Flis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Flisning av stamved i en flismaskin

Flis är fint sönderdelat, flisat, virke. Som råvara används mindre värdefulla träddelar, virke och träddimensioner som inte duger till sågtimmer. Sedan 1990-talet har det blir vanligt att man tillvaratar grot som flis i samband med slutavverkning. Flis används som energiråvara och som pappersråvara.

Den stora användningen av flis förekommer inom massa- och pappersindustrin. Massaveden barkas helt ren, flisas och kokas till olika typer av pappersmassa, till exempel sulfatmassa eller sulfitmassa. På massabruk hackas massaveden till flis vanligen omedelbart innan flisen kommer till användning i processen.

Flis används även som energiråvara i värme- och värmekraftverk och i viss utsträckning även i småskaliga uppvärmningsanläggningar.

Hur grov flisen är särskilt viktigt när man eldar flis i småskaliga anläggningar. I nuläget finns inte så många tydliga standarder. En standard är GF60. Fliskvalitet GF60 är vanligt förekommande i mindre fliseldningar. (Villor, mindre industrier och fastigheter)

GF60 är vad som i dagligt tal brukar kallas för "torr, fin flis". GF60 innebär att flisens fukthalt skall vara mellan 10-30 % och flisens fraktioner får fördelas enligt följande:

        < -8 %                  < -7 %               80-100 %                < -3 %                     < -2 %
       0-3,5 mm               3,5-30 mm               30-60 mm             60-100 mm                 100-120 mm

Energiinhållet i en kubikmeter flis är normalt högre än i en kubikmeter lös ved, men kan variera kraftig pga fuktighetshalten. Fukthalten avgörs genom hanteringen av materialet. Om träden fälls på vintern och får torka under sommaren, täckta och med revor i barken för att sen flisas på hösten får då flisen en fukthalt på ca 20-25 %. Flisens energi-innehåll är då ca 3,5-4,0 kWh/kg (~150–250 kg/m³)

Flisuppvärmning av vanliga villor fungerar tekniskt sett bra.

Se även[redigera | redigera wikitext]