [[2010]],<ref name="EFSF: Framework agreement">{{webbref|url=http://www.efsf.europa.eu/attachments/efsf_framework_agreement_en.pdf |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110614040516/http://www.efsf.europa.eu/attachments/efsf_framework_agreement_en.pdf |arkivdatum=14 juni 2011 |titel=EFSF FRAMEWORK AGREEMENT |hämtdatum=2011-05-12 |datum=2010-06-07 |utgivare=Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten |format=pdf |språk=engelska }}</ref> efter en överenskommelse mellan [[euroområdet]]s finansministrar den [[9 maj]] [[2010]].<ref name="Eurostat: EFSF">{{webbref |url=http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/5034386/2-27012011-AP-EN.PDF |titel=The statistical recording of operations undertaken by the European Financial Stability Facility |hämtdatum=2011-05-12 |datum=2011-01-27 |utgivare=[[Eurostat]] |format=pdf |språk=engelska}} </ref> Faciliteten, som upprättades för en period av tre år, tillät till en början utlåning av 440 miljarder [[euro]] (senare 780 miljarder euro) till euroländer som inte längre kunde låna från marknaden eller på annat sätt var utsatta för mycket stränga omständigheter. EFSF finansierades genom garantier som gavs av euroområdets stater i proportion till deras kapitalandelar i [[Europeiska centralbanken]]. För varje enskild utlåning fastställdes de exakta andelarna som varje euroland bidrog med.<ref name="Eurostat: EFSF"/> De medlemsstater som beviljades lån genom EFSF måste betala tillbaka pengarna med ränta.<ref>{{webbref|url=http://ec.europa.eu/economy_finance/focuson/crisis/q_and_a_2_en.htm#2.5 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110508021932/http://ec.europa.eu/economy_finance/focuson/crisis/q_and_a_2_en.htm |arkivdatum= 8 maj 2011 |titel=Are the European Financial Stabilisation Mechanism (EFSM) and European Financial Stability Facility (EFSF) and euro-area assistance to Greece and Ireland not just bail-outs, which are ruled out by the Lisbon Treaty? |hämtdatum=2011-04-18 |datum=2011-02-10 |utgivare=[[Europeiska kommissionen]] |språk=engelska }}</ref> Vid sidan av EFSF existerade även [[Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen]] (EFSM), som står under [[Europeiska kommissionen]]s kontroll och innefattar ytterligare 40 miljarder euro. EFSF ersättes av en permanent mekanism, [[Europeiska stabilitetsmekanismen]] (ESM), under [[2013]] och var tänkt att upphöra den 31 december 2014. EFSF:s program för Grekland förlängdes dock till den 30 juni 2015.<ref>{{Webbref |url=http://www.efsf.europa.eu/attachments/2015_07_03%20FAQ%20on%20Greece%20-%20update.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-07-08 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150709192352/http://www.efsf.europa.eu/attachments/2015_07_03%20FAQ%20on%20Greece%20-%20update.pdf |arkivdatum=2015-07-09 }}</ref> Vid detta datum upphörde EFSF:s program och EFSF finns sedan dess endast kvar för att bland annat ta emot återbetalningen av de lån som redan givits.

EFSF administreras av ett bolag, vars säte finns i [[Luxemburg]]. Detta bolag omfattas inte av de ordinarie bestämmelserna om finansiella institutioner i Luxemburg.<ref name="Eurostat: EFSF"/>

Under hösten 2011 ratificerade [[euroområdet]]s medlemsstater en ändring av EFSF:s ramavtal. Förändringen innebar att EFSF utökades från 440 miljarder euro till 780 miljarder euro. Den [[13 oktober]] [[2011]] hade förslaget godkänts av hela euroområdet, och den modifierade EFSF-överenskommelsen trädde i kraft den [[18 oktober]] [[2011]]. Genom modifieringen inkluderades även Estland, som införde euron som valuta den [[1 januari]] [[2011]], i mekanismen.<ref>{{webbref|url=http://www.pnb.pl/clientarea/cee-businessline/224152-estonia_estonia_should_accede_to.html |arkivurl=https://archive.is/20120525143838/http://www.pnb.pl/clientarea/cee-businessline/224152-estonia_estonia_should_accede_to.html |arkivdatum=25 maj 2012 |titel=Estonia: Estonia should accede to EFSF and ESM by end of June |hämtdatum=2011-05-12 |datum=2011-05-04 |utgivare=PNB Company |språk=engelska }} </ref>

