Förlorade tryckta böcker

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Olaus Petri har skrivit en känd svensk förlorad tryckt bok, den första svenska psalmboken, eller snarare psalmhäftet.

Förlorade tryckta böcker är böcker som tryckts efter att boktryckarkonsten utvecklades, men där inget exemplar av boken har bevarats.[1] Förlorade handskrifter från antiken och medeltiden ingår inte i denna kategori.

Bevisning för att böcker förlorats[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal tryckta böcker finns bara bevarade i ett eller två exemplar.[1] Indirekt bevisning för omfattningen av det förlorade är statistiska beräkningar, där man utgår från att antalet förlorade böcker är större än antalet som finns i ett exemplar, som i sin tur är fler än de som finns i två exemplar, och så vidare.[1] Beräkningarna tyder på att tiotusentals verk och upplagor av verk från boktryckarkonstens första århundraden förlorats utan att något exemplar överlevt.[1]

Det finns även direkt bevisning för att ett stort antal tryckta böcker förlorats.[1] Omnämnanden och beskrivningar av böcker som senare förlorats finns i handskrifter (brev och dylikt), i tryckta skrifter, och i listor upprättade av boktryckare och av arkivarier, till och med av censorer som skrivit ned vilka titlar som skulle undertryckas.[1] Ibland är innehållet i förlorade tryckta böcker känt, hel eller delvis, därför att det gjorts avskrifter eller beskrivningar, eller för att nya upplagor som liknar den förlorade boken utgivits.[1]

Samma slag av förluster har drabbat tidningar, flygblad och accidenstryck.[1]

Betydelse för förståelsen av tidigare epoker[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt fenomen är att populära skrifter som trycktes i stora upplagor för masskonsumtion paradoxalt förlorats, medan böcker tryckta i små upplagor för speciella ändamål, till exempel ordböcker, bevarats i bibliotek.[1] Ett argument för att förlorade tryckta böcker och skrifter är ett viktigt forskningsområde är att det tryckta material som faktiskt använts i samhället ofta förlorats; för att forska om och förstå Europas historia är det nödvändigt att skaffa sig bästa möjliga uppfattning om den värld av trycksaker som förlorats.[1]

Lista över förlorade tryckta böcker och skrifter (urval)[redigera | redigera wikitext]

Boktitel Författare Tryckår Språk Genre Berömmelsegrund och andra anmärkningar
Suenska visor eller sånger[2] Olaus Petri (troligen) 1526 äldre nysvenska psalmer Första svenska psalmboken. Tryckår och stavning av titel grundade på antaganden baserade på omnämnanden och andra omständigheter. Innehållet har med stor sannolikhet överlevt genom att tas med i senare psalmböcker.
Empiricus suecus[3] Johan Copp 1566 latin medicin Sveriges första bok om medicin.[4] Dedikation och företal bevarat i manuskript. Tryckår grundat på omnämnande i brev.
De saturni lunâ, observatio nova[5] Christiaan Huygens 1656 latin astronomi Första offentliggörande av Titans upptäckt. Texten är återgiven i Pierre Borels De vero telescopii inventore, ’s‑Gravenhage 1656.
Et tu Healy?[6] James Joyce 1891 engelska elegisk poesi James Joyces första tryckta verk. Trycktes av James Joyces fader John Joyce, troligen på ett stort ark snarare än i häftesform.

Lista över fragmentarisk bevarade tryckta böcker (urval)[redigera | redigera wikitext]

Boktitel Författare Tryckår Språk Genre Berömmelsegrund och anmärkningar
Wanradts och Koells estniska katekes” (”Wanradti ja Koelli katekismus”)[7] Simon Wanradt och Johann Koell 1535 estniska och lågtyska luthersk katekes Första estniska boken. Fragment har bevarats. Originaltiteln är okänd.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Andrew Pettegree: ”The Legion of the Lost. Recovering the Lost Books of Early Modern Europe”. Bokkapitel i Flavia Bruni och Andrew Pettegree (redaktörer) Lost Books. Reconstructing the Print World of Pre-Industrial Europe. Leiden och Boston 2016. ISSN 1874-4834; ISBN 978-90-04-31181-7 (hardback); ISBN 978-90-04-31182-4 (e-book). Sidorna 1–30.
  2. ^ Henrik Schück, ”Våra älsta psalmböcker” i Samlaren, tolfte årgången, 1891, sidorna 5–17.
  3. ^ O. T. Hult. (1929). ”Johan Copp (Cop, Kopp, Koop)”. Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14951. Läst 10 januari 2020. 
  4. ^ Henrik Schück (1915). ”Ur gamla anteckningar VI. Vårt äldsta medicinska arbete” (på svenska). Samlaren (Uppsala: Svenska litteratursällskapet) 36: sid. 206–212. http://runeberg.org/samlaren/1915/0214.html. Läst 14 januari 2020. 
  5. ^ Klaas Hoogendoorn: Bibliography of the Exact Sciences in the Low Countries from ca. 1470 to the Golden Age (1700). Brill, Leiden Boston 2018. ISBN 978-90-04-29794-4. Sidan 509.
  6. ^ Nicholas Fargnoli och Michael Patrick Gillespie: James Joyce A to Z : The Essential Reference to Life and Work. Oxford University Press, New York och Oxford 1995. Sidorna 66–67.
  7. ^ ”Vanimatest eestikeelsetest tekstidest” (på estniska). Dorpats universitet. Arkiverad från originalet den 7 april 2018. https://web.archive.org/web/20180407122033/http://www.murre.ut.ee/vakkur/Korpused/Vanimad/info.htm#Kullamaa. Läst 14 januari 2020.