Filosofiska institutionen (Lunds universitet)
Filosofiska institutionen i Lunds universitet är en av åtta institutioner under den humanistiska och teologiska fakulteten[1]. På filosofiska institutionen arbetar omkring 70 anställda och 250 studenter. Undervisning och forskning bedrivs i tre ämnen, praktisk filosofi, teoretisk filosofi, och kognitionsvetenskap.[2]
Allmänt[redigera | redigera wikitext]
Filosofiska institutionen är sedan 2014 belägen i LUX-huset. Men har historiskt sett framförallt haft sin verksamhet i Kungshuset, Lund.[2]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Lunds Universitet grundades 1666 och invigdes 1668. Redan vid universitetets invigning inrättades det tre professurer i filosofi, en i teoretisk filosofi ("Logik och Metaphysik") och två i praktisk filosofi ("Historie et philosophie practicæ" samt "juris naturæ et gentium")[3]. Varav "Historie et philosophie practicæ"-professuren var en professur både i historia och en professur i praktisk filosofi. "Historie et philosophie practicæ"-professuren innehölls av Erik Elfvedalius (1668–1671) men blev efter hans avgång en professur i historia allena[4]. Professuren "juris naturæ et gentium" var till en början både en professur i praktisk filosofi och juridik fram till 1847 då professuren smalnades av till "Moralium professor" och sedermera "professor i practisk philosophi" 1856[5].
Filosofiska fakulteten var en av de fyra ursprungliga fakulteterna (teologisk, juridisk, medicinsk, och filosofisk). Men i enlighet med 1876 års universitetsstatuter delades den filosofiska fakulteten upp i två sektioner, en humanistisk och en matematisk. Professurerna i teoretisk- och praktisk filosofi tillhör den humanistiska sektionen. 1953 instiftas filosofiska institutionen som en organisatorisk enhet. I denna organisatoriska enhet ryms förutom de två filosofiämnena, praktisk och teoretisk, även pedagogik, sociologi, psykologi och idé- och lärdomshistoria. De senare nämnda ämnena knoppas av under nittonhundratalets senare hälft och blir antingen egna institutioner eller som i fallet idé- och lärdomshistoria flyttar till kulturvetenskapliga institutionen .
1994 får kognitionsvetenskap en professor, och bildar ett eget ämne vid filosofiska institutionen.
Professorer i teoretisk filosofi[redigera | redigera wikitext]
Sedan Lunds Universitets grundande har teoretisk filosofi haft 27 professorer (26 om man undantar Andreas Hasselqvist (1683) som aldrig tillträdde).
| Namn | År | |
| I | Canutus Hahn | 1667–1671[6] |
| II | Nils Wolf-Stjernberg | 1670–1672[6] |
| III | Christian Papke | 1672–1674[6] |
| IV | Enevald Widebeck | 1682–1684[6] |
| V | Andreas Hasselqvist | 1683 (tillträdde aldrig)[6] |
| VI | Nils Dahlhem | 1685–1689[6] |
| VII | Erland Lagerlöf | 1689–1707[6] |
| VIII | Jöns Steuchius-Steuch | 1707–1710[6] |
| IX | Andreas Rydelius | 1710–1730[6] |
| X | Carl Papke | 1731–1731[6] |
| XI | Nils Lagerlöf | 1732–1739[6] |
| XII | Niclas Oelreich-von Oelreich | 1739–1746[6] |
| XIII | Lars Laurel | 1747–1782[6] |
| XIV | Mattheus Fremling | 1782–1820[6] |
| XV | Ebbe Samuel Bring | 1821–1828[6] |
| XVI | Lorenz Fredrik Westman | 1829–1861[6] |
| XVII | Carl Yngve Sahlin | 1862–1864[6] |
| XVIII | Johan Jacob Borelius | 1866–1898[7] |
| XIX | Hans Larsson | 1901–1927[7] |
| XX | Alf Nyman | 1929–1949[7] |
| XXI | Gunnar Aspelin | 1949–1964[7] |
| XXII | Sören Halldén | 1964–1988[7] |
| XXIII | Bengt Hansson | 1988–2007 |
| XXIV | Nils-Eric Sahlin | 2000–2007 |
| XXV | Erik J Olsson | 2007– |
| XXVI | Ingar Brinck | 2010– |
| XXVII | Johannes Persson | 2012– |
Professorer i praktisk filosofi[redigera | redigera wikitext]
Sedan Lunds universitet grundades har praktisk filosofi haft 22 professorer.
