Carl Yngve Sahlin

Från Wikipedia
Carl Yngve Sahlin
Carl Yngve Sahlin porträtterad av uppsalafotografen Henri Osti.
Född4 mars 1824[1][2]
Fröskogs församling[1][2], Sverige
Död29 maj 1917[1][3] (93 år)
Fornåsa församling[1][3], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[4]
kartor
Medborgare iSverige[5]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFilosof[5]
Befattning
Rektor
ArbetsgivareLunds universitet
Uppsala universitet
MakaMaria Amalia Nordenfelt[1][6]
BarnMauritz Sahlin (f. 1860)
Enar Sahlin (f. 1862)[7]
FöräldrarMauritz Reinhold Sahlin[1]
SläktingarChristoffer Sahlin (syskon)
Redigera Wikidata

Carl Yngve Sahlin, född den 4 mars 1824 i Fröskogs socken i Älvsborgs län, död den 29 maj 1917 i Stockholm. var en svensk filosof. Han var far till generaldirektör Mauritz Reinhold Sahlin och farfars farfar till tidigare prorektorn för Uppsala universitet, professor Kerstin Sahlin.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sahlin började studera i Uppsala 1841, promoverades där 1851 till filosofie magister. Han förordnades till docent i teoretisk filosofi 1853 och utnämndes till adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi vid Lunds universitet 1856, samt förestod (som tillförordnad) professuren i teoretisk filosofi 1859-1862. Sistnämnda år befordrades Sahlin till ordinarie professor i samma ämne i Lund. 1864 lämnade han Lund såsom utnämnd professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, en lärostol han beklädde till 1894, då han bosatte sig i Stockholm. 1873-1874 var Sahlin ledamot i kommittén för utarbetande av förslag till ändringar i vissa delar av universitetens statuter och 1888-1889 ordförande i kommittén angående undervisningsexamen och studieväsendet inom filosofiska fakulteterna.

I sin ungdom, närmare bestämt i ett par omgångar på 1850-talet, var Sahlin uppsalastudenternas ordförande. Han har senare intagit en ledande ställning bland de akademiska lärarna och var universitetets i Uppsala rektor 1876-1889, varunder bland andra för universitetet det nya universitetshuset tillkom. Sahlin var inspektor vid Kalmar nation vid Lunds universitet 1862-1864.

Sahlin var en av Christopher Jacob Boströms lärjungar och den förnämsta utvecklaren av dennes system. "Hans skrifter är hållna i en något hård vetenskaplig stil och utmärker sig för stor logisk skärpa i distinktionerna, med strängt fasthållande av de i varje fall använda synpunkterna."

Sahlin var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien (1901) och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala (1889), hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1886) och 1893 juris hedersdoktor.[8] Vid 1883 års kyrkomöte var Sahlin lekmannaombud för Karlstads stift.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Utom disputationer har Sahlin utgivit bl.a. följande skrifter:

