Fältkok
Ett fältkok eller fältkök är en mobil anläggning för matlagning i fält. Fältkok används främst av militära förband, men även av civilförsvarsorganisationer och vid stora evenemang. Syftet är att tillhandahålla lagad mat i områden där befintlig infrastruktur saknas eller inte kan användas, till exempel i krigszoner eller i katastrofområden.
Moderna fältkok kan drivas såväl med fasta bränslen (ved) som flytande eller gasformiga bränslen (dieselolja, gasol, fotogen, gas). Fältkoken, som i sin enklaste form fortfarande kan bestå av släpkärror, kan också vara fordonsburna och även vara utformade som containerbaserade lösningar för utspisning av större förband. Större fältkok har vanligen ugnar, stekbord, ångkittlar och varmhållningssystem samt vatten- och avloppssystem.
Användning i olika länder
Tyskland
År 1892 uppfann Karl Rudolf Fissler från företaget Fissler i Idar-Oberstein ett enaxligt, hästdragen kokvagn som fick smeknamnet Gulaschkanone, (gulaschkanon), eftersom dess skorsten, då kokvagnen var iordningställt för transport, liknade kanonröret på en artilleripjäs.
Denna variant av fältkoket var den första i sitt slag och konstruktionen spreds snabbt till många länder. Hittills hade fältkoken ofta byggts om från äldre fordon som inte var särskilt anpassade för ändamålet. Fisslers konstruktion var inte bara ett specialbyggt fordon för sitt ändamål, utan medförde även att matlagningen gick snabbare, förenklades och att maten till och med kunde hållas varm även under transport. Vagnen blev snabbt populär bland manskapet och var ett viktigt inslag under såväl strid som stridspaus eller återhämtning.
Bundeswehr använder sig av fältkokmodellen TFK 250 (Taktische Feldküche 250/Tactical Field Kitchen 250) från Kärcher och som kan utspisa upp till 250 man. Den tyska civilförsvarsorganisationen Technisches Hilfswerk, THW, använder sig av företaget Process modeller 57/4 och 57/5, som gradvis ersätts av Kärcher MFK 2/96.
Finland
Det finska fältkoket, populärt kallat "soppkanon", används ofta också civilt, såsom vid stora evenemang. Fältkoket som utvecklats till de moderna versionerna togs fram 1929 och visade sig mycket funktionssäkert och hållbart. Det drogs av hästar och eldades med ved, som fanns tillgänglig i närmast obegränsad mängd i de flesta områden. Modellen har senare anpassats till att dras av motorfordon.
Moderna versioner (m/85 och m/96) använder brännolja eller diesel och har generator för elproduktion, så att man kan använda elektriska köksapparater och lättare utnyttja halvfabrikat från livsmedelsindustrin.
Storbritannien
Under andra världskriget tog man fram en särskild hyttlastbil, mobile canteen, som anknöt till den samtida experimentet med en tea lady, det vill säga en kvinna som serverade te med tilltugg på arbetsplatserna och därigenom på ett enkelt sätt bidrog till att höja moralen och produktiviteten.[1] Detta fordon, som fungerade mer som ett mobilt café än ett egentligt fältkok, blev snabbt populärt och användes i landets hela krigsorganisation.
