Visa källa för Fenicien

{{Historisk_stat
|namn= Fenicien
|genitiv= Feniciens

|lokalt_namn= [[Fil:Phoenician kaph.svg|12px|��]][[File:Phoenician nun.svg|12px|��]][[File:Phoenician ayin.svg|12px|��]][[File:Phoenician nun.svg|12px|��]]
|lokalt_språk= Feniciska
|lokal_transkribering= 

|lokalt_namn2= Φοινίκη
|lokalt_språk2= Grekiska
|lokal_transkribering2= 

|från= 
|till= 

|tidigare1= Kanaan
|tidigareflagga1= 
|tidigare2= 
|tidigareflagga2= 
|tidigare3= 
|tidigareflagga3= 
|tidigare4= 
|tidigareflagga4= 

|senare1= Akemenidernas Fenicien
|senareflagga1= Achaemenid Empire.jpg
|senare2= Antikens Karthago
|senareflagga2= 
|senare3= 
|senareflagga3= 
|senare4= 
|senareflaga4= 

|flagga= 
|statsvapen= 
|vapentyp= 

|motto= 
|nationalsång= 

|karta= PhoenicianTrade.png
|kartbildtext= Fenicien med handelsrutter

|huvudstad= [[Byblos]] {{nowrap|<small>(1200 före Kristus–1000 före Kristus)</small>}}  <br/> [[Tyros]] {{nowrap|<small>(1000 före Kristus–333 före Kristus)</small>}}
|huvudstad_koordinater= 
|störstastad= 

|språk= [[Feniciska]]<br/>[[Puniska]]
|religion= [[Kanaaneisk mytologi]]

|statsskick= [[Monarki]]
|statschef= 
|sct= 
|sct2= 
|regeringschef= 
|rct= 
|rct2= 

|bildades= 
|bildades_genom= 
|bildades_ur= 

|upphörde= 
|upphörde_genom= 
|uppgick_i= 

|area= 
|area_%vatten= 
|area_år= 

|folkmängd= 200 000
|folkmängd_år= 1200 före Kristus<ref>{{webbref |url=http://www.bartleby.com/67/109.html |titel=The Rise of Sidon |år=2001 |verk=The Encyclopedia of World History, Sixth edition |utgivare=Houghton Mifflin Company |sid=1 |hämtdatum=11 december 2008 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080906131446/http://bartleby.com/67/109.html |arkivdatum=6 september 2008 }}</ref>
|invånare/km2= 

|valuta= 
|valutakod= 
|tidszon= 

|högstapunkt= 
|högstapunkt_meter= 
|störstasjö= 
|störstasjö_yta= 
|längstaflod= 
|längstaflod_längd= 

|nationaldag= 
|landskod= 
|landsdomän= 
|landsnummer= 

|valspråk= 

|idag= {{flaggbild2|Cypern}}<br/>{{Flaggbild2|Israel}}<br/>{{Flaggbild2|Libanon}}<br/>{{flaggbild2|Malta}}<br/>{{flaggbild2|Syrien}}<br/>{{flaggbild2|Tunisien}}<br/>{{flaggbild2|Turkiet}}

|fotnot= 
}}
[[Fil:Karta egypten gamla tiden.jpg|höger|200px|miniatyr|Detaljerad karta över Fenicien (till höger) under [[Grekland|grekisk]]-[[Romarriket|romersk]] tid, [[Palestina (region)|Palestina]] (mitten) och gamla [[Egypten]] (vänster).]]
[[Fil:Karta historisk grekiska feniciska kolonier.jpg|höger|200px|miniatyr|Detaljerad karta över grekiska och feniciska kolonier omkring 550 f.Kr. - 500 e.Kr.]] 
'''Fenicien''' eller ''Fenikien'' var ett [[historiska landskap|historiskt landskap]] bestående av [[stadsstater]] i sydöstra [[medelhavet|medelhavsområdet]]. Kärnområdet motsvarade ungefär dagens [[Libanon]], men området fluktuerade i storlek. Fenicierna gjorde stora framsteg inom [[sjöfart]]en och etablerade många handelsplatser och kolonier kring [[Medelhavet]]s kuster, t.ex. [[Karthago]] i Nordafrika. Det feniciska folket är känt från cirka 3000 f.Kr. Feniciens storhetstid kom dock senare, ungefär från den [[sena bronsålderskollapsen]] på 1200-talet f.Kr. fram till [[Romarriket]]s expansion på 300-talet f.Kr. 