== Historia ==
{{Huvudartikel|Europeiska unionens historia}}
EFSF inrättades som en konsekvens av [[finanskrisen 2008–2009]] och den efterföljande [[skuldkrisen i Europa 2010–2011]]. Under våren 2010 ökade misstron kring den ekonomiska situationen i framför allt eurolandet [[Grekland]], vilket resulterade i ökade räntor på finansmarknaden för grekiska [[statsobligation]]er. På grund av den allt högre räntan på finansmarknaden, tvingades Grekland slutligen begära finansiell assistans från övriga euroområdet, [[Europeiska unionen]] och [[Internationella valutafonden]]. Under våren 2010 utarbetades ett bilateralt nödlån till Grekland. För att garantera övriga euroområdets finansiella stabilitet, beslutade euroområdets finansministrar inom [[rådet för ekonomiska och finansiella frågor]] den [[9 maj]] [[2010]] att inrätta EFSF, med möjlighet att utfärda [[obligationer]] motsvarande 440 miljarder euro. EFSF erhöll högsta kreditvärdighet,<ref>{{webbref |url=http://www.efsf.europa.eu/about/index.htm |titel=About EFSF |hämtdatum=2011-05-12 |utgivare=Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160606021504/http://www.efsf.europa.eu/about/index.htm |arkivdatum=2016-06-06 }}</ref> men nedgraderades till AA+ av [[Standard & Poor's]] den [[16 januari]] [[2011]].<ref>{{webbref |url=http://euobserver.com/19/114904 |titel=Eurozone bail-out fund loses triple A rating |hämtdatum=2012-01-16 |datum=2012-01-16 |utgivare=EUobserver |språk=engelska}}</ref> Den [[7 juni]] 2010 slöts ett ramavtal mellan euroområdets medlemsstater om EFSF.<ref name="EFSF: Framework agreement"/>

EFSF var i full drift den [[4 augusti]] [[2010]]. Faciliteten var tänkt att vara verksam fram till den [[30 juni]] [[2013]], och därefter endast administrera eventuella lån som ännu inte betalats tillbaka.<ref>{{webbref |url=http://www.efsf.europa.eu/about/key-figures/index.htm |titel=Key figures |hämtdatum=2011-05-12 |utgivare=Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110614035257/http://www.efsf.europa.eu/about/key-figures/index.htm |arkivdatum=2011-06-14 }}</ref> En permanent mekanism kunde inte upprättas, främst på grund av att det inte ansågs förenligt med [[Europeiska unionens fördrag]]. Därför antog [[Europeiska rådet]] i mars 2011 ett förslag till fördragsändring, som skulle möjliggöra etablerandet av [[Europeiska stabilitetsmekanismen]].

I november 2010 blev det klart att Irland som första medlemsstat behövde ta del av lån från EFSF. Euroområdets finansministrar godkände ansökan den [[21 november]] [[2010]].<ref>{{webbref |url=http://euobserver.com/19/31321 |titel=Ireland applies for €90bn bail-out as eurozone trembles |hämtdatum=2010-11-26 |datum=2010-11-22 |utgivare=EUobserver |språk=engelska}}</ref> Den [[25 januari]] [[2011]] utfärdades de första obligationerna av EFSF och den [[1 februari]] [[2011]] erhöll Irland den första delen av nödlånet.<ref>{{webbref |url=http://www.eubusiness.com/news-eu/economy-finance.89t |titel=First EFSF bond issue on Tuesday |hämtdatum=2011-05-12 |datum=2011-01-24 |utgivare=EUbusiness |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.rttnews.com/Content/EuropeanEconomicNews.aspx?Node=B2&Id=1535726 |titel=First EFSF Bond Issue Sees Strong Demand From Asian Nations |hämtdatum=2011-05-12 |datum=2011-01-26 |utgivare=RTT News |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111113082718/http://www.rttnews.com/Content/EuropeanEconomicNews.aspx?Node=B2&Id=1535726 |arkivdatum=2011-11-13 }}</ref> I april 2011 stod det klart att även [[Portugal]] behövde ta del av lån från EFSF,<ref>{{webbref |url=http://euobserver.com/9/32138 |titel=Portuguese caretaker bail-out raises question of democratic legitimacy |hämtdatum=2011-04-09 |datum=2011-04-07 |utgivare=EUobserver |språk=engelska}}</ref> vilket godkändes av [[Rådet för ekonomiska och finansiella frågor|Ekofinrådet]] den [[17 maj]] [[2011]].<ref>{{webbref |url=http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/122072.pdf |titel=Economic and Financial Affairs |hämtdatum=2011-05-17 |datum=2011-05-17 |utgivare=[[Europeiska unionens råd]] |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110609015713/http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/122072.pdf |arkivdatum=2011-06-09 }}</ref>

