Fana
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Fana (olika betydelser).
En fana är en dekorerad duk fäst på en stång avsedd att bäras. En fana är, till skillnad från en flagga, ofta unik. Läran om fanor och flaggor kallas vexillologi.
Den typ av fana där själva fanan hänger på en tvärstång fäst vid fanstången kallas standar eller kyrkfana.
Bäraren av en fana kallas fanbärare.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Fanorna var ursprungligen militära fälttecken[1] till exempel Livfana, Kompanifana, Ryttarfana, Dragonfana, Kvartersfana och Truppfana. En mindre avdelning fotfolk som följde en fana kallades fänika. I dag används fanor av många olika organisationer och bärs vid högtidligare tillfällen i stora fantåg, exempelvis första maj av arbetarrörelsen.
Blottad, struken och troppad fana
[redigera | redigera wikitext]Särskilt i militära sammanhang finns ceremonier: blotta fanan, troppa fanan och parad för fanan. Det finns även ett närbesläktat begrepp som struken fana. När fanan blottas innebär det att den rullas ut eller visas upp.[2]
Fanan är struken, eller "icke blottad" som det också kallas, när den visserligen inte är upprullad på stången, men inte heller hänger fritt.[3] I stället är tyget insamlad och hålls mot stången.[3]
När fanan troppas betyder det att den rullas upp på stången.[4] Det görs till exempel i samband med avfärd eller vid avslutningen av en ceremoni, så som en högvaktsavlösning.[5] Fanan kan vara blottad vid parader och vissa ceremoniella marscher, men är det i regel inte under vanliga marscher.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Larsson, Anders (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 samt vissa handgrepp och excercis s. 264-267:. Östersund: Jengel Förlag. ISBN 978-91-88573-43-8
- ↑ Patrik Laestadius, Lena Persson Herlitz och Johan Svensson (2017). Parad 3: Formellt uppträdande. Paradreglemente. "R PARAD 3 2017". Stockholm: Försvarsmakten. sid. 67. https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/reglementen/r-parad-1-2017.pdf. Läst 8 juli 2026
- 1 2 Patrik Laestadius, Lena Persson Herlitz och Johan Svensson (2017). Parad 3: Formellt uppträdande. Paradreglemente. "R PARAD 3 2017". Stockholm: Försvarsmakten. sid. 66. https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/reglementen/r-parad-1-2017.pdf. Läst 8 juli 2026
- 1 2 Patrik Laestadius, Lena Persson Herlitz och Johan Svensson (2017). Parad 1: Stats- och förbandsceremonier. Paradreglemente. "R PARAD 1 2017". Stockholm: Försvarsmakten. sid. 93. https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/reglementen/r-parad-1-2017.pdf. Läst 8 juli 2026
- ↑ Patrik Laestadius, Lena Persson Herlitz och Johan Svensson (2017). Parad 1: Stats- och förbandsceremonier. Paradreglemente. "R PARAD 1 2017". Stockholm: Försvarsmakten. sid. 98. https://www.forsvarsmakten.se/globalassets/02-om-forsvarsmakten/myndighetsinformation/dokument/reglementen/r-parad-1-2017.pdf. Läst 8 juli 2026