Faunadepå
En faunadepå syftar vid skogsavverkning på kvarlämnad död ved med syfte att öka den biologiska mångfalden genom befrämjandet av vedlevande arter (till exempel insekter och svampar).[1]
Faunadepåers habitat påverkas av placering, storlek, veddimension, trädslag och solexponering.[2]
Sverige[redigera | redigera wikitext]
Faunadepåer anläggs av bland andra kommuner och länsstyrelser, i vissa fall utmärkta med en informationsskylt för allmänheten.[3] Enligt biologen Tobias Hjortstråhle fanns det 2014 i Sverige omkring 6500 arter små insekter och skalbaggar som var beroende av död ved.[1]
Studier[redigera | redigera wikitext]
Den första svenska studien av faunadepåer gjordes av Michael Sörensson 2004, som låg bakom och inventerade sju faunadepåer i Lund, där förekomst av flugor, steklar och skalbaggar kunde påvisas.[2]
De 16 nationella miljömålen[redigera | redigera wikitext]
1999 och 2005 antog Sveriges riksdag 16 nationella miljömålen. Miljömål 16: Ett rikt växt- och djurliv anknyter till anläggandet av faunadepåer.[4] Mängden hård död ved används som en indikator i miljömål 12: Levande skogar.[5] Mängden färskt dött barrträdvirke som får lämnas kvar anges i Skogsvårdslagen som 5 skogskubikmeter per hektar;[5] syftet med begränsningen är att begränsa antalet skadeinsekter.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] P4 Morgon (31 juli 2014). ”Faunadepåer viktiga för mångfalden”. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301082514/https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=5926684. Läst 1 mars 2019.
- ^ [a b] Niklas Franc, Örjan Fritz & Tommy Knutsson, Naturcentrum AB (2018). ”Inventering av faunadepåer i Blekinge 2017”. Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. sid. 12. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301080159/https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6b32b8ec162bd970d6bbb64/1526067907172/Rapport-2018-3.pdf. Läst 1 mars 2019.
- ^ Svante Hultengren (21 mars 2018). ”Faunadepåer – hem och skafferi för många”. Naturcentrum. Arkiverad från originalet den 3 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190303095543/https://naturcentrum.se/2018/03/faunadepaer-hem-och-skafferi-for-manga/. Läst 3 mars 2019.
- ^ SSAB (16 juni 2017). ”De svenska miljömålen – CoP-rapportering”. http://sverigesmiljomal.se/. sid. 25. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301084842/http://sverigesmiljomal.se/contentassets/700d6251720644afa32622b419f0e4bd/ssab-cop-20170616.pdf. Läst 1 mars 2019.
- ^ [a b] ”Natur – Död ved”. Trafikverket. mars 2017. sid. 1 och 3. Arkiverad från originalet den 1 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190301090111/https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/19317/Ineko.Product.RelatedFiles/100844_temablad_natur_dod_ved.pdf. Läst 1 mars 2019.