== Funktion och befogenheter ==
EFSF har möjlighet att utfärda obligationer motsvarande 780 miljarder euro genom garantier från euroområdets medlemsstater. Varje eurolands åtagande står i proportion till dess kapitalandel i [[Europeiska centralbanken]] (ECB). Endast euroländer som inte kan låna från marknaden eller på annat sätt är utsatta för mycket stränga omständigheter kan ta del av lån från EFSF.

Förfarandet för beviljande av lån inleds med att en medlemsstat begär hjälp från EFSF. Landet måste utarbeta ett program tillsammans med [[Europeiska kommissionen]] och [[Internationella valutafonden]] (IMF). Därefter måste programmet godkännas med enhällighet av [[eurogruppen]], det vill säga euroområdets finansministrar, och ett samförståndsavtal slutas. Detta sker endast om den ansökande medlemsstaten inte kan låna från marknaden med acceptabla räntor. Innan eurogruppen kan fatta beslut, måste förslaget behandlas i varje euroland. I alla medlemsstater utom [[Finland]] är det regeringen som beslutar om ett lån ska godkännas eller inte. I Finland krävs beviljande istället av [[Finlands riksdag|parlamentet]].<ref>{{webbref |url=http://www.euractiv.com/section/euro-finance/news/finland-may-block-portugal-bailout-official-warns/ |titel=Finland may block Portugal bailout, official warns |hämtdatum=2011-04-14 |datum=2011-04-14 |utgivare=Eur-Activ.com |språk=engelska}}</ref> Utarbetandet av ett stödprogram tar tre till fyra veckor, och innefattar bland annat att kommissionen, IMF och ECB skickar experter till medlemsstaten. När väl eurogruppen har godkänt lånet, tar det ett par arbetsdagar för EFSF att distribuera lånet.{{källa behövs|datum=2011-11}}

=== Lånegarantier ===
{| class="" cellspacing=0 cellpadding=3 style="width:100%; margin:0em 0em 0em 0em; font-size:0.95em; padding:1em; border:1px solid #CCCCCC; background:#F9F9F9; vertical-align:top;"
! width="15%" |
! width="30%" colspan="3" align="center" | Ursprunglig överenskommelse
! width="30%" colspan="3" align="center" | Modifierad överenskommelse
! width="25%" |
|-
! width="15%" |
! width="10%" | Lånegarantier<br />(miljoner euro)
! width="10%" | Procentandel
! width="10%" | € per capita
! width="10%" | Lånegarantier<br />(miljoner euro)
! width="10%" | Procentandel
! width="10%" | € per capita
! width="25%" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Belgien}}
| align="right" | 15 292,18
| align="right" | 3,48 %
| align="right" | 1 423,71
| align="right" | 27 031,99
| align="right" | 3,47 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Cypern}}
| align="right" | 863,09
| align="right" | 0,20 %
| align="right" | 1 076,68
| align="right" | 1 525,68
| align="right" | 0,20 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Estland}}
| align="right" | 
| align="right" | 
| align="right" | 
| align="right" | 1 994,86
| align="right" | 0,26 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Finland}}
| align="right" | 7 905,20
| align="right" | 1,80 %
| align="right" | 1 484,51
| align="right" | 13 974,03
| align="right" | 1,79 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Frankrike}}
| align="right" | 89 657,45
| align="right" | 20,38 %
| align="right" | 1 398,60
| align="right" | 158 487,53
| align="right" | 20,32 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Grekland}}
| align="right" | 12 387,70
| align="right" | 2,82 %
| align="right" | 1 099,90
| align="right" | 21 897,74
| align="right" | 2,81 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Irland}}
| align="right" | 7 002,40
| align="right" | 1,59 %
| align="right" | 1 549,97
| align="right" | 12 378,15
| align="right" | 1,59 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Italien}}
| align="right" | 78 784,72
| align="right" | 17,91 %
| align="right" | 1 311,10
| align="right" | 139 267,81
| align="right" | 17,86 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Luxemburg}}
| align="right" | 1 101,39
| align="right" | 0,25 %
| align="right" | 2 239,95
| align="right" | 1 946,94
| align="right" | 0,25 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Malta}}
| align="right" | 398,44
| align="right" | 0,09 %
| align="right" | 965,65
| align="right" | 704,33
| align="right" | 0,09 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Nederländerna}}
| align="right" | 25 143,58
| align="right" | 5,71 %
| align="right" | 1 525,60
| align="right" | 44 446,32
| align="right" | 5,70 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Portugal}}
| align="right" | 11 035,38
| align="right" | 2,51 %
| align="right" | 1 037,96
| align="right" | 19 507,26
| align="right" | 2,50 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Slovakien}}
| align="right" | 4 371,54
| align="right" | 0,99 %
| align="right" | 807,89
| align="right" | 7 727,57
| align="right" | 0,99 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Slovenien}}
| align="right" | 2 072,92
| align="right" | 0,47 %
| align="right" | 1 009,51
| align="right" | 3 664,30
| align="right" | 0,47 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Spanien}}
| align="right" | 52 352,51
| align="right" | 11,90 %
| align="right" | 1 141,75
| align="right" | 92 543,56
| align="right" | 11,87 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Tyskland}}
| align="right" | 119 390,07
| align="right" | 27,13 %
| align="right" | 1 454,87
| align="right" | 211 045,90
| align="right" | 27,06 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Österrike}}
| align="right" | 12 241,43
| align="right" | 2,78 %
| align="right" | 1 464,86
| align="right" | 21 639,19
| align="right" | 2,77 %
| align="right" | 
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild|EU}} [[Euroområdet]]
| align="right" | '''440 000,00'''
| align="right" | '''100,00 %'''
| align="right" | '''1 339,02'''
| align="right" | '''779 783,14'''
| align="right" | '''100,00 %'''
| align="right" | 
| align="right" |
|-
|}