== Namn ==
Grekerna använde benämningen Φοινίκη (Phoiníkē) på det sjöfarande folket. Detta ord är relaterat till φοῖνιξ (Phoînix) som kunde avse färgämnet [[purpur]]/[[karmosin]] och [[dadelpalm]]en, vilka fenicierna handlade med på Medelhavet (namnet [[Fågel Fenix]] har samma ursprung). På svenska används ''fenicier'' (eller ''feniker'') om folket och ''[[feniciska]]'' om deras språk. 

[[Romerska riket|Romarnas]] [[latin]]ska stavning av namnet blev Poenī. När fenicierna uppträder i västra [[Medelhavet]] kallas de därför ofta ''punier'' och deras språk ''puniska''. Romarnas krig med dem kallas [[puniska krigen]].

== Språk och skrift ==
Fenicierna var ett [[semitiskt folk]] och deras språk tillhörde de [[semitiska språk|västsemitiska dialekterna]]. I [[Ugarit]] utvecklades ett eget [[ugaritiska alfabetet|alfabet]] (kilskrift) under [[bronsåldern]] och stadsstatens dialekt kallas därför ugaritiska. Denna dialekt försvann omkring år 1&nbsp;200 f.Kr. 

Fenicierna utvecklade också det [[feniciska alfabetet]], som fick bred spridning i Medelhavsområdet. Det utgjorde grunden för utvecklingen av det [[grekiska alfabetet]] och därmed indirekt även för det [[latinska alfabetet]] och det [[kyrilliska alfabetet]]. 

Feniciernas språk ersattes gradvis med [[arameiska]] från [[Perserriket|persisk]] tid och framåt.

== Gudar ==
Feniciernas gudar var till stor del desamma som de stambesläktade babyloniernas men med något olika namn. Den babyloniske överguden [[Bel]] kallades till exempel här [[Baal]] och sammansmälte i Tyros med dess lokalgud, Melkart, sjöfärdernas beskyddare. Den babyloniska gudamodern [[Istar]] blev [[Astarte]]. Men även egyptiska gudar dyrkades, såsom [[Isis]] och [[Osiris]].<ref>{{runeberg.org|nfbh|0033.html Fenicien}}</ref>

== Historia ==
De första feniciska städerna uppstod under det [[2000-talet f.Kr. (millennium)|tredje årtusendet f.Kr.]] [[Byblos]] blev tidigt en viktig handelskontakt för det [[forntida Egypten]] genom sin export av timmer från cederskogarna i Libanons berg. Maktcentrum skiftade mellan städerna. Tidigt dominerade [[Byblos]], senare [[Tyros|Tyrus]], som omnämns i [[Gamla Testamentet]] som en handelspartner till kung [[Salomo]]. Feniciens stadsstater lydde tidvis under andra stormakter. Det [[forntida Egypten]] dominerade mer eller mindre landskapet under den sena [[bronsåldern]]. Senare underkuvades Fenicien av [[Assyrien]] som därifrån mottog tributer av enormt värde. Under 500-talet f.Kr. erövrades Fenicien av först [[Babylonien]] och därefter av [[perserriket]]. [[Alexander den store]] intog Tyrus år 331 f.Kr. och Fenicien tillföll efter hans död [[seleukiderriket]]. Seleukiderna tävlade med den [[ptolemaiska dynastin]] i Egypten över kontrollen av området fram till den [[Romarriket|romerska]] erövringen under det första århundradet f.Kr.

== Handel och kolonisation ==
En teori är att Assyriens expansion berövade fenicierna så mycket land att det som fanns kvar inte utgjorde tillräcklig odlingsjord för att försörja befolkningen och att fenicierna därmed tvingades till att grundlägga kolonier på andra sidan [[Medelhavet]].

[[Fenicier]]na dominerade handeln i Medelhavet i början av det första årtusendet f.Kr. [[Karthago]], [[romerska riket]]s medtävlare redan tidigt, var en fenicisk [[koloni]]; likaså Kityon på [[Cypern]], [[Cadiz]] och [[Tarsis]] i [[Spanien]] liksom kolonier längs [[Nordafrika]]s kust och på medelhavsöarna [[Ibiza]], [[Malta]], [[Sardinien]] och [[Sicilien]]. Hypoteser finns om att fenicier skall ha sökt sig så långt bort som till [[Skandinavien]], eftersom samtida avbildningar av skepp mycket liknar dem som kan ses på [[hällristning]]ar i Norge, Sverige och Danmark. Det anses emellertid inte belagt att de besökt platser längre norrut än [[Bretagne]] och [[Cornwall]] i södra England.