| Namn | År | |
| I | Erik Elfvedalius | 1668–1671[8] |
| II | Samuel von Pufendorf | 1668–1676[8] |
| III | Johan Lundersten | 1684–1713[8] |
| IV | Johan Hermansson | 1715–1717[8] |
| V | Arvid Moller | 1717–1743[8] |
| VI | Johan Nelander | 1743–1782[8] |
| VII | Lars Tengwal | 1782–1785[8] |
| VIII | Lars Peter Munthe | 1785–1807[8] |
| IX | Fredrik Johan Cedershiöld | 1808–1841[8] |
| X | Paul Genberg | 1847–1848[8] |
| XI | Johan Axel Nyblæus | 1856–1886[8] |
| XII | Pehr Leander | 1886–1903[7] |
| XIII | Efraim Liljeqvist | 1906–1930[7] |
| XIV | Einar Tegen | 1931–1939[7] |
| XV | Åke Petzäll | 1939–1957[5] |
| XVI | Manfred Moritz | 1959–1975[7] |
| XVII | Göran Hermerén | 1975–1991 |
| XVIII | Ingmar Persson | 1992–1995 |
| XIX | Wlodek Rabinowicz | 1995–2014 |
| XX | Dan Egonsson | 2007– |
| XXI | Toni Rønnow-Rasmussen | 2008– |
| XXII | Paul Russell | 2018– |
Professorer i kognitionsvetenskap[redigera | redigera wikitext]
Sedan Lunds universitet grundades har kognitionsvetenskap haft tre professorer.
| Namn | År | |
| I | Peter Gärdenfors | 1988–2016 |
| II | Christian Balkenius | 2008– |
| III | Agneta Gulz | 2013– |
Grundutbildning[redigera | redigera wikitext]
På filosofiska institutionen vid lunds universitet kan man studera teoretisk- och praktisk filosofi på kandidat- och masternivå, samt kognitionsvetenskap på masternivå.
Dessutom erbjuds det ett kandidatprogram i filosofi, politik och ekonomi (PPE).
Forskning och Forskarutbildning[redigera | redigera wikitext]
Filosofiska institutionen bedriver forskning, och har forskarutbildningar, inom teoretisk filosofi, praktisk filosofi, och kognitionsvetenskap.
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Filosofiska institutionen tillhör den humanistiska- och teologiska fakulteten vid Lunds universitet.
Anknuten verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Filosofiska institutionen anordnar årligen den öppna föreläsningsserien "Pufendorfföreläsningar" där en världsledande forskare från de olika forskningsämnena bjuds in för att hålla en seminarieserie.[9]
Föreningar med koppling till filosofiska institutionen är Filosofiska Föreningen och Hans Larsson-sällskapet.[10]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Fakta och siffror | Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet”. www.ht.lu.se. http://www.ht.lu.se/om-fakulteterna/fakta-och-siffror/. Läst 3 april 2018.
- ^ [a b] ”Institutionen | Filosofiska institutionen, Lunds universitet”. www.fil.lu.se. http://www.fil.lu.se/institutionen/. Läst 3 april 2018.
- ^ Weibull, Martin; Tegnér, Elof (1868). Lunds universitets historia 1668–1868. af Martin Weibull och Elof Tegnér. Lund: Gleerup. sid. 213
- ^ Weibull, Martin (1868). Lunds universitets historia 1668–1868. af Martin Weibull. Lund: Gleerup. sid. 207
- ^ [a b] Weibull, Jörgen (1968). Lunds universitets historia : utgiven av universitetet till dess 300-årsjubileum. av Jörgen Weibull 1868–1968. Lund: Gleerup. sid. 316–317
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Weibull, Martin (1868). Lunds universitets historia 1668–1868. af Martin Weibull. Lund: Gleerup. sid. 265–280
- ^ [a b c d e f g h i] Weibull, Jörgen (1968). Lunds universitets historia : utgiven av universitetet till dess 300-årsjubileum. av Jörgen Weibull. Lund: Gleerup. sid. 320–321
- ^ [a b c d e f g h i j k] Weibull, Martin (1868). Lunds universitets historia 1668-1868. af Martin Weibull. Lund: Gleerup. sid. 207 - 225
- ^ [http://www.pufendorf.se/sectiona659.html ”Pufendorf-f�rel�sningarna”]. www.pufendorf.se. http://www.pufendorf.se/sectiona659.html. Läst 3 april 2018.
- ^ ”Institutionen | Filosofiska institutionen, Lunds universitet”. www.fil.lu.se. http://www.fil.lu.se/institutionen/. Läst 3 april 2018.