Fabrikslös halvledarproduktion
Fabrikslös halvledarproduktion innebär att ett företag formger och säljer integrerade kretsar men utkontrakterar tillverkningen till ett annat företags halvledarfabrik. I engelsk fackslang blir "fabrik" fab och företagen därmed fabless. Dessa kallas även designhus eller designcentrum.[1]
De företag som utför själva tillverkningen finns typiskt sett, men inte alltid i USA, Kina, Singapore och Taiwan. Störst bland dessa är taiwanesiska TSMC. Fabrikslösa företag kan genom att utkontraktera tillverkningen minska kaptitalkostnader i tillverkningen och fokusera forskning och utveckling på slutmarknaden. Vissa kiseltillverkare erbjuder även kretsdesign.
Omkring år 1980 åkte Lars Philipson från Lunds tekniska högskola till Stanford University och California Institute of Technology och inspirerades av den tidiga tekniken för fabrikslös halvledarproduktion, vilket sedan förkroppsligades i institutionen för informationsteknologi (nuvarande institutionen för elektro- och informationsteknik) vid LTH.[2] Sveriges första fabrikslösa designhus var Sicon Semiconductor AB, som startade 1983.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Holmbring, Staffan; J Jacob Wikner (2017). ”Högtflygande planer och jakten på gudspartiklar”. Elektrologi. Cognicatus AB. sid. 137. Libris 20829653. ISBN 978-91-7739-231-6
- ↑ Henriksson, Sten (28 augusti 2008). ”Lars Philipson av Sten Henriksson”. Veckobladet. https://veckobladet-lund.blogspot.com/2008/08/lars-philipson-av-sten-henriksson.html. Läst 14 mars 2026.