Fenicierna handlade främst med metaller som koppar, silver och tenn. Fenicierna hade även med sig en ny handelsvara som var ny för folket kring Medelhavet: järn. Nu började [[järnåldern]] i Europa. Deras mest kända handelsvara var emellertid den röda [[purpur]]färgen som framställdes av snäckor. [[Byblos]]<ref>''Byblos'', [[Jean-Pierre Thiollet]], H & D, 2005, {{ISBN|2 914 266 04 9}}</ref> fick sitt [[klassisk grekiska|grekiska]] namn av handeln med [[papyrus]] från [[forntida Egypten|Egypten]] till [[Grekland]].

== Feniciernas betydelse ==
Fenicierna var kända för att vara framstående [[båtbyggare]] och [[sjöfarare]]. De var de första kända att använda [[köl]] på en båt och kunde kryssa sig fram i [[motvind]]. De kunde även navigera efter stjärnorna på öppet hav. [[Polstjärnan]] kallades på vissa språk ''den feniciska stjärnan''. Enligt den grekiske historieskrivaren [[Herodotos]] berättelse seglade feniciska sjömän på uppdrag av den egyptiske kungen [[Necho II]] runt Libyen, det vill säga [[kontinent]]en [[Afrika]] redan omkring år 600 f.Kr.

Fenicierna utvecklade också det [[feniciska alfabetet]], som byggde vidare på den nyuppfunna principen med en bokstav för varje konsonant i språket. Fenicierna gav alfabetet bred spridning via sina handelsvägar och det blev en grund för det [[grekiska alfabetet]] och därmed också till det [[latinska alfabetet|latinska]]. Än idag bygger vår bokstavsordning i hög grad på de 22 bokstävernas ordningsföljd i det feniciska alfabetet. 

Fenicierna lär även ha uppfunnit [[mynt]] och det genomskinliga [[glas]]et.

{{Citat|Fenicien och Palestina var vissa perioder anslutna till, och vissa perioder separerade från syrisk överhöghet. Det förra var en smal och stenig kust; det senare var ett territorium som knappast var överlägset Wales, vare sig i bördighet eller utsträckning. Ändå kommer Fenicien och Palestina alltid bevaras i mänsklighetens minne; eftersom Amerika, lika väl som Europa, har fått bokstäverna från det ena, och religionen från det andra.|[[Edward Gibbon]] i första kapitlet av Det romerska rikets nedgång och fall}}

== Feniciska städer ==
{| width="80%"
|----- valign="top"
| width="50%" |
* Ammiya
* [[Antarados]] (Antaradus, Antarado)
* [[Arwad|Arvad]] (Arwada, Aradus, Arados)
* Batroun (Batruna)
* [[Beirut]] (Biruta)
* Bitarha
* [[Byblos]] (''Gubla'', nuv. Jubayl)
|
* [[Amrit]] (Marathos)
* Shigata
* [[Sidon]] (''Siduna'', nuv. Saida)
* Simyrra (Sumur)
* [[Tripoli, Libanon|Tripoli]] (Mahlata)
* [[Tyros|Tyrus]] (Sur)
* [[Ugarit]] (förstördes 1200 f.Kr.)
* Ullasa
|}

== Se även ==
* [[Antikens kolonier]]

== Källor==
===Noter===
<references/>

== Vidare läsning ==
* {{Tidskriftsref 
 | författare = Larsen, Mikkel & Niels-Peter Granzow Busch
 | redaktör = 
 | rubrik = Libanons gåtfulla fenicier var havets härskare
 | url = 
 | år = 2008
 | tidskrift = Bonniers världens historia
 | volym = 
 | utgivningsort = 
 | utgivare = 
 | nummer = 2
 | sid = 32–37
 | hämtdatum = 
 | id = 
 | doi = 
 | issn = 1654-9465
 | citat = 
 | språk = 
 }}

==Externa länkar==
*{{Commonscat|Phoenicia}}

[[Kategori:Fenicien| ]]