Sverige
Svenska fältkok finns i olika former, såväl som släpfordon för traktor, lastbil och bandvagn, som burna på lastbil, ofta en Scania L50 eller som containerlösningar, de sistnämnda vanligen insatta vid operationer i utlandet. En vanligt förekommande bestyckning för mindre fältkok är, förutom kringutrustning som beredningsbord, husgeråd och liknande, kokspis 102 och lågtryckspanna 101. Kokspisen kan antingen utrustas med ett stekbord eller med två kokkittlar om 35 liter/st. Det finns även en särskild lagg för framställning av pannkakor. Till lågtryckspannan ansluts upp till 3 tryckkokskittlar om 35 liter/st. Både kokspisen och lågtryckspannan kan eldas med ved eller drivas med oljebrännare.[2]
USA
De första fältkoken medfördes av militära trossförband, men det finns även exempel på civila tillämpningar, till exempel i 1800-talets amerikanska vagntåg, då man kunde medföra en chuckwagon. Efter det amerikanska inbördeskriget tilltog kolonisationen av västra Amerika snabbt. Expansionen medförde en ökande marknad för nötkött, särskilt i Texas. Uppfinningsrika boskapsägare behövde förflytta sina djur till områden utan järnväg, något som medförde förflyttningar som kunde ta flera månader. [3] Det uppstod därmed ett behov av att kunna tillgodose boskapsfösarna med mat och dryck, och som ett svar på detta uppfanns ett särskilt fältkok som kallades chuckwagon. Ursprunget tillskrivs Charles Goodnight, boskapsägare och viktig för utvecklingen av Texasregionen Texas Panhandle.[4] År 1866 insåg han hur svårt det var att få lagad mat under boskapsförflyttningar. Han byggde om en hästdragen kärra som tidigare tillhört armén och försåg den med hyllor och lådor. Vagnen utrustades med porslin, bestick, torrvaror, kryddor, köksredskap och apoteksartiklar som till exempel ricinolja och kinin. Tyngre köksgeråd som grytor och stekpannor placerades på de lägre hyllorna medan matvarorna förvarades i vagnens lådor. Matvarorna bestod av torkade bönor, kaffe, majsmjöl och andra lättlagrade råvaror. Det fanns ingen färsk frukt, grönsaker eller ägg och det enda färska köttet kom från djur som slaktats i det fall det inte kunde fullfölja förflyttningen. Det kött som fanns att tillgå var rökt bacon, nedsaltat fläskkött och vanligen torkat, saltat eller rökt nötkött. Vagnen var också försedd med en vattentunna samt tändredskap för att göra upp eld.[5]
Ordval
I svenska språket används både 'fältkok' och 'fältkök' med samma betydelse. Det förstnämnda ordet är vanligare inom militär terminologi,[6][7][8] medan det sistnämnda används flitigt av allmänna ordböcker och inom massmedia.[9][10][11][12] Stavning 'fältkök' kan jämföras med namn för annan sorts portabel köksutrustning (fotogenkök, spritkök,[13] gasolkök, primuskök och campingkök).
Bildgalleri
-
Engelskt fältkok vid Ypern under första världskriget. -
Svensk kokvagn från andra världskriget. -
Svenskt traktordraget fältkök. -
Tysk kokvagn i mars 1940. -
Modernt japanskt fältkok. -
Modernt fältkok tillhörigt tyska Technisches Hilfswerk.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia. (Field kitchen)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia. (Food truck)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia. (Feldkochherd)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia. (Kenttäkeitin)
Noter
- ^ ”Your Mobile Canteen in Action”. Imperial War Museum. http://vads.ac.uk/large.php?uid=51297&sos=0. Läst 25 juli 2010.
- ^ Hemvärnet.se: Kokgruppen, läst 1 januari 2013
- ^ Thompson, Bill. ”American Chuck Wagon Association”. http://americanchuckwagon.org/chuck-wagon-history.html. Läst 9 april 2011.
- ^ In the Driftway. (1928). [Artikel]. Nation, 126 (3281), sid 589-590.
- ^ P Sharpe (1996): Camping it up. [Artikel]. Texas Monthly, 24(9), sid 92.
- ^ Underhållsreglemente för Försvarsmakten, Förplägnadstjänst, 1999, läst 1 januari 2013
- ^ Materielvårdsschema Fältkok 150P, 2012, läst 1 januari 2013
- ^ Försvarsmakten: Kokgruppbefäl, läst 1 januari 2013
- ^ "fältkök". Arkiverad 24 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine. SAOL, uppl. 13, s. 249. Läst 19 december 2014.
- ^ "FÄLT". SAOB. Läst 19 december 2014.
- ^ "fältkök". Spraakbanken.gu.se. Läst 19 december 2014.
- ^ Hållén, Jonas (2010-02-16): "Svenskt fältkök testas på Haiti". Nyteknik.se. Läst 19 december 2014.
- ^ Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (v.1), 2012, s. 1711.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fältkok.