  • Recension öfver Om rättigheten att kritisera Hegelska filosofien. I tidningen Torgny N:o 29, 30, 1845.
  • Anmälan af Boströms satser om lag och lagstiftning. I Studentbladet N:o 15, 1846.
  • Recension öfver C. E. Fahlcrantz Om C. J. L. Almqvist. I Studentbladet N:o 20, 21, 1846.
  • Har Hegel öfvervunnit dualismen?, 1851, 53.
  • Om vilkoren för möjligheten af praktisk philosophi. Upsala. 1855. Libris 3024108. https://runeberg.org/cysprphil/ 
  • Om grundmotsatsen i världen, 1856.
  • Hvilket läroämne bör vara lärdomsskolans hufvudämne?, I Väktaren N:o 35, 36, 1856.
  • Om grundmotsatsen i världen. I Nord. Univ. Tidskr, 1856. .
  • Om det akademiska disputationsväsendet, med särskildt afseende på Uppsala universitet, I Nord. Univ. Tidskr. för 1856, h. 4, 1857.
  • Om motsatsen mellan subjekt och objekt, I Nord. Univ. Tidskr, 1858.
  • Anmälan af Geijers föreläsningar öfver människans historia, I Nord. Univ. Tidskr. för 1857 h. 4, 1858.
  • Minnesteckning II öfver Kristian Claëson I Skr. af Claëson, 1860.
  • Karakteristik af Kristian Claessons vetenskapliga ståndpunkt och riktning, 1860.
  • Christopher Jacob Boström, I Upsala-Posten N:o 26, 27, 1866. I ny uppl. af förf. genomsedd, Smärre skrifter utgifna af Boströmsförbundet, N:o IV, 1909.
  • Naturens förbannelse af Wikner, Recension, I Sv. Litteratur-Tidskr. utg. af Nyblom, 1867.
  • Om grundformerna i etiken, I Ups. Univ. Årsskrift, 1869.
  • Är den Boströmska filosofien eklektisk?, I Svensk Tidskr. utg. af Forssell, 1870.
  • Svensk filosofi, I Svensk Tidskr. utg. af Forssell, 1873.
  • Naturfilosofi och empirisk naturvetenskap, I Sv. Tidskr. utg. af Forssell, 1874.
  • Om det stoiska högmodet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1875.
  • Öfverensstämmer Platos sedelära med kristendomen?, 1875.
  • Svensk filosofi, I Sv. Tidskr. utg. af Forsell, 1875.
  • Anföranden vid Studentmötet 1875, 1875.
  • Om ministrarne i den konstitutionella monarkien, I Ups. Univ. Årsskr, 1877.
  • Kants, Schleiermachers och Boströms etiska grundtankar, I Upsala Univ. Årsskrift, 1877.
  • Om subjektivt och objektivt betraktelsesätt i filosofien, I Upsala Univ. Årsskrift, 1877.
  • Om naturens lif, I Upsala Univ. Årsskrift, 1878.
  • Är det sköna rent?, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1878.
  • Om bestämmelsegrunders valbarhet, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1878.
  • Om det inre och det yttre, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1879.
  • Hvad är det högsta i historien?, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1881.
  • Om logikens uppgift, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1882.
  • Om personlig storhet, I Uppsala Univ. Årsskrift, 1882.
  • Förord till Spencer, Utvecklingsläran öfvers. af V. Pfeiff, 1883.
  • Tal vid kyrkomötet, jämte motioner vid samma möte, I kyrkomötets protokoll med bilagor, 1883.
  • Om andlig frihet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1883.
  • Om grundformerna i logiken I, I Upsala Univ. Årsskrift, 1883.
  • Om grundformerna i logiken II, I Upsala Univ. Årsskrift, 1884.
  • Om fosterlandskärleken, I Upsala Univ. Årsskrift, 1885.
  • Om positiv och negativ lagbestämdhet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1887.
  • Några tankar om människan och samhället, I Upsala Univ. Årsskrift, 1887.
  • Inbjudningsskrift vid universitetsbyggnadens invigning, 1887.
  • Tal af Rektor vid invigningen af nya universitetshuset, Upsala den 17 maj 1887, Akademiska boktryckeriet, Edv. Berglin, Upsala 1888.
  • Om brytningspunkten i vår tids filosofi, I Upsala Univ. Årsskrift, 1888.
  • Om världens relativitet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1889.
  • Om det inre lifvet, I Upsala Univ. Årsskrift, 1893.
  • Om moralisk förpliktelse och tillåtelse, Föreläsning, Refererad i Sv. Dagbladet 3 nov, 1894.
  • Om filosofiens metod enligt Boströms åsikt, I festskriften till Boströms minne, 1897.
  • Om den etiska seden, I Hum. Vetenskapssamfundets i Upsala skrifter, 1897.
  • Den tragiska konflikten i Sofokles' Antigone, I Vårt Land 25 jan, 1899.
  • Till Sigurd Ribbings minne, I Stockholms Dagblad 26 febr. 1899.
  • Till Axel Nyblaeus' minne, I Stockholms Dagblad 5 mars. 1899.
  • Om språkundervisning inom de humanistiska läroverken, I Pedag. Tidskr. 1900.
  • Till Christofter Jacob Boströms minne, I Stockholms Dagblad den 22 mars 1906, I ny upplaga af förf. genomsedd, Smärre skrifter utgifna af Boströmsförbundet. N:o IV. 1909.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Sahlin, Carl Yngve  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] C Yngve Sahlin, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Fröskogs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13135/C/5 (1820-1850), bildid: C0045660_00019, sida 17, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Fornåsa kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00082/C/10 (1916-1943), bildid: F0004663_00121, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 9 maj 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sahlin, Carl Yngve, Svenskagravar.se, läs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 105545795X7749153-1, läst: 6 februari 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt, läst: 11 februari 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/12 (1862-1872), bildid: 00106225_00032, sida 29, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 maj 2019, ”213,,19,...Enar Wilhelm”.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sahlin, Karl (Carl) Yngve i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  9. ^ [a b c d] Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carl Johan Hill 		Inspektor för Kalmar nation i Lund
1862–1864 		Efterträdare:
Carl Wilhelm Linder
Företrädare:
Mortimer Agardh 		Inspektor för Wermlands nation i Lund
1862–1864 		Efterträdare:
Wilhelm Flensburg
Företrädare:
Fredrik Emil Sundevall 		Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation
1875–1894 		Efterträdare:
Hugo Blomberg
Företrädare:
Herman Ludvig Rydin 		Uppsala universitets rektor
1876–1889 		Efterträdare:
Per Hedenius
Företrädare:
Sigurd Ribbing 		Inspektor för Värmlands nation i Uppsala
1885–1894 		Efterträdare:
Per Adolf Geijer


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carl_Yngve_Sahlin&oldid=54226369”