Fjodor Lishajko
Fjodor Lishajko, född 21 februari 1932 i Kamjanets-Podilskyj, Ukrainska SSR, Sovjetunionen , död 14 september 2021 i Lidingö, Stockholms län[1] var en svensk biokemist.
Fjodor Lishajko föddes i byn Veselets belägen i regionen Kamjanets Podolskyj i Ukraina. I Veselets ägde föräldrarna ett jordbruk som kollektiviserades år 1934 varefter familjen deporterades till Karelen i den norra delen av dåvarande Sovjetunionen. I samband med Fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen 1941–1944 hamnade familjen i det område i östra Karelen som ockuperades av Finland. Efter kriget bodde familjen i kustbygderna i Finland och år 1947 tog sig Fjodor Lishajko och hans familj till Sverige som flyktingar. Han utbildade sig till kemiingenjör vid Stockholms Tekniska Institut och anställdes som forskningsingenjör vid Fysiologiska institutionen, Karolinska Institutet där han stannade till sin pensionering.
Fjodor Lishajko forskade om separation och analys av ett antal hormoner och signalsubstanser samt deras kemiska och fysiologiska egenskaper.[2] Han disputerade 1971 på en avhandling om utsöndring och upptag av katekolamin i binjurar[3] och utnämndes till docent. De i avhandlingen ingående studierna samt ytterligare ett antal arbeten ingick i den genom Ulf von Euler 1970 nobelprisbelönade forskningen om binjurehormoner.[4] Viktiga upptäckter har publicerats i de högt ansedda tidskrifterna Nature [5] [6] [7] [8] och Science.[9] De sammanlagt 66 publikationer där Fjodor Lishajko är författare eller medförfattare är citerade sammanlagt 1848 ggr, hans h-index är 22.[10] Särskilt uppmärksammade är två metodarbeten avseende bestämning av katekolaminer med fluorimetri [11] [12] citerade 199 respektive 659 gånger.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Familjesidan.se
- ^ [a b] Scopus abstract & citation database, Elsevier.
- ^ Fjodor Lishajko (1971). ”Studies on catecholamine release and uptake in adrenomedullary storage granules.”. Acta physiologica Scandinavica. Supplementum, 0302-2994; 362 pp (Karolinska Institutet). ISBN : 99-0692242-7.
- ^ The Editors Encyclopaedia Britannica. Ulf von Euler, Swedish physiologist.. Läst 27 december 2020
- ^ U. S. Von Euler & F. Lishajko (1959). ”Excretion of Catechol in Human Urine”. Nature volume 183, page1123.
- ^ E. Östlund, G. Bloom, J. Adams-Ray, M. Ritzén, M. Siegman, H. Nordenstam, F. Lishajko & U. S. Von Euler. (1960). ”Storage and Release of Catecholamines, and the Occurrence of a Specific Submicroscopic Granulation in Hearts of Cyclostomes”. Nature volume 188, pages324–325(1960).
- ^ Euler, U.S.V., Lishajko, F.. ”Free and bound noradrenaline in the rabbit heart”. Nature Volume 205, Issue 4967, 1965, Pages 179-180..
- ^ Stjärne, L., Lishajko, F., Roth, R.H.. ”Regulation of noradrenaline biosynthesis in nerve tissue”. Nature Volume 215, Issue 5102, 1967, Pages 770-772..
- ^ U. S. Von Euler F. Lishajko.. ”Effect of Reserpine on Release of Noradrenaline from Transmitter Granules in Adrenergic Nerves”. Science 1960, Pages 351-352.
- ^ Scopus abstract & citation database, Elsevier citerat den 28 december 2020
- ^ Euler, U.S.v., Lishajko, F. The Estimation of Catechol Amines in Urine. Acta Physiologica Scandinavica Volume 45, Issue 2-3, April 1959, Pages 122-132.
- ^ Euler, U.S.v., Lishajko, F. Improved Technique for the Fluorimetric Estimation of Catecholamines. Acta Physiologica Scandinavica Volume 51, Issue 4, April 1961, Pages 348-356.