Filistéer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Filistéer var en forntida folkstam som bebodde en landsträcka utefter Medelhavets östra kust som kallades Filistéen. Idag benämnt som Palestina, som på sitt eget språk uttalas ”Falastin”.

Det anses att filistéerna var ett av sjöfolken, förmodligen av indoeuropeiskt ursprung, som vid omkring 1270 f. Kr. bosatte sig utmed södra delen av nuvarande Israels västkust, från Gaza och norrut. I egyptiska källor nämns folket peleset, och de har tolkats vara samma.[1] I Gamla Testamentet berättas att de under försök att expandera sitt område stötte på israelitiska stammar, då Saul och slutligen David mötte Goljat som var filisté, i berättelsen om David och Goljat. Deras förnämsta gudar var Beelzebub, Astarte och Dagon. Delar av kusten kallades Palestina efter filistéerna och romarna började använda namnet Syria Palestinae på provinsen de tidigare kallat Syria Judaea under 100-talet e.Kr., efter att flera judiska uppror slagits ner och judarna fördrivits.[2]

Ordet filister betyder 'bracka', och kommer eventuellt av filisté.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]