Filippinnötväcka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Filippinnötväcka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sulfur-billed Nuthatch crop.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljNötväckor
Sittidae
SläkteSitta
ArtFilippinnötväcka
S. oenochlamys
Vetenskapligt namn
§ Sitta oenochlamys
Auktor(Sharpe, 1877)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Filippinnötväcka[2] (Sitta oenochlamys) är en fågel i familjen nötväckor inom ordningen tättingar.[3] Som namnet avslöjar förekommer den i Filippinerna, dock ej i västra delarna. Arten minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Filippinnötväckan är en liten till medelstor (12,5 cm) nötväcka. Den har gul näbb, gult öga och även en gul ögon ring. På huvudet syns svart framhjässa med hos hanen ett svart streck bakom ögat. Ovansidan är violblå med varierande lila ton och stjärten är blå. På nacken och övre delen av manteln syns en ljusare fläck. Undersidan är vit på hake och strupe, resterande del ljust kanelorange.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Bland lätena hörs ett fylligt "chit" och ett tunnare "sit", ofta i serier. Den har även ett distinkt ljust och gnisstligt "snii" och ett mycket snabbt skallrande "t-r-r-r-r-r-r-it".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Filippinnötväcka förekommer i Filippinerna och delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att filippinnötväckan bildar en grupp med rödnäbbad nötväcka (S. frontalius) och möjligen gulnäbbad nötväcka (S. solangiae). Dessa är systergrupp till blånötväckan (S. azurea).[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Filippinnötväckan hittas i tallskogar eller andra städsegröna skogar från låglänta områden upp till 2600 meter över havet, dock vanligare på högre höjd. Den livnär sig av insekter och spindlar. Fågeln ses enstaka, i par eller i smågrupper, ofta i artblandade flockar. Liksom andra nötväckor är den mycket aktiv. Fårglar i häckningstillstånd har setts i januari och från mars till maj. Häckning har konstaterats på Cebu i juni.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Sitta oenochlamys Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] del Hoyo, J., A. Elliott och D. Christie, red. 2008. Handbook of the Birds of the World. Volume 13: Penduline-tits to Shrikes. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553453
  5. ^ Harrap, S. (2020). Sulphur-billed Nuthatch (Sitta oenochlamys), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.subnut1.01
  6. ^ Pasquet, E., F.K. Barker, J. Martens, A. Tillier, C. Cruaud, and A. Cibois (2014), Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives, J. Ornith. 155, 755-765.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]