Faunadepå

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Faunadepå

En faunadepå syftar vid skogsavverkning på kvarlämnad död ved med syfte att öka den biologiska mångfalden genom befrämjandet av vedlevande arter (till exempel insekter och svampar).[1]

Faunadepåers habitat påverkas av placering, storlek, veddimension, trädslag och solexponering.[2]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Faunadepåer anläggs av bland andra kommuner och länsstyrelser, i vissa fall utmärkta med en informationsskylt för allmänheten.[3] Enligt biologen Tobias Hjortstråhle fanns det 2014 i Sverige omkring 6500 arter små insekter och skalbaggar som var beroende av död ved.[1]

Studier[redigera | redigera wikitext]

Den första svenska studien av faunadepåer gjordes av Michael Sörensson 2004, som låg bakom och inventerade sju faunadepåer i Lund, där förekomst av flugor, steklar och skalbaggar kunde påvisas.[2]

De 16 nationella miljömålen[redigera | redigera wikitext]

1999 och 2005 antog Sveriges riksdag 16 nationella miljömålen. Miljömål 16: Ett rikt växt- och djurliv anknyter till anläggandet av faunadepåer.[4] Mängden hård död ved används som en indikator i miljömål 12: Levande skogar.[5] Mängden färskt dött barrträdvirke som får lämnas kvar anges i Skogsvårdslagen som 5 skogskubikmeter per hektar;[5] syftet med begränsningen är att begränsa antalet skadeinsekter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] P4 Morgon (31 juli 2014). ”Faunadepåer viktiga för mångfalden”. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301082514/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5926684. Läst 1 mars 2019. 
  2. ^ [a b] Niklas Franc, Örjan Fritz & Tommy Knutsson, Naturcentrum AB (2018). ”Inventering av faunadepåer i Blekinge 2017”. Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. sid. 12. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301080159/https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6b32b8ec162bd970d6bbb64/1526067907172/Rapport-2018-3.pdf. Läst 1 mars 2019. 
  3. ^ Svante Hultengren (21 mars 2018). ”Faunadepåer – hem och skafferi för många”. Naturcentrum. Arkiverad från originalet den 3 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190303095543/https://naturcentrum.se/2018/03/faunadepaer-hem-och-skafferi-for-manga/. Läst 3 mars 2019. 
  4. ^ SSAB (16 juni 2017). ”De svenska miljömålen – CoP-rapportering”. http://sverigesmiljomal.se/. sid. 25. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301084842/http://sverigesmiljomal.se/contentassets/700d6251720644afa32622b419f0e4bd/ssab-cop-20170616.pdf. Läst 1 mars 2019. 
  5. ^ [a b] ”Natur – Död ved”. Trafikverket. mars 2017. sid. 1 och 3. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301090111/https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/19317/Ineko.Product.RelatedFiles/100844_temablad_natur_dod_ved.pdf. Läst 1 mars 2019.