=== Beviljade lån ===
{| class="" cellspacing=0 cellpadding=3 style="width:100%; margin:0em 0em 0em 0em; font-size:0.95em; padding:1em; border:1px solid #CCCCCC; background:#F9F9F9; vertical-align:top;"
! width="15%" |
! width="10%" | Beviljat lån<br />(miljoner euro)
! width="10%" | Effektiv ränta
! width="10%" | Teckningsdatum
! width="10%" | Förfallodatum
! width="10%" | Amortering
! width="35%" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Irland}}
| align="right" | 3 600,00
| align="center" | 5,90 %
| align="center" | 2011-02-01
| align="center" | 2016-07-18
| align="right" | amorteringsfritt
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Portugal}}
| align="right" | 3 700,00
| align="center" | 6,08 %
| align="center" | 2011-06-22
| align="center" | 2021-07-05
| align="right" | amorteringsfritt
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Portugal}}
| align="right" | 2 200,00
| align="center" | 5,32 %
| align="center" | 2011-06-29
| align="center" | 2016-12-05
| align="right" | amorteringsfritt
| align="right" |
|-
! align="left" | {{flaggbild2|Irland}}
| align="right" | 3 000,00
| align="center" | 3,79 %
| align="center" | 2011-11-10
| align="center" | 2022-02-04
| align="right" | amorteringsfritt
| align="right" |
|-
|}

== Administration och organisation ==
EFSF administreras av ett bolag med säte i [[Luxemburg]]. Bolaget lyder inte under Luxemburgs lagar om finansiella institut. [[Verkställande direktör]] för bolaget är den tyske ekonomen [[Klaus Regling]], som tidigare har jobbat bland annat inom Internationella valutafonden och som generaldirektör för [[generaldirektoratet för ekonomi och finans]]. EFSF:s styrelse består av representanter från hela euroområdet. Både [[Europeiska kommissionen]] och [[Europeiska centralbanken]] har rätt att utse observatörer som får närvara vid styrelsens sammanträden. Trots att EFSF inte är underkastat kontroll av [[Europaparlamentet]], förväntas faciliteten samarbete nära med relevanta kommittéer och utskott inom EU.{{källa behövs|datum=2011-11}}

== Se även ==
* [[Ekonomiska och monetära unionen]]
* [[Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen]]
* [[Europeiska stabilitetsmekanismen]]
* [[Skuldkrisen i Europa 2010–2011]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20101006163638/http://www.efsf.europa.eu/ Officiell webbplats för Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten]

{{EU-portalen}}

[[Kategori:Bildanden 2010]]
[[Kategori:Europeiska stabilitetsmekanismer]]
[[Kategori:Eurokrisen och dess följder]]