Fenologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Fenologi (från grekiskans phainesthai, komma i dagen, bli synlig), botanisk och zoologisk term för läran om de periodiska företeelsernas uppträdande inom växt- och djurriket.

Fenologi handlar om årligt återkommande faser i naturen, såsom lövsprickning, blomning, fruktsättning, höstlövsfärger, lövfällning, djurs vintervila och reproduktion, flyttfåglarnas ankomst och avfärd etc. När man vill beskriva ett områdes växt- och djurvärld är tidpunkten för fenologiska faser samt startpunkten, slutpunkten och längden på den biologiska växtsäsongen viktiga faktorer. Fenologi, som vetenskaplig disciplin, undersöker sådana deskriptiva (beskrivande) observationer. Man försöker också förstå vilka faktorer (temperatur, dagslängd, markvattentillgång, närings/resurstillgång, ...) som styr fenologin samt vilka biotiska och abiotiska faktorer som förklarar evolutionen av växters, djurs och ekosystems fenologiska egenskaper. Fenologi, som tillämpad disciplin, har en lång tradition inom jord- och skogsbruk och tillämpas numera även inom hälsosektorn (ex. pollenkalendrar för allergiker) och miljövården (ex. långsiktiga förändringar av naturens kalender).

Svensk miljöövervakning[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2008 samlar Svenska fenologinätverket in data från hela Sverige via internetformulär för att kunna skapa nutida fenologiska observationsserier och därigenom följa biologiska effekter av klimatförändringar (Dahl m.fl. 2008, Bolmgren m.fl. 2010, Bolmgren m.fl. 2015).

Svensk fenologihistoria[redigera | redigera wikitext]

Linné anordnade en fenologisk observationsserie över lövsprickningen 1750-52, vilken publicerades i en avhandling som försvarades av Harald Barck Vernatio arborum. Några längre tidsserier med fenologiobservationer är kända från 1700-talet (ex. Bjerkander 1776). I det allra första numret av Botaniska Notiser (Fries 1839) inleddes en kampanj för att få läsarna att skicka in rapporter om vårblommornas kalendarium. På 1840-talet utvecklades detta genom Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) försorg och observationerna anpassades till en europeisk standard (Quetelet 1843), men efter bara några år slocknade intresset. Några årssammanställningar över fågel- och växtobservationer publicerades av KVA under perioden 1846-1851 (se även Söderström 1869).

1873 initierade Uppsala Observatorium ett landsomfattande fenologiskt nätverk (H. W. Arnell 1877). Ansvaret för nätverket togs över av Statens Meteorologisk-Hydrografiska Centralanstalt (dåvarande SMHI) 1882, och observationerna sammanställdes i tre regionala rapporter (Hampus Wilhelm Arnell 1923, K. Arnell, 1927, K. Arnell & S. Arnell 1930). Nätverket tappade i aktivitet under 1920-talet men enskilda observatörer fortsatte att skicka in årsrapporter fram till 1951. Svenska fenologinätverket har scannat in de observationsblanketter och digitaliserat fenologiinformationen från dessa blanketter, vilket totalt omfattar över 345 000 observationer av växter, djur och aktiviteter i jordbruket. En observationsserie (Arnell 1896, 1917) har publicerats tidigare och Arnell (1878), Hult (1881) respektive Carlheim-Gyllenskiöld (1879) har publicerat analyser och sammanställningar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Arnell, A. (1896) Fenologiska iakttagelser vid Framnäs åren 1877-1896. Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1896. N:o 10.
  • Arnell, A. (1917) Fenologiska iakttagelser vid Härnösand. Arkiv för Botanik. Band 14, N:o 24, sid 1-21.
  • Arnell, H. W. (1877) Om fenologiska iakttagelser i Sverige. Botaniska Notiser, 2: 33-41.
  • Arnell, H.W. (1878) Om vegetationens utvecklingsgång i Sverige åren 1873-1875. – Cirkulär från Uppsala Observatorium 9: 1-84.
  • Arnell, H. W. (1923) Vegetationens årliga utvecklingsgång i Svealand [incl. German summary]. Meddelanden från Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, 2: 1-79.
  • Arnell, K. (1927) Vegetationens utvecklingsgång i Norrland [incl. brief German summary]. Meddelanden från Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, 4: 1-28.
  • Arnell, K. & Arnell, S. (1930) Vegetationens utveckling i Götaland [incl. German summary]. Meddelanden från Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, 6: 1-70.
  • Bjerkander, C. (1778) Försök till ett Thermometrum Florae för år 1777. – Kongl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar 39: 166-174
  • Bjerkander, C. (1786) Blomster-Almanach i Vester-Göthland ifrån 1757 til och med 1785. – Kungl. Vetenskaps-Akademiens Handlingar. 1786 Tom. VII: 51-57
  • Bolmgren K., Dahl A., Langvall O. (2010) Vårtecken i samhällets tjänst. Svensk Botanisk Tidskrift 104: 45-51.
  • Bolmgren, K., O. Langvall, Å. Dahl, E. Göthlin, L. Hassel och S. Grundström (2015) Vårkollen, fenologiväkteri och en ny miljömålsindikator. Svensk Botanisk Tidskrift 109:112-18.
  • Carlheim-Gyllenskiöld, V. (1879) Time of arrival of migratory birds in Sweden during the years 1873–77. Svenska sällskapet för antropologi och geografi. Geografiska sektionens tidskrift 1: 1–22
  • Dahl Å,. Bolmgren K., Langvall O. (2008). Se klimatförändringen med egna ögon – gör fenologiska observationer! Svensk Botanisk Tidskrift 102: 19-26.
  • Fries, E. (1839) Vårens antåg. Botaniska Notiser 1: 3-8.
  • Hult, R. (1881) Recherches sur les Phénomènes Périodiques des Plantes. – Annales de la Soc. Royale Sciences d’Upsal.
  • Linnaeus C. (1753) Vernatio Arborum (Linné var preses och Harald Barck respondent).
  • Söderström, B.A. (1869) Iakttagelser öfver växternas blomningstid. Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar. 1869 No 5: 573-575.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]